Hur ser ett sibiriskt almträd ut

Det finns tre almarter vilket växer naturligt inom landet. Almen (Ulmus glabra) är den vanligaste, medan lundalmen (Ulmus minor) samt vresalmen (Ulmus laevis) bara växer vilt på Öland samt Gotland. Almen delas ibland in inom underarterna skogsalm (Ulmus glabra ssp.

glabra) samt bergalm (U.

Översidan är mycket sträv av små borstlika hår

glabra ssp. montana).

Almsjukan besitter slagit ut stora delar från Sveriges almbestånd, samt detta är därför idag ovanligt för att almen planteras aktivt vilket skogsträd. 

Utseende

Alm tillsammans ark samt knoppar. dem runda knopparna är blomknoppar. foto Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Almen är en meter högt träd tillsammans linjär huvuddel samt mörk, grov skorpbark.

Kronan är tät tillsammans med uppåtgående huvudgrenar tillsammans med utböjda spetsar.

Bladen är all tillsammans många korta bladskaft samt ett sned bladbas. Översidan är många sträv från små borstlika hår. Bladen sitter inom en samt identisk plan.

Almen äger runda blomknoppar inom nedre delen från skotten samt smalare bladknoppar längre upp.

 

Almens frukter samt blommor.

foto Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Almen blommar på dryckesställe kvist inom slutet från april. Blommorna är samkönade. Frukten är ett små nöt omgiven från enstaka oval vinge.

Vresalmen (Ulmus laevis) är en mindre samt knotigare träd.

Ulmus pumila (sibirisk alm) är infödd i Sibirien, men den växer också i Korea, norra Kina och någon annanstans

detta växer bara vilt på några lokaler på Öland. bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Utbredning

Skogsalmen växer vilt upp mot Dalälven, dock längre norrut finns utspridda förekomster från den underart liksom ibland kallas bergalm. Skogsalmen finns maximalt inom Mälardalen, Skåne samt Västergötland.

Den mindre lundalmen växer på Öland samt Gotland medan vresalmen bara växer vilt på mellersta Öland.

Almen är detta fjärde vanligaste ädellövträdet inom landet tillsammans med en totalt virkesförråd på drygt enstaka miljon kubikmeter.

Observationer från skogsalm från Artfakta, SLU Artdatabanken.

Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock enstaka nödvändig källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Almsjukan – stort hot

Almsjuka kunna drabba samtliga inhemska arter från alm.

Bladen är hela med mycket korta bladskaft och en sned bladbas

Almsjukan är ett svampsjukdom som förs vidare från alm mot alm, främst via almsplintborren, dock också via rotkontakt tillsammans med smittade träd. Svampen orsakar stopp i trädets vatten- samt näringsledningar, vilket leder mot för att almen börjar ”flagga” (vissna) samt relativt snabbt därefter dör.

Almsplintborren övervintrar såsom vuxna larver inom dem angripna almarna.

detta är kapabel därför artikel effektivt för att från samt tillsammans med juli månad samt framåt söka upp almar liksom drabbats samt för att avverka dessa beneath senhösten–vintern. Lättast för att upptäcka ifall enstaka alm är sjuk är genom för att titta så för att grenarna ser friska ut. På ett infekterad alm besitter löven på enstaka alternativt flera grenar dragit ihop sig samt torkar ut så småningom.

Läs mer ifall almsjuka på Skogsstyrelsens webb.

Sedan några år igen bedrivs resistensforskning på alm.

Förhoppningen är för att förädla fram almar vilket är resistenta mot almsjuka. vetenskapsman efterlyser råd på friska, grövre almar tillsammans med ett brösthöjdsdiameter över cirka 15 centimeter såsom står inom områden där almsjuka härjar samt där detta finns sjuka och/eller döda almar inom närheten.

Läs mer ifall detta på Skogforsks webb.

Ståndort

Almen föredrar samt växer bäst på friska, kalkrika marker tillsammans med djupt jordlager samt högt pH.

Almen föryngrar sig däremot naturligt på dem flesta marker, dock den växer då dåligt. Trädslaget bildar normalt en djupt rotsystem samt är därför många stormtåligt. Almen räknas mot dem sekundära trädslagen, detta önskar säga för att den klarar från för att växa upp inom enstaka relativt skuggig miljö.

Virke

Foto Hans Fryk.

Almens virke äger utmärkta tekniska attribut samt virket är kapabel användas för många olika ändamål.

Den karateristiska färgen samt grova teckningen gör almen mot en utpräglat modeträslag samt efterfrågan varierar över tiden.

Alm är ett stort träd som kan bli hela 30 meter högt, det har ett djupt rotsystem och är därför stormfast

Idag används virket framförallt mot möbler, underlag samt snickerier.

Almen hör mot dem bandporiga träslagen samt årsringarna framträder många klart. dem små kärlen inom sommarveden bildar vågformade grupp likt ger veden ett fin textur. dem breda märgstrålarna framträder inom radialsnittet såsom glänsande, korta streck.

Splintveden är gulvit, dock ytan mörknar när den exponeras för ljus samt syre. Kärnvedens färg varierar från ljust brun mot mörkt chokladbrun.

Almens kärnved hamnar inom identisk beständighetsklass liksom granens, d.v.s. svagt beständig inom förbindelse tillsammans jord.

Datorbord inom alm från Ölunds snickerier inom Värentorp.

Almen är ett meter högt träd med rak stam och mörk, grov skorpbark

Foto Anders Ölund.

Torkas varsamt

Almvirket är relativt lätt för att bearbeta både för grabb samt maskinellt. detta kunna artikel besvärligt för att klyva. nära spikning samt handlingen att skruva förmå man behöva förborra för för att undvika sprickor. Rakvuxet, kvistfritt almvirke äger goda böjningsegenskaper samt färskt virke går god för att svarva.

Vid alltför snabb uttorkning uppstår sprickor samt virket blir skevt.

Har ett djupt rotsystem och är därför stormfast

varenda typer från ytbehandling, t ex betsning, målning samt lackering ger en gott konsekvens. Splintveden går för att behandla kemiskt så för att färgen får identisk ton vilket kärnveden. Virket går också god för att limma. Vedens utseende gör för att virket är väl lämpat för panel, listverk samt köksinredningar.

från identisk orsak används detta mot gevärskolvar, snideri- samt svarvarbeten. Utseendet inom kombination tillsammans med den höga slitstyrkan gör virket utmärkt mot parkett, trappor samt trösklar. Virket är kapabel också användas för olika typer från synliga bärande konstruktioner eftersom hållfasthetsegenskaperna är goda.

Vagnar samt vattenkonstruktioner

Det största enskilda förbrukningsområdet besitter tidigare varit vagnmakeri - bl.

a. hjulnav, axlar samt övriga hjuldelar tillverkades nästan ständigt från alm.

andra traditionell användningsområden är mangelstockar, kanonlavetter samt likkistor. Speciellt kärnvedens goda hållbarhet beneath vätska gör för att virket använts nära båtbyggeri samt mot olika typer från vattenkonstruktioner.

en rörsystem från alm vilket anlades inom London på talet fanns i enlighet med arbetsuppgift helt oskadat när detta grävdes upp på talet.

Almens hårdhet i enlighet med Brinell

Källa: Svenskt Trä – Träguiden

Ändyta	Längsyta
6,4	2,1–3,8