Vad är en växtvård tagg
Botanisk ordlista
Det på denna plats existerar enstaka inventering ovan mening vilket existerar vanligt förekommande inom botaniken. Denna inventering bör förklara dem vanligaste begreppen likt används då växters utseende, förökning, växtplats samt växtsätt beskrivs. ett sektion mening förklaras inom mer intensiv föremål eller textstycken, medan andra förklaras inom sin totalitet på denna plats.
Trädgårdsväxter, eller växter i allmänhet, är en grundläggande del av ekosystemetifall något mening saknas således går detta utmärkt för att ta upp detta vid diskussionssidan, alternativt helt enkelt lägga mot detta på denna plats. Denna skrivelse existerar dock beneath avveckling samt planeras bli ersatt tillsammans med fullständiga föremål eller textstycken vid varenda ämnen. Bidra gärna!
Ordlista
[redigera | redigera wikitext]A
[redigera | redigera wikitext]| Ord | Förklaring | |
|---|---|---|
| Abskission | fällning från växtdel, blommor samt frukter.
Ofta beneath effekt från detta gasformiga växthormonet eten. | |
| Abskissionsskikt | avskiljningsskikt alternativt fällningsskikt såsom utbildas vid blad- samt fruktskaft. Celler upplöses samt skiktet försvagas. | |
| Adventiv | kommer ifrån latinets, adventivus samt betyder något likt bryter fram, inom botaniken ett planta vilket existerar temporärt inkommen.
titta adventivväxt samt adventivrot. | |
| Adventivskott | biknopp alternativt ny tillväxt vilket bildats ifrån rötter, ark alternativt stjälk, oftast efter beskärning. | |
| Aktinomorf | radiärsymmetrisk, således kallas blomsymmetri vilket uppifrån förmå delas in inom numeriskt värde lika delar, tre alternativt flera gånger genom centrum. | |
| Akrokarp | bladmossa tillsammans sporkapseln högst upp vid skottet. Ofta upprättstående samt ej mattbildande (jämför pleurokarp). | |
| Alvar | eller alvarmark, existerar enstaka hedlik vegetation vid kalkhällmark, tillsammans med tunt jordlager, såsom inom landet endast finns vid Öland samt Gotland. | |
| Annulus | en ring; området mellan numeriskt värde koncentriska cirklar, inom botaniken väggen runt sporgömmet liksom består från elastiska celler. | |
| Apomikt | är fenomenet för att ett organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios alternativt produktion från gameter.
titta apomixis. | |
| Apokarpi | Om karpellerna existerar fria ifrån varandra samt bildar flera pistiller. | |
| Art | är en term inom detta biologiskasexualsystemet, skapat från Carl von Linné, på grund av för att kategorisera samtliga varelse, växter samt mineraler. | |
| Areol | kuddliknande, små rund, tillväxtpunkt likt taggar samt blommor växer ut ifrån vid kaktusar, samt även förmå bära styva hår exempelvis på en borste samt kalufs. | |
| Ax | sädesslag samt övriga växttäcke små frukter från växter sina frön inom småax. detta är kapabel existera tätt packade såsom hos vete, korn, majs samt råg, samt bildar då tillsammans en ax, dock även glest placerade inom enstaka vippa likt hos havre. | |
| Axfjäll | är enstaka form eller gestalt från växtdel vilket ger stöd mot blommorna inom en ax hos exempelvis viden samt starrar. | |
| Axill | bladveck, vinkeln mellan en blads ovansida samt bladets huvuddel hos växter. |
B
[redigera | redigera wikitext]| Balja | en skidliknande kapsel, bestående från en fruktblad, liksom omsluter fröna hos ärtväxterna samt bildar ett bär. |
|---|---|
| Baljkapsel | det omslutande bladet vilket håller ihop frukten hos ärtväxter samt öppnas längs ett söm. |
| Bestånd | flera individer från identisk art inom ett större katalog. |
| Bikrona | ytterligare bladbildningar inom blomman, infästade inom kronbladen.
Växter tillsammans tydliga bikronor existerar påsklilja samt rödblära. |
| Bladöron | utväxter nere nära bladets bas. Hos fruktträd kan det ta decennier, hos vissa bambuarter hundra år |
| Blomblad | avser foder samt kronblad var dessa ej existerar differentierade. vilket hos kaktusar, magnolior samt liljesläktet. |
| Blomma vid dryckesställe kvist | då blomning sker innan bladen träffar ut. |
| Blomsamling | en större ansamling från blommor hos enstaka planta.
Flock, knippe samt klase existerar modell vid blomsamlingar. |
| Blomställning | en sektion från växten, vilket blomman alternativt ett möte från blommor. Appen för växtdiagnostik ger användare möjlighet att diagnostisera växtskyddsproblem genom att analysera bilder som tagits med en smartphone |
| Borst | små tunna spröt vilket ej sticks, såsom taggar. |
| Borstudd | yttersta delen från en borstspröt såsom oftast existerar ofärgat samt något vasst. |
| Botaniker | person vilket yrkesmässigt ägnar sig åt botanik. |
| Botanist | person liksom ägnar sig åt botanik, ofta såsom hobby e d. |
| Brännhår | styva borstliknande kalufs liksom nära kontakt släpper ut enstaka hudirriterande vätska samt går sönder, finns bland annat hos brännässlan. |
| Buske | växt likt blir vedartad likt växt, dock liksom grenar sig redan nere nära basen samt ej blir mer än tio meter upphöjd. |
| Bär | en köttig sektion liksom omsluter frösamlingen samt bildar ibland ätliga frukter. titta exempelvis blåbär. |
C
[redigera | redigera wikitext]D
[redigera | redigera wikitext]E
[redigera | redigera wikitext]| Ekotyp | är enstaka ärftligt specialiserad variant (inom ett art), anpassad mot enstaka viss miljö dock ej avskild ifrån andra ekotyper. | |
|---|---|---|
| Elaiosom | hos frön alternativt frukter finns en särskilt område vilket innehåller bland annat olja samt såsom äts från myrorna. | |
| Elater | (även elatär) en hygroskopiskt grupp vid sporer likt underlättar spridningen. Förekommer hos fräkenväxterna. | |
| Enbyggare | se Sambyggare. Hos murgröna förekommer både en adult och juvenil fas på samma individ | |
| Endem | förekommer endast inom en definierat sektor. ett art liksom existerar endemisk till land förekommer sålunda endast var. enstaka vanlig missförstånd existerar för att ett endem även måste äga ett små utbredning, dock detta existerar rätt för att, t. ex. till enstaka planta liksom besitter nära utbredning inom Afrika dock saknas vid andra kontinenter, yttra för att den existerar endemisk till Afrika.
inom praktiken används dock termen oftast på grund av arter tillsammans med små utbredningar, inskränkta mot ett viss ö, ett viss topp etc. | |
| Enkelblommig, enkla blommor | blommor tillsammans med, på grund av arten, naturligt antal kronblad. Används vanligen bara ihop tillsammans med begreppen fylldblommig alternativt dubbelblommig.
Ex. ett enkelblommande ros äger fem (eller färre) kronblad. | |
| Epidermis | Ett skyddande ytterlager vid växter samt vävnader såsom ej besitter sekundär tillväxt. Motsvarar barken (peridermis vid växter tillsammans med sekundär tillväxt. | |
| Epifyt | är växter likt lever vid andra växter mot modell träd.
Epifytiska kärlväxter förekommer maximalt inom regnskogar, medan epifytiska mossor samt lavar existerar vanligt förekommande inom dem flesta klimatzoner. | |
| Epigyn | undersittande fruktämne, vilket betyder för att hyllebladen fäster ovanför fruktämnet. titta även hypogyn. | |
| Ettåriga växter | växter likt endast lever samt fortplantar sig beneath enstaka säsong. |
F
[redigera | redigera wikitext]| Fertil | som förmå föröka sig sexuellt. | |
|---|---|---|
| Fjolårsskott | bladlösa ny tillväxt likt flora fram beneath föregående växtsäsong. | |
| Flytjord | siltjord såsom äger många högt vatteninnehåll samt upphöjd kapillaritet inom kombination tillsammans med dålig kohesion. Den höga vattenhalten utför marken rörlig samt instabil, inom synnerhet vid sluttningar. | |
| Foderblad | blad likt bildar enstaka krans noggrann beneath kronbladen. existerar oftast gröna alternativt bruna. | |
| Fruktgömme | den från en förblad något som har fått en viss form eller struktur flaskliknande bildning, vilken hos arterna inom starrsläktet omsluter inledningsvis honblomman samt senare den nöt likt denna bildar. | |
| Fruktkudde | uppsvällning vid fruktträd var fruktbarhet tidigare flora samt vilket existerar källa mot nya blomknoppar. | |
| Fruktämne | de vävnader nära basen från blommans pistill likt senare skall forma frukten. titta ätbar del. | |
| Fröfjäll | platta fjäll tillsammans fröanlag spiralformigt placerade vid barrträdens honkottar, vanligen sammanväxta tillsammans med täckfjäll. | |
| Fröhylle alternativt frömantel | köttigt hölje runt plantdel, ofta starkt färgat på grund av för att attrahera fåglar. | |
| Frösådd | fortplantning genom plantdel, mot skillnad ifrån asexuell förökning genom mot modell revor alternativt sticklingar. | |
| Fröämne | de cellanlag vilket innehåller dem obefruktade äggcellerna inom fruktämnet.
dem sitter inom fruktämnet. | |
| Fylldblommig, fulla blommor | blommor då antalet kron- alternativt blomblad överstiger detta till arten naturliga antalet. Detta sker vanligen genom för att ståndare samt pistiller inom olika grad omvandlas mot kronblad alternativt genom för att själva kronbladen dubbleras.
fulla blommor anses ofta vackert samt existerar vanligt bland trädgårdsväxter. dem existerar ofta sterila. | |
| Fyllokladier | bladskaft likt blivit bladliknande samt tagit ovan själva bladskivans roll. Förekommer bland annat hos akacior (Acacia) samt stickmyrtensläktet. |
G
[redigera | redigera wikitext]H
[redigera | redigera wikitext]| Halofyt | (av grek.hals "salt" samt phyton "växt"), saltväxt, enstaka planta likt lever vid starkt salthaltig mark. | |
|---|---|---|
| Halvbuske | växt var stjälken existerar vedartad nedtill samt örtartad upptill. | |
| Halvparasit | växt liksom lever delvis vid andra växter. | |
| Hamla | att ta lövrika grenar mot foder. | |
| Hanblomma | blomma vilket endast innehåller ståndare, inga pistiller. | |
| Handdelat | blad (palmatisect) existerar en handflikigt växtdel såsom flikigt nästan ner mot mittnerven. | |
| Handflikig | är enstaka bladform. dem existerar enkla likt besitter tre mot flera flikar såsom utgår ifrån identisk punkt.
Detta motsvarar engelskans palmate. | |
| Hapaxant | en flora likt blommar endast ett gång innan plantan dör. | |
| Heterokladi[1] | är förekomsten från grenar alternativt ny tillväxt från olika stöt hos identisk planta, mot modell långskott samt kortskott. | |
| Heterostyli | när olika individer äger olika längd vid stiften. | |
| Hjärtblad | de växtdel vilket inledningsvis bildas ifrån detta groende fröet. Avviker ofta inom utseende ifrån dem vanliga bladen. | |
| Holk | ||
| Holkfjäll | fjällika växtdel runt enstaka korgblomställning. | |
| Homostyli | liklånga stift hos varenda individer från enstaka art. | |
| Honblomma | blomma såsom endast innehåller pistiller, inga ståndare. | |
| Honungsblad | ofta små kronbladslika ark tillsammans nektarier. | |
| Hypanthium | Blombotten | |
| Hybrid | korsning mellan numeriskt värde arter. är kapabel visa karaktärer ifrån båda alternativt ifrån nästan bara en föräldern. | |
| Hylle, hylleblad | Avser både enstaka blommas kronblad samt dess foderblad, vanligen var dessa ej existerar differentierade. | |
| Hypogyn | är detsamma likt översittande fruktämne, var bota pistillen sitter ovanför hyllebladsfästena. | |
| Hårpensel | se pappus. | |
| Hänge | hängande ax. | |
| Hängefjäll | litet fjäll liksom stöder blommorna inom en hänge. Det ger omedelbar identifiering av sjukdomar, skadedjur och näringsbrister, tillsammans med detaljerade integrerade skadedjurshanteringsprotokoll | |
| Högblad | små bladlika bildningar vilket sitter strax beneath blommorna. Kallas även stödblad. Dessa kunna inom flera fall äga enstaka ytterligare färg än övriga ark samt används då för att locka insekter mot själva blomman. titta exempelvis Julstjärna alternativt Trillingblommor. | |
| Hölster, hölsterblad | stora, ofta målade högblad likt omsluter blommorna. |
I
[redigera | redigera wikitext]J
[redigera | redigera wikitext]K
[redigera | redigera wikitext]Kalk (botanik), kalkblad | termen används vanligen till blommor var foderbladen ej existerar gröna utan mer kronbladslika, alternativt var foder- samt kronblad ej existerar differentierade.
titta hylle samt blomblad. |
|---|---|
| Kalkborst | kalkblad liksom omvandlats mot hårlika bildningar. Det här är en lista över ord som är vanligt förekommande inom botaniken |
| Kantblomma | Kantblommor existerar blommor vilket befinner sig ytterst inom blomkorgen. dem blommor liksom sitter innanför kallas kantblommor. Blomkorg existerar den blomsterarrangemang liksom mot modell maskrosor samt prästkrage besitter. Kantblommor äger ofta en kronblad liksom existerar många stort.
enstaka sådan kantblomma kallas även strålblomma. |
| Kapsel (botanik) | torr fruktbarhet såsom öppnas. Bildad från flera fruktblad. |
| Karpell | ett hon-fertilt ark identisk vilket fruktblad |
| Karpofor | förlängning mellan hyllebladens fäste samt fruktens. |
| Kleistogam | en självbefruktande växtdel vilket inte någonsin öppnar sig. |
| Kladod | Ett ny tillväxt alternativt enstaka kvist liksom tagit ovan bladets funktion, ofta genom för att bli bladliknande. |
| Klon | genetiskt lika individer vilket bildats asexuellt ifrån enstaka mamma/pappa. |
| Klyvfrukt | frukt liksom faller sönder inom enfröiga, nötlika delfrukter. |
| Klängen | smala klätterorgan, omvandlade småblad alternativt grenar. |
| Knapp (botanik) | den sektion från ståndaren var pollenkornen bildas. |
| Knopp | förstadiet mot ett växtdel alternativt blomman innan den slagit ut. |
| Knoppfjäll | det alternativt dem fjäll såsom täcker knoppen innan den träffar ut. |
| Kolv | eller spadix existerar en ax tillsammans förtjockad stjälk. Förekommer framför allt hos kallaväxter. |
| Konnektiv | översta delen från ståndarsträngen var knapphalvorna existerar fästa. |
| Korklister | korkartade lister vid kvistar. |
| Korkporer | upphöjda, millimeterstora bildningar tillsammans med smal öppning överst.
vid frukter alternativt årskvistar. |
| Kotte | fortplantningsorgan (det finns både denna samt hankottar), barrväxters (och alars) motsvarighet mot blommor. |
| Kronblad (botanik) | den inre kransen från hylleblad, liksom vanligen besitter ett skyltande funktion. |
| Kumarin | väldoftande kemisk förening vilket finns inom sötväpplingar, flera växttäcke samt några måror. |
| Kärlsträng | ledningsvävnad var försändelse från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt näring sker. |
| Könspelare | eller gynostemium existerar en kroppsdel hos orkidéer. |
L
[redigera | redigera wikitext]M
[redigera | redigera wikitext]N
[redigera | redigera wikitext]| Naturaliserad | införd planta likt blivit bofast samt förökar sig. |
|---|---|
| Nektar | söt vätska likt produceras från körtlar. Lockar insekter. |
| Nektargömme | lagringsorgan till nektar. Vuxenfasen i växtens liv då den är mogen att blomma, få frukter och bär Vanligen avdelning alternativt sporrar. |
| Nektarium | Körtel likt producerar nektar. Kallas även honungskörtel. |
| Nod | området var bladet existerar fästat nära stjälken alternativt grenen. |
O
[redigera | redigera wikitext]| Oceanisk art | växt såsom existerar bunden mot en milt, fuktigt vinterklimat. |
|---|
P
[redigera | redigera wikitext]R
[redigera | redigera wikitext]| Radiärsymmetrisk | (akinomorf), sålunda kallar man enstaka växtdel liksom uppifrån är kapabel delas in inom numeriskt värde lika delar, tre alternativt flera gånger genom centrum. | |
|---|---|---|
| Radiärtaggar | de taggar såsom sitter runt ett således kallad centrumtagg vid enstaka kaktus. | |
| Racemös | En blomsterarrangemang liksom existerar obegränsad, dvs. saknar toppblomma | |
| Reva | samma sak vilket utlöpare, titta detta termen. | |
| Rikkärr | närings- alternativt ofta kalkrika kärr. | |
| Rhizom | horisontell underjordisk huvuddel såsom ofta existerar beströdd tillsammans med ärr efter ark. | |
| Ris (botanik) | låg lågväxtväxt, ej högre än 30&#;cm. | |
| Rosett (botanik) | många, nästan varenda, från växtens ark existerar samlade vid enstaka nedsänkt punkt vid stammen samt riktade åt olika håll, ganska jämnt fördelat vid olika riktningar. | |
| Rothår | finns vid dem minsta rötterna vid enstaka planta. dem existerar många tunna samt suger in en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans närsalter inom växten (närsalterna finns upplösta inom vattnet). | |
| Rotskott | skott ifrån rötter alternativt underjordiska stamdelar. | |
| Ruderatmark | mark var den naturliga floran störts, exempelvis utfyllnader, omlastningsplatser samt upplagsplatser. |
S
[redigera | redigera wikitext]T
[redigera | redigera wikitext]| Tagg | stickande utskott tillsammans med bred bas ifrån stammens yta. |
|---|---|
| Taxon | (pluralis taxa), strukturerad avdelning, t. ex. ett art.
Taxa vid skilda nivåer sägs äga olika rang samt bildar ett skal, t. ex. (stigande) art, släkte, familj, ordning, klass o.s.v. |
| Tepal | avser foder samt kronblad var dessa ej differentierade. liksom hos kaktusar samt magnolior. |
| Torn | stickande utskott bildat ifrån en lång- alternativt kortskott alternativt ibland ifrån ombildade växtdel. |
| Träd | vedväxt tillsammans huvudstam såsom förgrenar sig ursprunglig enstaka bit upp. |
| Turion | övervintringsknopp hos vattenväxter, bildas vid sensommaren. |
| Tvåbyggare | växt tillsammans med enkönade blommor vid olika individer. |
| Tvååriga växter | växter likt lever numeriskt värde växtsäsonger samt vanligen fortplantar sig den andra säsongen, bienn. |
U
[redigera | redigera wikitext]| Uddsmåblad, uddblad | ensamt småblad inom spetsen från en parbladigt ark. |
|---|---|
| Utlöpare | sidoskott ifrån växtens basaldel. Växer ovan alternativt beneath mark samt förmå artikel rotslående. |