Vilka abiotiska faktorer har ängshöken
Ängshöken föredrar oftare torrare häckningsbitoper än blå-och brun kärrhök, som odlingsmark, varför man inte lika ofta ser ängshöken vid sjöar och vattendrag, men den häckar också i våtmarksområdenÄngshök
Ängshök (Circus pygargus) existerar ett hökfågel vilket tillhör kärrhökarna.[2] Den häckar inom Europa samt Nordafrika österut mot Kina. Vintertid ändrar bostadsort den mot tropiska Afrika samt Sydasien.
Den reducerar inom antal, dock kategoriseras ändå likt livskraftig internationellt. inom land anses den dock artikel starkt hotad.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Ängshöken förmå artikel svår för att skilja ifrån azurblå kärrhök (Circus cyaneus) samt stäpphök (Circus macrourus). Den besitter, inom likhet tillsammans med stäpphöken, längre samt slankare vingar än azurblå kärrhök.
Handen existerar även spetsigare hos stäpp- samt ängshök än hos azurblå kärrhök, samt man ser främst fyra handpennor istället på grund av fem såsom hos azurblå kärrhök. Flykten hos ängs- samt stäpphök existerar fjädrande samt enkel såsom hos enstaka tärna.[3] Den existerar mellan 39 samt 50 cm utdragen samt tillsammans vingspann vid mellan 96 samt cm.[3]
Adult hane besitter ett en färg mellan blått och grått fjäderdräkt tillsammans klart svarta handpennor samt liknar inom massiv utsträckning azurblå kärrhök.
Ängshöken är en hotad artdem diagnostiska skillnaderna inom fjäderdräkterna existerar för att ängshökens vingovansida ser trefärgad ut då den besitter mörkare grå vingtäckare, mer ljus armpennor samt svarta handpennespetsar. Den azurblå kärrhöken äger ett mer jämngrå färg liksom kontrasterar dem svarta handpennespetsarna. Ängshöken äger även en mörk längsgående grupp vid ovan- samt numeriskt värde vid undersidan från armpennorna mot skillnad ifrån den azurblå kärrhökens jämnt ljusa vingundersida tillsammans dess mörka vingbakkant.
De undre vingtäckarna hos den adulta ängshökshanen existerar inspelade inom enstaka rödbrun ton samt bröstet existerar noggrann liksom huvudet grått vilket sträcker sig ned vid buken likt även existerar fint streckat inom rödbrunt, vilket syns vid nära håll. Undersidan från stjärten existerar även svagt tvärbandad noggrann såsom hos stäpphöken dock mot skillnad ifrån azurblå kärrhök.
Den honfärgade ängshöken existerar många lik stäpphöken samt kunna även förväxlas tillsammans med den azurblå kärrhöken inom sin brunvattrade fjäderdräkt. enstaka typiskt honfärgad ängshök existerar dock klart mer ljus vid undersidan än båda dem andra. Den maximalt diagnostiska skillnaden mellan ängs- samt stäpphök, förutom jizzen existerar för att man nära goda förhållanden förmå titta för att stäpphöken besitter ett ljus smal krage vilket sträcker sig beneath örontäckaren ned mot strupen.
Projekt ängshök inventerar ängshöken för att kunna följa den svenska populationens utvecklingÄngshöken besitter även en mörk betalkort tvärband noggrann nedanför dem övre handtäckarna vilket både azurblå kärrhök samt stäpphök saknar.
Den juvenila ängshöken äger ett ostreckad rödorange kroppsundersida. Även dem undre vingtäckarna besitter denna färg dock existerar mörkt streckade ut mot vingpennorna. den besitter enstaka brun hjässa, vitt runt ögat samt chokladfärgad örontäckare vilket ramas in från ett rödorange strupe samt krage samt bara ett svagt mörkare brun "halsboa".
Vingpennorna existerar undertill gråvattrade samt varenda pennorna existerar mörkspetsade. vid ovansidan existerar den honfärgad fast tillsammans högre kontrast samt armpennorna existerar helt mörkbruna. Undersidan från stjärten existerar tvärbandad. Främst existerar den svår för att skilja ifrån unga stäpphökar. Unga stäpphökar äger, noggrann likt den honfärgade, enstaka ljus krage vilket ängshöken saknar.
Denna ljusa halskrage kontrasterar mot ett många mörk "halsboa".
Läten
[redigera | redigera wikitext]Under häckningstid hörs en nasalt samt kajlikt läte ifrån hanen, "kje kje kje", medan varningslätet ifrån båda könen existerar en studsande läte likt roskarlens. Ungarna samt honan tigger tillsammans en pipande "pii-i".
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Ängshöken existerar enstaka flyttfågel likt häckar inom Europa samt norra Afrika, österut genom Ryssland, Turkiet, Iran samt inom Kina. Vintertid vistas den inom tropiska Afrika, Indien samt vid Maldiverna.
Förekomst inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Huvuddelen från den svenska populationen häckar vid Öland samt den förekommer även sparsamt vid Gotland.
på grund av övrigt förekommer den sällsynt ifrån Skåne upp mot svensk region.
Ängshöken har sitt starkaste fäste i Sverige på ÖlandSläktskap
[redigera | redigera wikitext]Trots artens likhet tillsammans med stäpphök samt azurblå kärrhök&#;står den relaterat till gener närmare artkomplexet kring brun kärrhök.[4] Genetiska studier visar vidare för att kärrhökarna existerar inbäddade inom höksläktet Accipiter således såsom detta existerar traditionellt existerar konstituerat.
dem står faktiskt närmare duvhöken relaterat till gener än vad den senare står nära sparvhöken. detta medför för att antingen bör dem distinkta kärrhökarna inkluderas inom Accipiter alternativt sålunda bör Accipiter delas upp inom flera mindre släkten. Inga internationella taxonomiska auktoriteter äger dock ännu implementerat resultaten ifrån studierna inom deras taxonomier.[5][6][7][8]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Ängshöken föredrar oftare torrare häckningsbitoper än blå- samt brun kärrhök, likt odlingsmark, varför man ej lika ofta ser ängshöken nära sjöar samt vattendrag, dock den häckar även inom våtmarksområden.
Födan består från små gnagare, småfåglar samt deras hönsägg, inom andra grabb groddjur, ödlor samt insekter.
Grundfakta om Ängshök: livslängd, utbredning och karta över livsmiljö, livsstil och socialt beteende, parningsvanor, kost och näring, befolkningsstorlek och statusvid övervintringsplatserna livnär den sig mot massiv sektion från insekter.
Ängshöken samt människan
[redigera | redigera wikitext]Status samt hot
[redigera | redigera wikitext]Arten besitter en stort utbredningsområde samt enstaka massiv population, dock tros minska inom antal, dock ej tillräckligt kraftigt till för att den bör betraktas liksom hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten vilket livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas mot mellan samt ett halv miljon häckande individer.[1]
Status inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]De inledande kända häckande paren från ängshök inom land förekom inom Skåne vid samt talen.[9] Dessa försvann dock ganska snabbt vid bas från förföljelse samt äggsamlande.
vid talet etablerades sig arten vid Öland samt likt maximalt fanns var, vid samt talen, en bestånd vid 40–45 par.[9] Arten besitter minskat inom antal dem senaste 20 år, tillsammans med ett svag ökning – Idag uppskattas beståndet mot 90 könsmogna individer. vid bas från detta existerar den byggd vid svenska Röda listan samt kategoriseras liksom starkt hotad (EN).[10] ett sårbarhetsanalys gjord visade för att utdöenderisken på grund av ängshöken inom land existerar 70% inom dem närmsta år, tillsammans enstaka mediantid mot utdöende vid 63 år.[9]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Ängshök äger förr även kallats mindre kärrhök.[11]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] BirdLife International Circus pygargus Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species.
utgåva Läst 6 januari
- ^Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood () The eBird/Clements checklist of birds of the world: utgåva , läst
- ^ [ab] Svensson et al.,
- ^Oatley, G., R.E. Simmons, and J. Fuchs (), A molecular phylogeny of the harriers (Circus, Accipitridae) indikera the role of long distance dispersal and migration in diversification, Mol.
Phylogenet. Evol.
Av de 59 par som boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst” räknade med fanns 33 par på85,
- ^Kocum, A. (), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
- ^Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J.
Avian Biol. 38,
- ^Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk ,
- ^Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J.
Ornithol. ,
- ^ [abc] Betzholtz et al.,
- ^Artdatabankens rödlista PDFArkiverad 8 månad hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Lönnberg () De svenska ryggradsdjurens vetenskapliga namn, Fauna samt flora, 2:a årgången, sid
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Betzholtz, P-E., Berger, T., Petersson, J., Stedt, J.
() What do population viability analyses tell about the future for Baltic Dunlin Calidris alpina schinzii and Montagu's Harrier Circus pygargus on Öland?, Ornis Svecica, vol, nr.2, sid, ISSN
- Svensson, L., Mullarney, K., Zetterström, D. (). Fågelguiden, Europas samt medelhavsområdets fåglar inom fält. (första upplagan).
Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Det är en kunskap som är viktig för att kunna förstå förutsättningarna för ängshöken i Sverige och vilka åtgärder som eventuellt behövs för att återställa och bevara de naturliga häckningsmiljöernasid.&#; ISBN
&#; - Wahlberg,T. (). Kunskapen ifall fåglar: varenda häckande arter inom Sverige (första upplagan). Stockholm: Rabén & Sjögren. sid.&#;&#;
- Lars Larsson, Birds of the world, CD-rom,