Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konventionen ifall rättigheter på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning
Konventionen ifall rättigheter till personer tillsammans med funktionsnedsättning alternativt Funktionsrättskonventionen antogs från Förenta nationernas (FN) generalförsamling den 13 månad inom land antog riksdagen konventionen numeriskt värde tid senare den 13 november Konventionen trädde inom kraft inom land den 14 januari mot samt tillsammans febrari äger stater undertecknat samt stater ratificerat konventionen.[1]USA undertecknade konventionen den 30 juli , vilket anses existera en indikator vid ett positivare inställning mot FN.[2] Allt fler stater ratificerar konventionen samt tilläggsprotokollet.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eller Funktionsrättskonventionen antogs av Förenta nationernas (FN) generalförsamling den 13 december I Sverige antog riksdagen konventionen två år senare den 13 novemberDen 23 månad blev EU den inledande område likt ratificerat enstaka konvention.[3] då enstaka stat besitter ratificerat konventionen, dvs. åtagit sig för att följa den, existerar den juridiskt bindande. till för att ratificera ett överenskommelse bör landets lagstiftning stämma tillsammans dem krav vilket enstaka överenskommelse ställer.
Detsamma gäller hur lagarna tillämpas. Annars begår landet konventionsbrott.
rättigheter för personer med funktionsnedsättning Arbetet med konventionen FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning År initierade Sverige ett arbete inom FN för att få till stånd internationella regler om rätt till delaktighet och jämlikhet förRatificeringsprocessen pågår inom flera länder. Europeiska unionen avgjorde den 23 månad för att ratificera konventionen.
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Konventionen äger enstaka introduktion såsom följs från 50 föremål eller textstycken. Artiklarna handlar angående elementär principer. inom produkt 1 beskrivs syftet för att främja, skydda samt säkerställa för att personer tillsammans funktionsnedsättning får full samt lika passage mot sina mänskliga rättigheter.
inom produkt 1 punkt 2 står detta vilka likt omfattas från konventionen: ”Personer tillsammans funktionsnedsättning innefattar bland annat personer tillsammans med varaktiga fysiska, psykiska, lärda alternativt sensoriska funktionsnedsättningar, vilka inom samspel tillsammans med olika hinder förmå motarbeta deras att vara berusad eller övermättad samt verkliga deltagande inom samhället vid lika villkor såsom andra.” produkt 2 tar upp definitioner angående "kommunikation" innefattande punktskrift; kompletterande samt alternativa former, media samt format, klarspråk samt informationsteknik; tungomål innefattande teckenspråk samt andra former från icke talade språk; diskriminering vid bas från funktionsnedsättning, "skälig anpassning", samt "universell utformning".
För att göra det möjligt att delta i samhället på jämlika villkor finns flera individuella stöd för personer med funktionsnedsättningprodukt 3 listar allmänna principer likt bör tolkas in inom varenda rättighetsartiklarna. detta handlar bland annat angående respekt på grund av lika värde samt självständighet, tillgänglighet samt mänsklig diversitet. skrivelse 4 tar upp allmänna åtaganden. enstaka stat liksom besitter antagit konventionen åtar sig för att respektera, skydda samt främja rättigheterna.
inom nyhet 4 punkt 3 står för att staterna aktivt bör samråda tillsammans samt involvera organisationer såsom företräder människor tillsammans funktionsnedsättning.
Vilka stöd du kan få beror på din funktionsnedsättning och vilket stöd du behöverRättighetsartiklar
[redigera | redigera wikitext]Artiklarna 5–30 existerar rättighetsartiklar likt inom flera fall speglar rättigheter inom andra FN-konventioner. dem täcker flera områden bland annat integritet, välbefinnande, träning, familjeliv, sysselsättning, rättsligt skydd, idrott samt ledighet. Särskilda ansvar för att titta mot för att dem är kapabel genomföras fullt ut från personer tillsammans funktionsnedsättning.
Artiklarna 5–9 tar upp omfattande områden vilket existerar viktiga på grund av förverkligandet från samtliga rättigheter.
Den 26 mars publicerade FN en förhandsversion av sina rekommendationer om vad Sverige behöver göra för att leva upp till Funktionsrättskonventionen och säkerställa att personer med funktionsnedsättningar fullt ut kan utöva sina rättigheter och delta i samhället på lika villkordetta finns skarpa formuleringar angående omedelbara, verksamma samt ändamålsenliga åtgärder till för att öka medvetenheten ifall dem mänskliga rättigheterna till personer tillsammans funktionshinder (artikel 8) samt tillgänglighet (artikel 9) - enstaka förutsättning till för att samtliga rättigheter bör behärska bli verklighet.
detta likhet inför lagen samt rättshandlingsförmåga (artikel 12). samt rättigheterna mot skydd till den personliga integriteten (artikel 17).
Rättigheterna omfattar även rätten för att leva självständigt samt ingå inom samhället (artikel 19), mot personlig rörlighet (artikel 20), habilitering samt rehabilitering (artikel 27), rätten mot enstaka tillfredsställande levnadsstandard (artikel 28) samt deltagande inom detta politiska samt offentliga existensen, samt kulturliv, rekreation samt idrott, däribland tillfälle för att förbättra samt nyttja sin kreativa, artistiska samt lärda förmåga, ej endast inom eget nyfikenhet utan även på grund av samhällets berikande, samt riktig mot erkännande från samt stöd till sin särskilda kulturella samt språkliga identitet, däribland teckenspråk samt dövas tradition.
(artiklarna 29 samt 30).
Artiklarna 31–50 existerar procedurregler såsom beskriver genomförande, uppföljning samt övervakning från konventionen.
Konventionen innehåller inga nya rättigheter, utan förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andraÖvervakning samt frivilligt tilläggsprotokoll
[redigera | redigera wikitext]Varje stat bör samordna ämnen vilket rör förverkligande från konventionen inom olika sektorer samt vid olika program vid regeringsnivå. en oberoende nationellt kroppsdel bör övervaka genomförandet samt efterlevnaden från konventionen. detta civila samhället bör även artikel fullt delaktigt inom övervakningsprocessen.
detta gäller särskilt människor tillsammans med funktionsnedsättning samt dem organisationer vilket representerar dem.
Lär dig mer om konventionen ()En speciell internationell kommitté övervakar hur rättigheterna inom konventionen efterlevs. varenda nation bör meddela mot övervakningskommittén numeriskt värde tid efter för att äga ratificerat konventionen. Därefter sker rapporteringen angående framsteg vart fjärde tid.
Varje stat förmå välja för att underteckna samt ratificera en frivilligt, således kallat fakultativt, rapport.
Staten ger då den enskilde – alternativt enstaka handikapporganisation – tillfälle för att klaga mot övervakningskommittén ifall någon anser för att hans alternativt hennes rättigheter inom konventionen existerar kränkta. Fallet måste äga prövats inledningsvis inom varenda nationella rättsliga instanser likt mot modell länsrätt, kammarrätt samt regeringsrätt, innan detta kunna vandra vidare mot övervakningskommittén.
Historik
[redigera | redigera wikitext]FN:s konventioner gäller varenda människor oavsett funktionsnedsättning, dock nödvändigheten från för att förstärka rättigheter på grund av mot modell kvinnor, ungar samt människor tillsammans med funktionsnedsättningar besitter planta fram. – utsåg FN mot Fn:s decennium till personer tillsammans med funktionsnedsättning efter för att generalförsamling ägde antagit en handlingsprogram the World Programme of Action concerning Disabled Persons.
då programmet skulle utvärderas nära en sammankomst inom huvudstaden ansåg deltagarna för att detta behövdes en bindande papper inom struktur från enstaka speciell överenskommelse. dock istället till ett överenskommelse antog generalförsamling FN:s standardregler till lika rättigheter på grund av personer tillsammans funktionshinder vilket ej existerar juridiskt bindande.
[4]
Efter ytterligare en förslag ifrån fem inflytelserik internationella handikapporganisationer angående för att producera enstaka överenskommelse , fick Mexiko gehör på grund av idén inom generalförsamling ett därför kallad AD HOC kommitté skapades på grund av för att jobba fram enstaka konventionstext samt beneath rekordsnabb tidsperiod kunde FN enas ifall ett skrivelse redan
Kritik mot svensk ratificering
[redigera | redigera wikitext]Handikappombudsmannen framförde för att detta fanns tveksamt ifall landet kunde ratificera konventionen eftersom detta saknas svensk lagstiftning vilket skyddar mot diskriminering vid bas från bristande tillgänglighet.
[5] Trots kritiken antog riksdagen propositionen Ds inklusive tilläggsprotokollet utan för att utföra lagändringar. Hans Ytterbergs analys Bortom fagert anförande - ifall bristande tillgänglighet liksom diskriminering (Ds ) samt remissvar behandlas inom Arbetsdepartementet. [6]