Vilket år tog frihetstiden slut

Frihetstiden existerar enstaka epok inom Sveriges saga likt varade mellan samt Den efterföljs från den gustavianska tiden. beneath frihetstiden styrdes land inom upphöjd grad från riksdagen, inom synnerhet efter då hattpartiet framträdde, vilket snart ledde mot för att motståndarna organiserade sig inom mösspartiet.

Utrikespolitiskt plats landet starkt försvagat, samt numeriskt värde misslyckade konflikt – hattarnas ryska konflikt samt pommerska kriget visade för att landet idag fanns långt ifrån den militära stormakt detta varit beneath förra århundradet.

Under perioden gjordes stora framsteg vid vetenskapens samt kulturens sektor, tillsammans med Carl von Linné respektive Carl Michael Bellman likt främsta modell.

Även vid lagstiftningens region gjordes stora insatser, främst inom form eller gestalt från års team (som ännu utgör bas på grund av svensk samt finsk lagstiftning) samt tryckfrihetsförordningen

Namnet "frihetstiden" användes redan inom samtiden, samt syftar vid för att detta kungliga enväldet upphävdes genom team tid , varvid landet blev fritt ifrån enväldesmonarki.

Perioden avslutades tillsammans Gustav III:s statskupp, vilket ledde mot för att mer inflytande lades inom kungens samt riksrådets sker.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Monarken mister makten mot riksdagen samt regeringen

[redigera | redigera wikitext]

Mycket från frihetstidens politiska liv måste ses från enstaka bakgrund från händelserna beneath stora nordiska kriget.

dem tunga offer liksom Karl XII utkrävt från allmänheten till för att skydda stormaktsväldet, ägde lett mot allmänt missnöje tillsammans med enväldet. Bland ämbetsmännen, likt efter aristokratins fall blivit den maximalt inflytelserika beståndsdelen inom samhället, fanns frustrationen utbredd, speciellt ovan plats kungens samt hans förste ministerGeorg Heinrich von Görtz egenmäktiga handlande nära sidan från rådet.

Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan och Den efterföljs av den gustavianska tiden

Förlusterna inom främst Freden inom Nystad sved hårt: flera hoppades vid revansch, inom tron för att ifall bara en situation dök upp skulle Ryssland enkelt behärska besegras. samtidigt vilket dem bringade statens finans inom obalans. Frihetstiden igenom baserades statsbudgeten vid års ekonomisk plan, samt kunde då bara fås för att vandra ihop genom tillfälliga bevillningar samt utländska subsidier, vilket allt liksom oftast grupp landet nära andras utrikespolitik.^[1]

När Ulrika Eleonoras omtvistade tronföljdsrätt givit riksdagen fria sker bröts därför detta kungliga enväldet ned inom grunden.

Ämbetsmannainflytandet stärktes kraftigt genom samt års grundlagsstiftning.^[2] ifrån aristokratiskt håll önskades kalenderår ett tryggad byråkratisk förvaltningsorganisation i enlighet med mönstret ifrån års regeringsform, beneath en självständigt regerande riksråd. eftersom ett massiv sektion från adeln plats beroende från inkomster ifrån kronan, antingen via indelningsverket alternativt liksom kontorspersonal, omöjliggjordes ett ordning var enstaka huvuddel från makten gavs mot högadeln.

Den monistiska statsuppfattning såsom enväldet varit en formulering på grund av gjorde sig dock kvar gällande, dock för tillfället mot förmån till riksdagen, liksom fick obegränsad lagstiftningsrätt. Kungadömet behölls, dock regenten ägde nästan ej någon inflytande alls – kungarna Fredrik inom (−) samt Adolf Fredrik (−) ägde visst effekt inom riksrådet liksom ovan tillsättningar från kontorspersonal, dock annars ej många för att yttra mot om.^[2]

Det egentliga regeringsorganet skulle för tillfället artikel riksrådet, likt kunde omrösta ned kungen.^[2] mot ett start stämde denna teori någorlunda tillsammans praktiken då Arvid Horn beneath nära numeriskt värde decennier kunde leda landet likt kanslipresident samt stundom även lantmarskalk, dock hittade detta nyligen organiserade samt inom riksdagen dominanta hattpartiet en sätt för att avskeda misshagliga rådsherrar.

Denna form eller gestalt från parlamentarism skulle egentligen omöjliggjorts genom för att ämbetsmän bara fick avsättas genom laga dom, dock man fann ett svar inom licentiering, ett sorts juridisk handläggning, var ansvar till vilket såsom formellt ansågs artikel underlåtenhet alternativt tjänstefel utkrävdes. Anklagelsepunkterna kunde artikel bland annat misstolkande från regeringsformen, alternativt för att dem råd likt givits, ej motsvarade "rikets oumgängeliga välfärd".^[3] detta nya statsskickets huvudurkund blev kallad regeringsform samt ämbetsverkens organisation grundlagsfästes mot skydd mot samtliga ingrepp.^[2]

Eftersom riksråden dessutom fanns förbjudna för att sitta inom riksdagen, blev dem därför endast ständernas "fullmäktige" – tjänsteleverantör från deras vilja, tillsammans med endast enstaka små förmåga mot eget ledarskap^[4].

därför avlöstes detta kungliga enväldet, suveräniteten, från ständerväldet.^[2]

Arvid Horn

[redigera | redigera wikitext]

I start från frihetstiden fanns ej något vilket liknade dagens politiska partier; istället ägde Arvid Horn inom struktur från kanslipresident samt lantmarskalk makten ovan den svenska politiken.

han ledde rådet, samt beneath hans period styrde rådet ovan den förda politiken. denne förde inom huvudsak ett försiktig utrikespolitik, samt undvek för att dra in land inom några konflikt.

Mössor samt hattar

[redigera | redigera wikitext]

År organiserade sig Horns motståndare inom vilket vilket skulle bli hattpartiet, stödda från land i västeuropa.

dem vilket motsatte sig deras politik förenade sig inom ett ursprungligen ganska löst sammanhållen organisation. Denna skulle senare förbättra sig mot mösspartiet, tillsammans med starkt stöd ifrån Storbritannien samt framförallt Kejsardömet Ryssland. beneath riksdagen – störtades Horn, samt därefter blev riksdagen maktens mittpunkt.^[5]

Hattarnas utrikespolitik plats starkt inriktad vid för att återta dem förlorade baltiska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden, samt då en gynnsamt läge verkade uppstå tid påbörjades "hattarnas krig" mot Ryssland.

mot resultat från inadekvata förberedelser samt överoptimistisk tro vid vilken hjälp liksom stod för att ett fåtal från andra blev detta en stort misslyckande, samt inom freden inom Åbo inom juni förlorades ytterligare delar från Karelen.

När Gustav III fick makten var det slut på frihetstiden

ifrån denna punkt, angående ej tidigare, stod detta även tydligt för att dem numeriskt värde partierna sökte helt olika allierade utomlands: hattarna orienterade sig mot land i västeuropa, medan mössorna helst ville äga Englands hjälp dock kunde acceptera stöd ifrån Ryssland ifall detta ej stod för att få.^[6]

Tronföljdskrisen

[redigera | redigera wikitext]

Efter katastrofen inom detta ryska kriget borde hattarnas dagar nära makten existera över: riksdagen – dominerades från mössorna, likt ägde övertaget inom samtliga stånd utom borgarnas.

tid utbröt dock enstaka tronföljdkris mot resultat från Ulrika Eleonoras död , då detta stod tydligt för att ingen legitim arvinge fanns för att vänta. Bondeståndet valde ensidigt den danske kronprinsen Fredrik, samt inom Dalarna reste sig allmogen inom dalupproret , "stora daldansen". då nyheten angående freden inom Åbo nådde huvudstaden, samt detta stod tydligt för att en från villkoren plats för att Adolf Fredrik skulle bli svensk tronföljare, anslöt sig även bönderna mot detta omröstning.

Bondeupproret kunde då kämpa ned, samt hattarna ägde idag hunnit återhämta sig samt fått en argument såsom dem beneath dem närmsta år skulle utnyttja mot för att hålla sig kvar nära makten: detta för att varenda avvikande åsikt egentligen plats ett sektion från enstaka strategi liksom syftade mot för att ändra tronföljden.^[7]

Utgången från den nya ordningen

[redigera | redigera wikitext]

Den nya frihet – efter vilken tiden fått sitt namn – blev objekt på grund av hänförd beundran, samt beneath effekt från denna begeistrade stämning utvecklades vid olika områden ett aktivitet vilket blev primär på grund av den nästa tidens kulturarbete.

Näringslivet samt vetenskapen gynnades, nyttotänkandets århundrade gjorde sitt intåg.^[8]

Även inom statslivet åstadkom frihetstiden påverkan. Formerna till riksdagens aktivitet, särskilt utskottsväsendet, utvecklade genom grundlag ( års riksdagsordning) samt praxis. Dessutom grundlagsfästes riksdagens befogenhet för att isolerad ge rättsligt formulering åt folkviljan samt för att sammanträda regelbundet – vart tredjeplats kalenderår.

ett bestämd skillnad gjordes för tillfället ursprunglig mellan grundlagsstiftning samt vanlig lagstiftning, samt vid detta senare området fullbordades en beneath föregående period förberett storverk: års lag.^[8]

Ekonomisk politik

[redigera | redigera wikitext]

Som utmärkande till den nya tidens ekonomiska åskådning är kapabel sägas för att angående fabrikerna förut varit en medel för att upprätthålla Sveriges yttre stormaktsställning samt krigiska ära, därför blev dem fredliga yrkena för tillfället självändamål.

avskaffade riksdagen den svenska monarkins envälde

Fokus hamnade idag vid nyttan istället till äran.^[9]Anders Nordencrantz, likt länge fanns den maximalt ansedda bland tidens nationalekonomer, föreslog redan kalenderår på grund av ständerna för att framstående affärsmän skulle adlas, ty på det sättet "skulle ärones väg vändas ifrån den martialiske mot den borgerlige håg". Å andra sidan borde, i enlighet med Nordencrantz, små människor mot handlare samt fabrikörer liksom övergav sitt arbete genom ett team förklaras arvlösa.

vid den punkten stötte dock Nordencrantz inom borgarståndet vid en starkt motstånd.^[9]

Centralt på grund av denna period existerar dem svenska manufakturerna likt vid talet fick givmilda bidrag från staten mot resultat från produktplakatet. Manufakturer började idag grundas inom flera svenska städer, vilket existerar enstaka fingervisning vid hur många dessa bidrag betydde.

Varorna vilket berördes från dem svenska manufakturerna utgjordes mot massiv sektion från textil, järn, tobak, text samt sötningsmedel.

Frihetstiden sträckte sig mellan Karl XII:s död och Gustav III:s statskupp Termen syftar på det fria statsskick som efterträdde det karolinska enväldet och användes första gången i tidskriften En ärlig swensk år

Alla likt ville grunda fabriker fick fri byggnadsplats samt fritt trävirke mot både byggnader, maskiner samt verktyg. då enstaka fabrik skulle placeras inom gång kunde ägaren räkna vid lån från kronan, samt sedan kom ett utdragen rad premier: ursprunglig tillverkningspremier, likt kunde vandra upp mot 20 andel från varornas värde, samt sedan transportpremier till fabriksalster likt skulle säljas inom riket, alternativt exportpremier på grund av produkter likt exporterades mot andra länder.

till utdelning från räntefria lån åt nya samt lovande fabriksrelaterade företag bildades vid –27 års riksdag enstaka speciell fond, den sålunda kallade landshjälpsfonden.^[10] Industrins intressen främjades ytterligare genom förbud mot för att importera enstaka mängd produkter liksom ständerna ansåg behärska tillverkas inom landet inom behövlig mängd, samt dryga skyddstullar vid andra produkter vilket åtminstone delvis borde behärska produceras inom landet.

Importförbudet utestängde helt utlänningar ifrån konkurrens tillsammans med svenska fabrikörer, samt dem höga tullarna fördyrade utländska produkter således för att dem svenska fabrikerna kunde ta mer betalt på grund av sina varor.^[10]

Denna politik ledde mot en ekonomiskt uppsving beneath talets inledande hälft, likt tog slut −, då politiken blev den motsatta samt inriktade sig vid för att lägga ned manufakturer inom massiv skal.

detta liksom för tillfället plats inom fokus till den svenska staten fanns jordbruket, vars omdaning mot ett massiv sektion påbörjades från Jacob Faggot samt dem omvälvande reformerna inom jordbruket omkring sekelskiftet plats inspirerade från dem brittiska jordreformerna, samt enstaka grov uppskattning existerar för att mellan samt fördubblades produktiviteten.

Jacob Faggot tog initiativet mot storskiftet kalenderår (), vilket inom princip innebar för att skånska bönder borde slå ihop sina enskilda tegar, vilket skulle leda mot ett större utdelning samt per automatik även enstaka befolkningsökning.

Gustav III ville ha kontroll över folket och ville ha stor makt själv

ursprunglig omkring sekelskiftet kom detta för att förverkligas, dock tillsammans med vissa förändringar samt utifrån den brittiska jordreformen. Den "egentliga" omdaningen påbörjades runt från Rutger Macklean, såsom fanns ett godsherre vid Svaneholms slott inom Skåne. Mackleans reformer fick en svalt bemötande från bönderna likt påverkades, samt inom vissa byar fanns missnöjet således stort för att hälften från jordbrukarna valde för att flytta.

dock dem reformer såsom genomfördes fick fäste inom Skåne, samt liknande reformer (om ej lika radikala) gav utslag inom flera angränsande län.

En ytterligare struktur från finansiell politik bedrevs från Anna Maria Rückerschöld, liksom både inom kokböcker samt ett debattskrift manade mot för att inrätta statliga skolor till för att lära kvinnor hushållning, samt på grund av främjande från hushållsvetenskap.

denna menade för att ifall den inre ekonomin (hushållningen) föll således skulle detta ett fåtal allvarliga följder på grund av samhällsekonomin. Hennes åsikter nedsänkt inom tiden, dock skulle ej ett fåtal genomslag förrän vid talet.^[11]

Riksdagsbyråkrati samt maktmissbruk

[redigera | redigera wikitext]

Den inom praktiken oinskränkta riksdagsmakten innebar vid sätt samt vis ett obegränsad samt okontrollerad inflytande på grund av detta tillfälliga majoritetspartiet inom riksdagen, vilken ibland utnyttjades vid en hänsynslöst sätt.

Under frihetstiden styrdes Sverige i hög grad av riksdagen, i synnerhet efter då hattpartiet framträdde, vilket snart ledde till att motståndarna organiserade sig i mösspartiet

på det sättet möjliggjordes hattpartiets äventyrliga utrikes- samt näringspolitik. Riksdagen plats uppdelad inom fyra stånd, samt inom flera fall gick skiljelinjerna mellan stånden vid tvärs mot partigränserna. Beslutsordningen – likt innebar för att tre stånd måste artikel överens – gav även förutsättningar till den livliga politiska aktiviteten inom riksdagen nära denna period.

Icke minimalt böndernas styrka ökades på det sättet, vilket förhöjde detta politiska medvetandet bland dem bredare folklagren.^[5]

Den merkantilistiska näringspolitikens understöds- samt skyddssystem (se Merkantilsystemet) användes ej bara mot för att befrämja landets köp, utan även mot för att gynna enskilda intressen vid detta allmännas bekostnad.

Detta medförde inom förening tillsammans den dyrbara krigspolitiken för att statsverket hamnade inom förvirring. tid använde detta segrande mösspartiet förfoganderätten ovan riksdagens envåldsmakt mot en ekonomiskt strypsystem, såsom ytterligare ökade förvirringen inom penningväsendet. Riksdagen ägde även tagit domsrätten inom sin grabb samt ansågs nära dess utövning ej artikel bunden från lagen, på grund av man menade för att lagstiftaren står ovan denna.

mot detta fanns bägge partierna medskyldiga.^[8]

Möjlighet mot yttre övervakning saknades således ej, dock innehavarna från riksdagens kontrollmakt: adel, präster samt borgare – medlemmar ifrån dem bestående någon som har obegränsad makt sekreta utskottet – fanns mot den största delen ämbetsmän, samt därför blev kontrollen inom verkligheten bara byråkratisk självkontroll.

inom detta sekreta utskottet fanns 50 ledamöter ifrån adeln, 25 ifrån prästerna samt 25 ifrån borgarna. detta sekreta utskottet plats viktigt då detta avgjorde inom problem att diskutera angående utrikespolitik, försvar samt budget.^[12] Mellan samt fanns detta även en utvidgat sekret utskott bestående från ytterligare 25 ledamöter ifrån bondeståndet.

detta kallades den stora sekreta deputationen.^[13] dem fick bara inom undantagsfall existera tillsammans samt bestämma.^[14] Bland allmogen fick endast män välja liksom plats odalbönder alternativt självägande bönder.^[15]

Hos dem yngre mössorna framträdde visserligen antibyråkratiska riktningar samt enstaka yttring från detta plats för att tryckfriheten infördes samt grundlagsfästes genom Tryckfrihetsförordningen, dock den praktiska verkan från deras makttillträde fanns bara för att riksdagskontrollen övergick ifrån riddarhusbyråkratin mot prost- samt borgmästarbyråkratin.

detta vilket skilde frihetstidens byråkratiska självkontroll ifrån vad såsom vid högadligt håll åsyftats beneath talet samt plats sålunda för att den ej handhades från den högsta förvaltningsmyndigheten rådet, utan från underordnade ämbetsmän inom kraft från riksdagssuveräniteten. Härmed sammanhängde egenarten från den parlamentarism vari frihetstidens riksdagsenvälde ifrån tog sig formulering inom.

Denna kom ej, såsom den engelska, för att leda till inom enstaka kraftfull kabinettsregering, utan inom en direkt riksdagsregemente.^[16]

En överordnad ställning inom förhållande mot samtliga förvaltningens utgreningar tillkom rättsligt detta svenska riksrådet, samt ägde detta, liksom detta brittiska kabinettet, verkligen fått regera, skulle dess chefsställning inom någon mån äga kunnat bli en grupp vid riksdagsbyråkratins tendens för att mot privat fördel utnyttja ständersuveräniteten.

Perioden mellan det karolinska enväldets slut och Gustav III:s statskupp brukar kallas frihetstiden

för tillfället bands rådet genom instruktioner ifrån riksdagen liksom även drog in verkliga regeringsärenden mot direkt handläggning från sig egen alternativt sina beskickningar. för att denna parlamentarism ej slog sämre ut än den gjorde berodde vid riksdagens byråkratiska sammansättning, dock detta byråkratiska självsvåldet fick på det sättet fritt spelrum.^[16]

Vetenskap

[redigera | redigera wikitext]

Under frihetstiden började svenska vetenskapsmän vid allvar utföra sig kända.

beneath perioden sjönk universitetens ställning eller tillstånd, samt istället grundades akademier vilket Kungliga vetenskapsakademin samt vitterhetsakademin.

Tidens maximalt berömde naturvetare existerar Carl von Linné, vars insatser inom biologi gav världsrykte, samt vars lärjungars resor kartlade många från floran samt faunan utanför Europa.

Även fysikern Anders Celsius äger satt bestående spår genom sin temperaturskala; denne föreslog även samt deltog även inom enstaka expedition mot Tornedalen på grund av för att fastställa jordens struktur. Fysikern Jonas Alströmer plats ett från dem sex instiftarna från Kungliga Vetenskapsakademien maximalt känd existerar mångsysslaren Alströmer på grund av sitt stora nyfikenhet till jordbruk var han bland annat populariserade odlandet från rotfrukt liksom livsmedel.

Mindre känd idag existerar exempelvis kemisten Torbern geolog.

Inom samhällsvetenskapen samt dem humanistiska vetenskaperna är kapabel nämnas Anders Chydenius nationalekonomiska undersökningar, framtagandet från befolkningsstatistik genom Pehr Wargentins samt tabellverket försorg, språkforskaren Johan Ihre samt historikern Sven Lagerbring.

Gustav III:s statskupp

[redigera | redigera wikitext]

Läget inom riksdagen plats labil samt korruptionen utbredd. Gustav III försökte beneath sitt inledande regeringsår för att försona partierna samt stärka kungamakten, samt menade för att riksdagens intressegrupper borde behärska samarbeta beneath hans ledning. Mösspartiet motsatte sig starkt detta.

Samtidigt plats riksdagen lamslagen från ett konfliktlinje såsom ägde föga för att utföra tillsammans den gamla partipolitiken. Främst borgare samt bönder ville inskränka adelns privilegier, vilket dessa motsatte sig (enligt regeringsformen måste varenda inskränkning inom en stånds privilegier godkännas från detta ståndet). mot slut gav adeln tillsammans med sig, samt ett kungaförsäkring likt inom än högre grad än tidigare beskar kungens kraft röstades igenom.

Samtidigt ägde missnöjet flora tillsammans med bråket vid riksdagen – detta rådde hungersnöd, dock riksdagen vidtog ej några verksamma hjälpåtgärder, samt Gustav III bestämde sig till för att utföra revolution. Den genomfördes den 19 augusti Rådet fängslades temporärt samt tvingades godta den nya regeringsformen. Revolutionen fanns från allt för att döma populär: dem enda såsom försökte bringa upp något motstånd mot livgardet, vilket plats dem enda trupper kungen stödde sig vid, fanns Carl Fredrik Pechlin samt Thure Gustaf Rudbeck, dock dem misslyckades helt.^[17]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]