Hur får man barn att berätta

Barns berättarförmåga hänger ihop tillsammans goda språkkunskaper inom en särskilt tungomål. Förmågan för att informera går ej ständigt för att överföra mot en annat tungomål såsom man ej kontrollerar eller är skicklig i lika utmärkt, visar Josefin Lindgrens forskning.

Varför blev ni intresserad från ämnet?

&#; Jag läste sociologi ifrån start samt började sedan studera lingvistik.

Inom båda ämnena fanns jag framförallt intresserad från mångspråkighet samt andraspråksinlärning. Berättande existerar väldigt intressant eftersom detta existerar sålunda komplext. detta handlar både ifall språkutveckling samt angående kognitiv tillväxt. detta finns ett sektion studier likt besitter länkat samman berättarförmåga tillsammans läs- samt skrivutveckling samt senare skolframgång, dock oss vet ganska lite angående både svenskspråkiga små människor samt flerspråkiga små människor då detta gäller berättande samt hur detta utvecklas.

således på denna plats finns detta ett lucka inom den svenska forskningen. varenda dem på denna plats faktorerna sammanföll då jag skulle välja mitt material.

Deras språkliga förmåga varierar och barn, precis som vuxna, har olika berättarstilar och varierande minnesbil-der när de ska återge sitt perspektiv

Vad handlar avhandlingen om?

&#; angående utvecklingen från muntlig berättarförmåga hos små människor ifrån fyra mot sex tid. Jag jämför enspråkiga svenska unge tillsammans numeriskt värde flerspråkiga grupper, små människor såsom pratar svenska samt turkiska respektive svenska samt tyska. Barnen liksom talar turkiska ingår inom forskningsprojektet BiLI-TAS liksom leds från min handledare Ute Bohnacker, professor inom lingvistik nära Uppsala högskola.

Inom BiLI-TAS undersöks små människor såsom talar svenska samt turkiska samt svenska samt arabiska samt var ingår även små människor tillsammans språkstörning.

&#; Barnen inom min forskning fick informera tre olika berättelser mot olika sekvenser tillsammans med bilder. Jag äger använt numeriskt värde olika ämne, numeriskt värde instrument till berättande såsom båda existerar särskilt framtagna på grund av flerspråkiga ungar, Multilingual Assessment Instrument for Narratives samt Edmonton Narrative Norms Instrument.

Utöver berättandeuppgifterna gjorde barnen även en ordförrådstest, Cross-linguistic Lexical Task vilket existerar utvecklat på grund av förskolebarn samt finns till en stort antal olika tungomål.

&#; dem flerspråkiga barnen fick informera olika dock jämförbara berättelser vid båda språken sålunda för att oss kunde jämföra hur dem gjorde ifrån sig vid båda språken.

Jag besitter analyserat en antal olika mått, vilket exempelvis produktion från berättelsens omfattande struktur. Jag besitter även ställt förståelsefrågor angående innehållet samt tittat vid barnens ordförråd samt vid hur dem introducerade karaktärer inom berättelserna. Jag äger analyserat åldersutveckling samt jämfört dem enspråkiga samt dem flerspråkiga barnen, samt dem numeriskt värde flerspråkiga grupperna, tillsammans med varandra.

Developing narrative competence: Swedish, Swedish-German and Swedish-Turkish children aged 4–6

Jag jämförde även dem flerspråkiga barnens utfall vid båda språken samt tittade vid vilket tungomål dem presterade bäst vid.

Vilka existerar dem viktigaste resultaten?

&#; då detta gäller resultaten på grund av svenska existerar detta väldigt klart för att detta sker ett tillväxt tillsammans ålder, både hos dem enspråkiga samt dem flerspråkiga barnen.

Sexåringarna plats markant förbättrad än dem yngre barnen oavsett vilka mått man tittar vid. Oftast, dock ej ständigt, fanns detta även enstaka signifikant skillnad mellan dem yngre grupperna. Exempelvis plats femåringarna förbättrad än fyraåringarna vid för att presentera karaktärer vid en rätt sätt. Skillnaderna fanns dock störst mellan sexåringarna samt dem yngre barnen.

Minoritetsspråken, tyska samt turkiska, utvecklades ej vid identisk sätt tillsammans ålder.

Hur man stimulerar barns språkutveckling

då detta gäller minoritetsspråken existerar ålder alltså enstaka mindre nödvändig faktor. detta finns andra bakgrundsfaktorer såsom existerar viktigare, exempelvis hur många input man får vid minoritetsspråket inom hemmet samt även från andra utanför hemmet, helt enkelt hur många man utsätts på grund av tyska alternativt turkiska. dem flesta flerspråkiga barnen inom min lärande existerar födda inom land samt varenda går inom svenskspråkig förskola.

&#; allmänt fanns barnen betydligt förbättrad vid för att förstå berättelser än vid för att informera dem.

Det indikerar att det förstår att berättelser består av ord

Barnen ägde god medvetande från den omfattande strukturen redan då dem plats fyra kalenderår, dock även sexåringarnas berättelser fanns ganska enkla. oss kunde även titta för att barnen främst inkluderade aspekter från berättelsen likt syntes klart vid bilderna. dem aspekter liksom barnen behövde dra slutsatser ifall, mot modell varför ett karaktär handlade vid en visst sätt samt hur karaktären kände sig då vissa saker hände, inkluderade barnen allmänt inom nedsänkt utsträckning.

&#; dem svensk-tyska barnen ägde utfall vid svenska vilket plats jämförbara tillsammans dem enspråkiga barnen till samtliga dem undersökta måtten.

Prata med tolken innan om hur samtalet är upplagt och förklara att det är viktigt att barnet får berätta med egna ord och så fritt

dem svensk-turkiska barnen ägde däremot lägre effekt vid dem flesta måtten. Den största skillnaden sågs till ordförrådstestet. Delvis besitter dessa skillnader mellan dem flerspråkiga grupperna för att utföra tillsammans med familjekonstellationer; flera från dem svensk-tyska barnen äger enstaka mamma/pappa tillsammans svenska vilket modersmål, medan nästan samtliga dem svensk-turkiska barnen äger numeriskt värde föräldrar liksom besitter turkiska likt modersmål.

detta finns även en antal faktorer vilket äger tillsammans social bakgrund för att utföra likt är kapabel tänkas påverka resultaten, mot modell för att samtliga dem svensk-tyska barnen besitter högutbildade föräldrar. detta finns föräldrar tillsammans med eftergymnasial träning även inom den svensk-turkiska gruppen dock var finns även föräldrar likt endast besitter grundskola.

andra faktorer såsom är kapabel påverka barns utfall handlar ifall vilken typ från input barnen får vid svenska, samt ifall likheter samt skillnader mellan språken, tyska existerar relativt likt svenska, medan turkiska hör mot enstaka ytterligare språkfamilj. inom nuläget vet oss ej hur dessa skillnader påverkar barns berättande, dock detta kommer för att undersökas inom framtida studier.

&#; då oss jämförde resultaten vid båda språken ägde dem svensk-tyska barnen allmänt högre påverkan vid svenska än vid tyska.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

dem svensk-turkiska barnen ägde jämförbara påverkan vid båda språken alternativt något högre vid turkiska, exempelvis ägde dem förbättrad konsekvens vid ordförrådstestet vid turkiska.

Vad överraskade dig?

&#; då detta gäller skillnaderna mellan dem svensk-turkiska barnen samt dem numeriskt värde andra grupperna ägde jag förväntat mig för att skillnaderna skulle existera mindre hos dem äldre barnen, eftersom dem då äger gått inom svensk förskola beneath längre period, dock detta kunde oss ej titta.

&#; detta sägs ofta för att berättarförmåga existerar enstaka generell förmåga likt ej beror vid språket. angående man kunna informera sålunda är kapabel man detta vid samtliga tungomål. inom min lärande sågs dock ingen klar länk mellan barnens berättande vid dem numeriskt värde språken: vissa unge ägde höga effekt vid båda språken, medan andra ägde högt vid detta en samt lägre vid detta andra alternativt lågt vid båda.

Studien visar även för att allmän språkbehärskning verkar spela ett betydande roll på grund av barnens utfall vid respektive tungomål. detta förmå existera således för att ungar endast kunna informera lika utmärkt vid båda språken då dem äger relativt goda språkkunskaper inom båda språken. Relationen mellan mer allmänna språkliga förmågor, såsom ordförråd samt grammatik, samt berättarförmåga behöver undersökas inom detalj inom framtida studier.

&#; enstaka ytterligare sak likt fanns förvånande fanns för att även sexåringarnas berättelser innehöll ganska erhålla beskrivningar från bakomliggande orsaker mot karaktärers handlingar inom berättelserna.

Förmågan att berätta går inte alltid att överföra till ett annat språk som man inte

oss ägde förväntat oss för att dem inom högre utsträckning skulle uttrycka exempelvis hur karaktärer kände sig alternativt vilket dem ville utföra.

Vem besitter nytta från dina resultat?

&#; självklart pedagog samt förskollärare eftersom dem arbetar tillsammans med unge samt berättande, dock även logopeder eftersom dem ibland använder berättande då dem bedömer barns språkförmåga.

Åsa Lasson