Styrs en reflex av hjärnan
|
Av vilken anledning föds oss tillsammans reflexer? - ifall olika typer från reflexer samt deras egenskaper.
Den traditionell definitionen från reflexer hos människan är för att dem är medfödda, icke viljestyrda mekanismer, framför allt rörelsemönster, liksom utlöses från en sinnestimulus.
Sådana reflexer styrs ofta från ryggmärgen, dock dem är kapabel också ofta existera styrda från centra inom hjärnan. en modell på enstaka ryggmärgsreflex är böjreflexen, såsom innebär för att oss drar undan grabb alternativt tramp nära smärta inom dem, mot modell när oss bränner fingret på ett spisplatta.
Läs mer om böjreflexen längre ner på denna blad. enstaka ytterligare ryggmärgsreflex är sträckreflexen, liksom innebär för att ett muskel drar ihop sig, när yttre krafter ökar samt tänjer ut den, samt slappnar från, när yttre krafter reducerar så för att den förkortas.
Denna reflex bibehåller inom princip muskelns längd. dock detta finns ett "längdostat" vilket ändrar den inställda längden nära muskelrörelser, ungefär såsom enstaka termostat ändrar den inställda temperaturen på en element. Sträckreflexen påverkar varenda skelettmuskler inom kroppen samt hjälper mot för att styra kroppsrörelserna.
Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika sinnen och kroppsdelarmaximalt känd är den inom form eller gestalt från den så kallade patellarreflexen vilket testas när man slår på senan framför knäet. Slaget på senan gör för att enstaka muskel på lårets ovansida tänjs ut, något liksom stimulerar den mot för att dra ihop sig aktivt, varvid benet sparkar uppåt.
dock detta finns många reflexer såsom styrs från hjärnan. en modell är fotsulereflexen likt erhålles ifall man stryker längs tillsammans fotsulan. Hos spädbarn böjs då stortån uppåt samt dem andra tårna sprids ofta inom solfjäderform.
Detta tros artikel ett ur evolutionär synpunkt äldre skyddsreflex, påminnande ifall böjreflexen. Hos äldre små människor samt hos vuxna böjs inom stället stortån, ofta också dem andra tårna, nedåt. Funktionen tillsammans detta är ej känd.
detta såsom oss kallar reflexer är helt enkelt relativt enkla reglermekanismer vilket deltar inom styrningen från kroppsrörelserna samt andra processer inom kroppen.
inom många fall rör detta sig angående evolutionärt sett gamla mekanismer. Dessa mekanismer äger beneath utvecklingens gång kompletterats tillsammans mer komplexa, hos människan "viljestyrda", mekanismer, såsom ofta är överordnande dem gamla samt enkla reflexerna. Våra kroppsrörelser styrs från flera "högre" hjärncentra, inom bl.a.
storhjärnsbarken, lillhjärnan samt dem så kallade basala ganglierna (som egentligen borde kallas dem basala kärnorna). dock dem gamla reflexerna äger inom regel ej förlorat sin innebörd. Flera från dem är ännu nödvändiga för för att kroppsrörelserna bör fungera ordentligt samt böjreflexen hindrar oss ännu från för att bli skadade.
Texten fortsätter beneath faktarutan.
| ||
Definitionen på ett reflex är knappast längre hållbar.
detta finns ingen tydlig gräns mellan reflexer samt mera komplicerade nervösa reglermekanismer.
detta äger också demonstrerat sig för att klassiska ryggmärgsreflexer bara delvis är medfödda. dem modifieras beneath den tidiga utvecklingen beneath effekt från dem sinnesstimuli vilket man utsätts för.
Detta resulterar inom ett förbättrad funktion. Man äger länge vetat för att många reflexer kunna påverkas från inlärning, något vilket resulterar inom så kallade betingade reflexer. detta klassiska exemplet är Pavlovs hunddjur vilket lärde sig associera enstaka klocksignal tillsammans med föda. mot slut utsöndrade den saliv när den hörde klocksignalen, även ifall den ej fick någon mat.
Reflexer är kapabel ibland påverkas från vilja.
oss kunna mot modell hämma böjreflexen ifall oss bestämmer oss för för att gripa en varmt föremål, åtminstone ifall smärtan ej är alltför svår. oss förmå också hämma blinkreflexen samt oss bör avlägsna en grand från ögat.
Å andra sidan kunna oss utföra komplexa inlärda beteenden, vilket för att åka cykel, utan för att oss är medvetna ifall hur oss bär oss åt samt vilka rörelser oss gör för för att hålla balansen samt svänga.
När oss bör svänga åt höger tillsammans cykeln, vrider oss först styret åt vänster (!) så för att cykeln börjar luta åt höger. Först därefter vrider oss styret åt höger, inom svängningens riktning samt genomför svängen. Hur många från oss är medvetna ifall detta?
en annat bekymmer är för att oss ej vet vad vilja samt kännedom är.
oss är kapabel ej förklara dessa fenomen inom naturvetenskapliga begrepp. oss vet ej hur viljan fungerar. inom många fall skulle den behärska artikel ett ren chimär. Beteenden likt oss tror är viljestyrda skulle många väl behärska artikel omedvetna samt "automatiska". inom så fall skulle detta viljemässiga artikel ett slags efterhandskonstruktion.
Nyare studier äger demonstrerat för att många beslut, vilket oss tror är förnuftsmässiga, inom själva verket besitter fattats på ett mer alternativt mindre undermedveten nivå inom hjärnan på känslomässiga grundläggande principer eller fundament. Våra förnuftsmässiga motiveringar är efterhandskonstruktioner.
Läs mer angående reflexer, kännedom samt vilja inom nästa svar. Läs också utförligare diskussioner om kännedom samt vilja på ett ytterligare blad. , ,
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Jag är NO-lärare samt besitter fått några frågor från studenter såsom jag ej hittat svar på.
Kroppens nervsystem består av hjärnan, ryggmärgen och nervernaStyrs inlärda reflexer från ryggmärgen alternativt är detta bara medfödda reflexer liksom gör det? ifall ej ryggmärgen styr, hur är kapabel oss då göra saker likt oss ej är medvetna ifall "reflexmässigt"? Vilken sektion från nervsystemet styr då? När enstaka målvakt fångar ett boll, är detta ett reflex?
inom så fall, hur är kapabel man förbättra sina reflexer så för att man reagerar snabbare? är kapabel man påverka nervimpulsernas hastighet genom för att träna reaktionsförmågan? Är nervimpulsernas hastighet identisk hos varenda människor?
Läs om reflexer inom föregående svar, så får ni svar på ett sektion från dina frågor.
Jag ger några ytterligare synpunkter. Begreppet reflex är, såsom påpekas inom svaret ovan, problematiskt. Man äger numera ofta ett många nära definition från reflex inom fysiologiläroböcker. Man inkluderar samtliga reglermekanismer, utom dem maximalt avancerade mentala funktionerna. dock även ett sådan definition är oklar.
Inlärda reflexer är kapabel betraktas likt programmerade rörelser.
Dessa schema lagras, så vitt man vet, ej inom ryggmärgen. Många lagras inom lillhjärnan, dock storhjärnans motoriska bark (motorkortex) samt andra hjärndelar är också inblandade. Den motoriska barken styr, tillsammans tillsammans lillhjärnan samt flera andra hjärncentra, våra kroppsrörelser.
Ryggmärgen alternativt förlängda märgen är ständigt inblandade, eftersom dem nerver likt styr skelettmusklerna utgår från dem. inom dem sker också ett grundläggande styrning från rörelserna, både nära enkla reflexer samt nära mer komplicerade rörelsemönster.
allmänt kunna man säga för att ett funktion många sällan är lokaliserad mot en enda centrum inom hjärnan. Nästan ständigt är detta många centra vilket är inblandade. allmänt sett är kapabel man också säga för att ett många massiv sektion från hjärnans aktiviteter försiggår utan för att oss är medvetna angående dem.
Vissa rörelseprogram kunna mot samt tillsammans med övergå från för att artikel medvetna mot för att artikel omedvetna, även komplexa schema vilket mot största delen styrs från hjärncentra. Den likt lär sig pedalera tänker kurera tiden på vilket han gör. Den vilket äger lärt sig pedalera god utför mot största delen rörelserna omedvetet.
Fysiologen Benjamin Libbbet utförde klassiska försök, liksom visade handling inom motorkortex innan enstaka försöksperson medvetet bestämt sig för för att utföra enstaka rörelse.
Dessa samt andra liknande försök äger gett upphov mot enstaka energisk samtal. dem är en viktigt bidrag mot enstaka urgammal filosofisk debatt: besitter oss ett fri vilja? ett tolkning från Libetts försök är för att oss ej besitter enstaka fri vilja. Libett själv menade för att handlingar sätts igång omedvetet, ej genom fri vilja, dock för att handlingar kunna hindras alternativt avbrytas från den fria viljan.
Den fria viljan skulle således äga vetorätt. andra menar för att Libetts försök är behäftade tillsammans med metodiska bekymmer, likt gör för att man utifrån dem ej kunna dra någon bestämd slutsats angående viljan är fri alternativt inte.
När enstaka målvakt fångar en hårt ny tillväxt så utför denne rörelsen, innan han fattat en medvetet beslut angående för att utföra den.
denne besitter emellertid tränat in rörelserna oräkneliga gånger. oss kunna ej avgöra angående detta handlar angående fri vilja alternativt ej. dock detta är inom högsta grad intressant för att problemet angående den fria viljans existens numera angrips från neurobiologer, ej bara från filosofer.
Man kunna ej genom träning öka nervimpulserna ledningshastighet inom nervfibrerna.
Olika typer från nervfibrer (axoner) leder däremot nervimpulserna tillsammans olika hastighet. Retledningshastigheten hos nervfibrer bestäms främst från deras tjocklek samt från om dem är myeliniserade alternativt ej. grövre nervfibrer leder impulserna snabbare. Myeliniserade nervfibrer är omgivna från fettämnen, såsom bildar enstaka elektriskt isolerande så kallad myelinskida.
tillsammans jämna mellanrum finns detta avbrott inom myelinskidan, så kallade ranvierska noder, inom vilka nervfiberns cellmembran är blottlagt. Nervimpulserna hoppar från nod mot nod, vilket ger myeliniserade nervfibrer ett många hög retledningshastighet. Såvitt jag vet, så är skillnaderna inom nervfibrernas retledningshastighet mellan olika personer små alternativt obefintliga.
Emellertid kunna man genom träning lära sig för att utföra ett rörelse snabbare. Då är detta ej nervfibrernas retledningshastighet såsom ökar. inom stället är detta nervsystemets samt skelettmusklernas funktioner vilket förbättras.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Varför rycker man undan handen snabbt, innan man bränner sig på enstaka varm skiva.
Alltså, först tar man försvunnen handen, sedan känner man smärtan. Blir man trampad på foten när man dansar blir reaktionen enstaka ytterligare, man märker då direkt smärtan. Alltså vad är skillnaden mellan dem olika reaktionerna? vilket är detta liksom gör för att oss reagerar olika? Skulle artikel väldigt tacksam angående ni kunde svara mig!
När oss drar tillbaka ett smärtande grabb alternativt tramp aktiveras enstaka skyddsreflex liksom äger en stort överlevnadsvärde genom för att hindra oss från för att bli skadade.
Reflexen kallas böjreflexen samt förmedlas helt via ryggmärgen. Detta innebär för att den ej utlöses genom för att oss fattar detta oss kallar en "beslut" samt för att den endast inom begränsad omfattning förmå påverkas från detta oss kallar "vilja". Böjreflexen äger påvisats också hos bland annat grodor samt finns sannolikt hos samtliga fyrfota ryggradsdjur.
Först när informationen sedan når hjärnan blir oss medvetna angående smärtan.
detta oss kallar "medvetande" uppkommer liksom en utfall från hjärnaktivitet, framförallt inom storhjärnan. upplevelse måste alltså nå storhjärnan för för att oss bör bli medvetna ifall dem. Även smärtan besitter en stort överlevnadsvärde genom för att den leder mot ett många produktiv inlärning.
angående oss ett gång äger bränt handen på ett glödhet spisplatta, lär oss oss vad detta innebär samt försöker undvika detta inom framtiden.
inom huden registreras smärtan från fria nervändar inom så kallade sensoriska nervceller. Nervändarna fungerar likt receptorer (mottagare från sinnesstimuli).
Retningen från receptorerna utlöser elektriska aktionspotentialer (nervimpulser) såsom transporteras längs tillsammans med cellernas nervfibrer via enstaka nerv samt når ryggmärgen. Där bildar dem sensoriska nervcellerna synapser tillsammans med andra nervceller, så kallade interneuron. Synapserna är kontakter likt överför kunskap mellan nervceller på kemisk väg, tillsammans så kallade transmittorsubstanser.
Interneuronerna aktiveras samt skickar aktionspotentialer längs tillsammans med korta axoner inne inom ryggmärgen mot nya synapser. inom dessa synapser aktiveras motorneuroner, nervceller vars nervfibrer lämnar ryggmärgen samt synapsar på skelettmuskelceller. När ni bränner handen skickar motorneuronerna längs tillsammans sina nervfibrer ut aktionspotentialer liksom, via synapser, aktiverar muskler vilket böjer lederna inom armen.
Via ett ytterligare reflex inaktiveras dem muskler vilket rätar ut armen. Handen dras då försvunnen från smärtkällan. Texten fortsätter beneath faktarutan.
|
Intressant inom sammanhanget är för att böjreflexen dessutom åtföljs från ytterligare enstaka reflex såsom rätar ut den motsatta extremiteten.
Drar man igen höger ben på bas från smärta inom foten, rätas således vänster ben ut. Detta är funktionellt, eftersom man är kapabel stödja sig på vänster ben samt därmed bibehåller alternativt ökar avståndet mot smärtkällan. Denna reflex kunna dessutom bidra mot för att oss bibehåller balansen samt ej ramlar ihop på golvet.
Böjreflexen är snabb.
Aktionspotentialerna behöver bara färdas enstaka relativt betalkort väg samt signalen behöver bara passera tre synapser. Synapser fördröjer nämligen informationsöverföringen. Vägen upp mot hjärnan är längre samt signalen måste längs denna väg passera fler synapser.
Därför upplever ni smärtan efter detta för att ni dragit undan handen. dock detta är mer komplicerat än så. detta finns två typer från smärta. Först känner man från den snabba smärtan liksom är vass samt vällokaliserad. Sedan kommer den långsamma smärtan liksom är dov, diffust lokaliserad samt starkt kopplad mot obehag.
Den snabba smärtan leds troligen in mot ryggmärgen via nervfibrer tillsammans högre retledningshastighet än den långsamma smärtans fibrer.
Så mot den andra frågan. Varför känner ni från smärtan direkt när ni blir trampad på foten? ifall detta verkligen är så, skulle detta behärska äga för att göra tillsammans för att ryggmärgsreflexer ej är så enkla samt stereotypa liksom man tidigare trodde.
Läs mer om hur reflexer är kapabel finjusteras ovan på denna blad. Böjreflexen är plastisk, vilket innebär för att den förmå ske på olika sätt beroende på situationen. Reflexsvaret förmå anpassas samt blir olika, angående olika delar från armen alternativt benet retas. en starkt smärtstimulus ger ett många tydlig reflex: starka muskelkontraktioner såsom sätter inom gång snabbt, varar länge samt berör varenda leder inom armen alternativt benet.
en svagt smärtstimulus ger däremot enstaka mindre tydlig reflex: svaga muskelkontraktioner såsom börjar senare, bara varar enstaka kreditkort stund samt ej berör varenda leder inom armen alternativt benet. angående stimulus är svagt kunna reflexen mot samt tillsammans undertryckas från viljan. ifall ni bränner dig när ni tar ut enstaka varm bakplåt, är kapabel ni undertrycka reflexen så för att ni hinner sätta ner plåten på spisen utan för att tappa den.
möjligen är smärtstimulus svagt när ni blir trampad på foten.
möjligen är svaret speciell. möjligen undertrycker ni, artig likt ni är, viljemässigt reflexen för för att ej orsaka din kavaljer. Något från dessa alternativ skulle behärska leda mot för att ni ej märker från reflexen samt därför tycker för att smärtan kommer först. , ,
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Vad är detta såsom styr för att man ryser? Jag förstår för att detta är en samspel mellan sensoriska, motoriska samt autonoma nervsystemet. dock hur funkar detta egentligen? - ifall hypothalamus samt dess viktiga funktioner.
Rysningar (darrningar, frossbrytningar) är icke viljemässiga, osynkroniserade, lokala kontraktioner inom skelettmusklerna.
dem leder ej mot kroppsrörelser. Deras funktion är för att försvara kroppstemperaturen nära kall luft.
Rysningar utlöses när kroppstemperaturen inom kroppens kärna (inuti viktig samt bål) är lägre än normalt alternativt när hudtemperaturen är lägre än normalt. inom detta första fallet mäts temperaturen från köldreceptorer inom inre kroppsdel samt inom nervsystemet, inklusive temperaturcentrum inom hypothalamus inom hjärnan, inom detta andra fallet från köldreceptorer inom huden.
Rysningarna leder mot höjd ämnesomsättning samt därmed mot enstaka ökad värmeproduktion inom musklerna, något liksom höjer kroppstemperaturen inom riktning mot normalvärdet. Fördelen tillsammans för att dem kunna utlösas nära nedkylning från huden är för att man förmå börja försvara kroppstemperaturen redan innan dem viktiga inre organen, mot modell hjärna samt hjärta, kylts ned.
Texten fortsätter beneath faktarutan.
|
Rysningarna åtföljs från kontraktion inom många små glatta muskler likt drar inom hårsäckarna så för att hudens hår reses upp.
Funktionen är för att öka pälsens tjocklek samt därmed den värmeisolerande förmågan hos detta stillastående luftlagret inuti pälsen. Människor äger hårsäckar över större delen från kroppen, dock håren är på dem flesta ställen glesa samt så korta för att dem ej syns för blotta ögat.
När dessa hår reses ökar ej isoleringen, dock dem resulterande upphöjningarna runt håren leder mot så kallad gåshud.
Rysningarna åtföljs också från ett sammandragning från hudens blodkärl liksom leder mot en minskat blodflöde mot huden samt därmed minskade värmeförluster.
Huden blir vit.
Rysningarna styrs från temperaturcentrum, via motoriska centra, samt förmedlas från motorneuron mot skelettmusklerna, således ej från autonoma nervsystemet. Autonoma nervsystemet är den sektion från detta perifera nervsystemet vilket påverkar framför allt inre kroppsdel samt blodkärl.
detta består från två delsystem dem sympatiska samt parasympatiska nervsystemen. Resningen från håren samt kärlsammandragningen styrs från temperaturcentrum via den sympatiska delen från detta autonoma nervsystemet.
Rysningar, hårresning samt kärlsammandragning inom huden ingår också inom den massiva aktivering från sympatiska nervssystemet ("frukta, fäkta alternativt fly"; "fright, kamp or flight") liksom äger boende inom krissituationer samt nära starka sinnesrörelser samt liksom hjälper oss för att handskas tillsammans med situationen.
Aktiveringen leder också mot enstaka rum svettning på några delar från kroppen, mot modell handflatorna, ökad slagfrekvens hos hjärtat samt flera andra svar.
dem ovan nämnda hudreaktionerna återfinns inom enstaka rad språkliga formulering, mot modell "att skaka från skräck", för att få "gåshud" alternativt "ståpäls", "att blekna från fasa" samt "att kallsvettas".
,
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Till Helsingfors stadsbiblioteks frågespalt inom besitter detta igen kommit ett fråga vilket ni möjligen kunna hjälpa mig med: "Jag äger ofta undrat vilket detta beror på för att hönor fortsätter för att löpa efter detta för att deras viktig äger huggits från.
Känner dem smärta? tackar på förhand!"
Man besitter länge känt mot för att "programmen" för vissa enkla beteenden finns inom ryggmärgen. Dessa så kallade ryggmärgsreflexer förmå utföras utan för att hjärnan medverkar, dock dem står beneath modifierande påverkan från hjärnan.
Så är nervcellen uppbyggdLäs mer om reflexer ovan på denna sida.
dock man vet också för att ryggmärgen äger en stort antal mera avancerade funktioner. schema såsom styr benens taktfulla rörelser när en vilt förflyttar sig finns inom ryggmärgen. Detta gäller även för däggdjur. detta finns två sådana rörelseprogram ("pattern generators") en inom halsryggmärgen samt en inom ländryggmärgen.
detta krävs signaler från hjärnan för för att styra dem, dock intressant nog äger man lyckats få inom gång dem också genom för att experimentellt påverka ryggmärgen. Ryggmärgen äger dessutom förmåga mot inlärning samt minne. Människans medvetna funktioner torde artikel lokaliserade mot hjärnan, dock ryggmärgen gör alltså betydligt mer än för att bara förmedla data från hjärnan mot kroppens olika delar.
Detta besitter lett mot undersökning likt på sikt strävar mot för att återställa funktioner hos ryggmärgsskadade människor.
ifall ryggmärgen skadas så för att hjärnans förbindelse tillsammans ryggmärgen försvinner, drabbas däggdjur från så kallad spinal chock.
detta innebär för att ryggmärgsreflexerna är hämmade samt ej är kapabel komma mot formulering. Man vet ej vad såsom orsakar den spinala chocken. Så småningom återkommer ryggmärgsreflexerna samt blir då kraftigare än normalt, eftersom dem ej längre är utsatta för hjärnans hämmande inflytande.
När detta gäller fåglar liksom äger fått läka huvudet avhugget är kapabel man förmoda för att ryggmärgsreflexer alternativt detta ovan nämnda rörelseprogrammet hinner anlända mot formulering, innan syrgasbrist, orsakad från blodförlusten, gör för att ryggmärgen slutar fungera.
detta är kapabel också artikel så för att hugget träffat så högt för att delar från hjärnan finns kvar. Hjärnstammen är den nedersta delen från hjärnan samt gränsar mot ryggmärgen. angående tillräckligt många från hjärnstammen finns kvar, förmå dem livsnödvändiga funktionerna bibehållas.
Fågeln är kapabel då överleva angående blödningen stoppas. en sådant fall finns förklarat, Mike the Headless Chicken. han ägde kvar ej bara hjärnstammen, utan också lillhjärnan. han kunde gå samt uppvisade även andra normala beteenden. denne blev försörjd genom den öppna matstrupen samt uppges äga överlevt huvudlös inom 18 månader.
and more
ifall höns äger en kännedom så torde detta, noggrann såsom hos människor, existera lokaliserat mot hjärnan. detta är därför sannolikt så för att den huvudlösa hönskroppen ej känner smärta samt för att hjärnan inom detta avhuggna huvudet slutar känna smärta många snabbt när blodflödet upphör samt den följande syrgasbristen leder mot medvetslöshet följd från hjärndöd.
,
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Hur regleras blinkreflexen hos människor?
Spontana blinkningar sprider tårvätska över ögonen så för att dem ej blir torra. Den normala blinkfrekvensen inom vila varierar hos olika personer. detta finns olika data inom litteraturen, dock detta rör sig ifall spontana frekvenser mellan 12 samt 19 blinkningar per 60 sekunder.
Intressant nog äger man inom ett undersökning demonstrerat för att frekvensen reducerar från cirka 17 mot cirka 5 blinkningar per 60 sekunder när man läser samt för att den ökar mot cirka 26 blinkningar per 60 sekunder när man samtalar tillsammans med någon. Denna spontana blinkrytm uppkommer genom handling inom en "blinkcentrum" inom storhjärnan.
Detta centrum finns ej hjärnbarken utan inom dem så kallade basala ganglierna inom storhjärnans inre. Blinkrytmen påverkas också från yttre stimuli, mot modell blinkar oss oftare när ögat är irriterat. oss är kapabel också blinka med ögon viljemässigt, angående oss bestämmer oss för för att göra detta.
enstaka sådan blinkning är kapabel, liksom vän, signalera samförstånd.
Blinkning är, jämte sväljning från saliv, ett från dem rörelser liksom oss oftast utför.
detta finns två skyddsreflexer vilket genom enstaka snabb slutning från ögonlocken skyddar ögat. Den en utlöses från starkt ljus. Den andra utlöses från mekanisk påverkan från ögongloben alternativt ögonlocken.
Dessutom förmå blinkning utlösas från enstaka rad andra stimuli.
Läs om tårapparaten samt ifall gråt på ett ytterligare blad. ,
Anders Lundquist
Till början på sidan
Till "Svar på frågor"