När läggs fm bandet ner

Radiospektrum indelas inom olika frekvensområden alternativt frekvensband. Förutom olika grundindelningar inom stora områden görs ett betydligt finare indelning nära reglering från hur frekvenser får användas. Internationella Teleunionen existerar huvudorgan på grund av detta. inom landet regleras frekvensanvändningen från Post- samt telestyrelsen.

Den kommande nedstängningen av näten har varit omdiskuterad

Olika grundindelningar

[redigera | redigera wikitext]

Internationella teleunionen (ITU) definierar ett grundindelning tillsammans med standardiserade namn vilket VHF mm. Några från dessa namn krockar tyvärr tillsammans med andra svenska term inom radiotekniken. detta finns även namn likt mellanvåg mm till vissa primär frekvensband, dock var råder oftast olika uppfattningar ifall hur stora frekvensområden dessa namn avser.

Allt detta utreds nedan.

Släck FM-bandet och starta digitala radiosändningar om två år

Det finns inga fysikaliska motiv till ett noggrant gränsdragning mellan dem olika frekvensbanden, dock enstaka rad påtagliga attribut ändras successivt tillsammans med frekvensen. Hit hör vågutbredningsegenskaper, antenners storlek, lämpliga antenntyper samt krav vid teknik då man bygger sändare samt mottagare.

Grundindelning i enlighet med ITU

[redigera | redigera wikitext]

ITU:s internationella radioreglemente indelar frekvensspektrum inom nästa primär delar:

Namn	Frekvens		Våglängd		Benämning
VLF	Very Low Frequency	3–30	kHz	–10	km	Myriametervåg
LF	Low Frequency	30–	kHz	10–1	km	Kilometervåg
MF	Medium Frequency	–3&#;	kHz	1&#;–	m	Hektometervåg
HF	High Frequency	3–30	MHz	–10	m	Dekametervåg
VHF	Very High Frequency	30–	MHz	10–1	m	Metervåg
UHF	Ultra High Frequency	–3&#;	MHz	1&#;–	mm	Decimetervåg
SHF	Super High Frequency	3–30	GHz	–10	mm	Centimetervåg
EHF	Extremely High Frequency	30–	GHz	10–1	mm	Millimetervåg
THF	Tremendously High Frequency		GHz	1–0,1	mm	Millimetervåg

Andra betydelser från beteckningarna HF, MF samt LF

[redigera | redigera wikitext]

Förkortningarna LF, MF samt HF äger även enstaka ytterligare innebörd vid svenska.

då man talar ifall ett radiomottagares HF-, MF- samt LF-steg menar man:

• HF (högfrekvens) – Radiosignal således liksom den mottages inom antennen oavsett frekvensband.
• MF (mellanfrekvens) – Radiosignal efter omvandling inom ett superheterodynmottagare.
• LF (lågfrekvens) alternativt AF (audiofrekvens) – Hörbar meddelande, mot modell den ljudsignal såsom ett radiosignal förmedlar.

I engelskan används förkortningar liksom ej kolliderar tillsammans ITU:

• RF (radio frequency)
• IF (intermediate frequency)
• AF (audio frequency)

Notera för att enstaka radiomottagares MF / IF (mellanfrekvensen) ej sällan ligger högre än sändarfrekvensen - titta Superheterodynmottagare.

Namn likt långvåg, mellanvåg mm

[redigera | redigera wikitext]

Namn	Engelska	Våglängdsområde	Frekvensområde	ITU-band	Rundradio
LV	Långvåg	Long wave	20–1&#;km	15–&#;kHz	LF: 30–&#;kHz	,5–&#;kHz
MV	Mellanvåg	Medium wave	–&#;m	–&#;kHz	MF: –&#;kHz	,5–1&#;,5&#;kHz
GV	Gränsvåg	Marine band	–&#;m	1,5(1,6)–3&#;MHz	–	–
KV	Kortvåg	Short wave	–10&#;m	2–30&#;MHz	HF: 3–30&#;MHz	4,3–30&#;MHz
UKV	Ultrakortvåg	(Ultrashort wave)	10–0,5&#;m	30–&#;MHz	VHF: 30–&#;MHz	87,5–&#;MHz
–	Mikrovåg	Microwave	< 50&#;cm	> 0,6&#;GHz	UHF+SHF+EHF	–

Radioteknisk bakgrund mot våglängdsbegreppen

[redigera | redigera wikitext]

Den närmare meningen tillsammans med dem olika beteckningarna ovan äger ifrån start haft sin bas inom våglängdsområdenas attribut nära vågutbredning:

Långvåg – Markvågsutbredning, relativt upphöjd sändareffekt, tillförlitliga förbindelser dock vid högre frekvenser mindre täckning dagtid.

Det behöver dock inte innebära att ljud

vid dem lägsta frekvenserna erhålls tillsammans med upphöjd sändareffekt goda, tillförlitliga förbindelser vid stora avstånd (runt all jorden) samt detta stora inträngningsdjupet tillåter även malmprospektering, informationsutbyte tillsammans ubåtar inom undervattensläge etc. vid rundradiobandet liksom ligger vid långvågens högsta frekvenser innebär D-skiktsdämpningen påtagligt reducerad täckning dagtid.

Särskilt utmärkande till långvågen existerar små markvågsdämpning samt ledskiktsutbredning hos allra längsta vågorna.

Kortvåg – God rymdvågsutbredning tillsammans många utdragen hur långt något sträcker sig eller når redan tillsammans med nedsänkt påverkan dock samtidigt starkt avhängigt radiokonditionerna.

tillsammans med ökande frekvens blir jonosfärsreflektionen allt flackare vilket resulterar inom ett alltmer tydlig död zon (skipzon) – detta ringformade plats kring sändaren var varken mark- alternativt rymdvåg tillåter förbindelse.

Det förslaget lägger regeringens branchsamordnare Nina Wormbs fram i dag

Särskilt utmärkande till kortvågen existerar den redan tillsammans nedsänkt konsekvens beneath gynnsamma konditioner extremt goda räckvidden via rymdvåg (stundom runt all jorden).

Mellanvåg – Kombinerar egenskaperna hos angränsande delar från lång- samt kortvåg, dvs kraftig interferens mellan rymd- samt markvåg (fädning - eng: fading), tillfälle mot god förbindelse vid korta avstånd via brant reflektion mot jonosfären.

Särskilt utmärkande till mellanvågen existerar för att skipzon saknas samt för att dämpningen inom jonosfärens D-skikt ännu ej existerar särskilt tydlig, dvs förbindelser via rymdvågsutbredning inom korta avstånd ifall upp mot à &#;km existerar tänkbara dagtid även beneath perioder tillsammans kraftig solaktivitet.

Ultrakortvåg – Förbindelser tillsammans med nedsänkt resultat samt små antenner, oberoende från jonosfären dock då endast inom struktur från fri rymdutbredning, dvs fram mot horisonten samt beneath inverkan från terränghinder mm.

Särskilt utmärkande till ultrakortvågen existerar för att rymdvåg saknas, markvågsdämpningen (till lands) existerar total samt för att överföring särskilt vid högre frekvenser därför inom princip bara förmå ske inom fri sikt.

AM-bandet är på motsvarande sätt ett namn som oftast används för rundradiobandet på mellanvåg

Mer vardaglig användning från våglängdsbegreppen

[redigera | redigera wikitext]

Långvåg, mellanvåg samt ultrakortvåg används ibland vilket synonymer mot ITU:s LF, MF samt VHF samt får lika ofta beteckna dem rundradioband såsom ligger inom dessa områden. ett förklaring förmå existera för att radiomottagare regelmässigt använder namnen även ifall apparaterna bara täcker själva rundradiobanden.

detta finns även definitioner var namnen avser en frekvensområde såsom existerar större än rundradiobanden dock ej stämmer tillsammans med ITU:s bandindelning. Begreppet Kortvåg används mer enhetligt. var finns en stort antal rundradioband samt radiomottagarna brukar täcka in flera vid identisk skal.

Gränsvåg existerar en grupp till marin informationsutbyte samt upptar utrymmet mellan rundradiobandet vid mellanvåg samt ned mot &#;meters våglängd.

Då mellanvåg gränsar emot kortvåg, utgör gränsvåg således (i frekvens) övre delen från mellanvågsområdet samt (beroende vid hur kortvåg definieras) nedre delen från kortvågsområdet. Området kallas även fiskevåg (norska: fiskeribølgen, Fb), då detta används från fiskeflottan.

Teknik som använder sig av det svenska 2G- och 3G-nätet riskerar att sluta fungera när näten nästa år släcks ner

Tropikbanden kortvågsbanden 60, 75, 90 samt &#;meter (–&#;kHz) används till rundradio inom tropiska länder.

Övriga namn

[redigera | redigera wikitext]

FM betyder frekvensmodulering samt AM betyder am (modulering) samt existerar egentligen sätt för att överföra smalbandig upplysning vilket anförande, toner etc mot sändarens högfrekventa bärvåg.

FM samt AM används inom stora delar från radiofrekvensspektret samt alltså långt ifrån bara vid FM-bandet respektive AM-bandet:

FM-bandet brukar beteckna rundradiobandet 87,5–&#;MHz.

AM-bandet existerar vid motsvarande sätt en namn liksom oftast används till rundradiobandet vid mellanvåg.

Benämningen blir än mindre betydelsefull inom samt tillsammans för att alltfler rundradiostationer förändras mot sändningar tillsammans DRM.