beadnews.pages.dev









Vad kan vi lära oss av vikingar

Viking

För andra betydelser, titta Viking (olika betydelser).

Vikingar fanns sjökrigare samt sjörövare[1], ifrån inom huvudsak nuvarande Norden, vilket deltog inom båtburna plundringar samt krigståg inom Norden, Europa samt Västra Asien ifrån fram mot talet.

beneath perioden erövrade nordiska krigare stora delar från brittiska öarna samt norra land i västeuropa.

Vad kan vi lära oss av runstenar? Runstenar ger oss en unik inblick i livet under vikingatiden

Ordet viking dyker ursprunglig upp inom fornengelska källor, samt inom dem flesta tidiga källor, inklusive nordiska, syftar detta vid pirater, utan närmare information från ursprung. Betydelsen kom sedan för att inskränkas således för att detta enbart syftade vid dåtida nordbor (nordmän). beneath nationalromantiken vid talet kom ett romantisk ögonkontakt vid vikingarna för att formas från danska samt svenska diktare.

Idag kunna termen, beroende vid brukare, äga vitt skilda betydelser. detta kunna på det sättet syfta vid från allt krigiska skandinaviska sjöfarare mot inom princip varenda skandinaver beneath vikingatiden.[2] Denna otydlighet fullfölja för att termen undviks från vissa vetenskapsman, även ifall detta kvar äger starkt symbolvärde.[3]

Etymologi samt betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Termen viking förekom före vikingatiden inom såväl fornengelska likt anglo-frisiska skriftliga källor beneath talet.

dem inledande nordiska beläggen existerar ifrån vikingatida runstenar vilket exempelvis Härlingstorpstenen inom Västergötland. vid Island förekommer termen vikingr vid talet då dem inledande isländska sagorna nedtecknades.

I slutet från ordets vikingatida språkutveckling ägde termen, i enlighet med språkforskaren Fritz Askeberg, numeriskt värde olika betydelser inom fornnordiska språken, liksom víking (femininum) vilket plats enstaka handling, samt såsom substantiv víkingr (maskulinum) liksom benämning på grund av den alternativt dem såsom utförde aktiviteten.[4]

Det äger funnits olika omstridda teorier angående ordens ursprung, vilka varenda äger kritiserats samt ingen äger uppnått fullt stöd bland vetenskapsman.

mot exempel:

  • att fara inom viking kommer från för att man nedsänkt inom försåt tillsammans sina skepp inom havsvikar.
  • personer ifrån området Viken, såsom syftar vid området främst omkring Oslofjorden inom Norge samt Bohuslän inom landet. Området motsvarar inom stort dagens norska fylken Vestfold, Akershus samt Østfold.

    inom land omfattar området dagens Bohuslän mot Göta flod inom sydöst, inklusive kurera Hisingen. Mot denna teori talar detta faktum för att människor ifrån Viken ej inom litteraturen inom nämnvärd utsträckning besitter beskrivits likt sjörövare, samt teorin anses från övervägande andel historiska vetenskapsman likt osannolik.[5]

  • begreppet veckosjö (medelsträcka avverkat från en roddarlag nära bytet nära årorna, motsvarande drygt fyra sjömil), ifrån tiden innan nordborna lärt sig seglarkonsten.[6][7]
  • det latinska termen vicus ('by', 'köpstad'), via fornengelskanswíc.

    Ur detta skulle då en mening på grund av köpmän äga utvecklats.[8]

Samtliga källor fram mot nationalromantiken framställer termen viking inom dess olika former likt ett översättning från latinets pirate, innan termen pirat började användas inom nordeuropeiska tungomål, samt termen äger ej inom någon från dessa källor haft någon geografisk begränsning, utan använts till pirater ifrån Frisland[9], Skottland[10][11], Irland[10][11], Venden[10][12], Estland[10], Kaukasus[10][13], Kurland[10][14], Moriska (muslimska) Spanien[10][15], Israel[10] samt mer ospecificerat Österled (Österut) [10].

Ordet viking dyker först upp i fornengelska källor, och i de flesta tidiga källor, inklusive nordiska, syftar det på pirater, utan närmare specifikation av ursprung

Flera källor uppger för att vikingatågen kunde bestå från blandade etniska människor, såsom den Stora Hednaarmén, samt historikern Anders Magnus Strinnholm, refererar inom verket Svenska folkets saga ifrån äldsta mot närvarande tider dem engelska krönikorna med: svärmar från avgudadyrkande människor, Danskar, Norweger, Göter samt Svear, Vandaler (Vender) samt Friser (Danos et Norwegenses, Gothos et Swathedos, Wandalos et Fresos) [9]

Historiska museet skriver vid sin temawebb angående vikingar: Ordet viking finns vid några ett fåtal runstenar ifrån perioden samt verkar oftast betyda ungefär ”sjörövare”.

detta fanns alltså ej namnet vid en människor alternativt enstaka samling. dem allra flesta människor kallade sig ej därför, utan levde en fredligt jordbrukarliv.[16]

Nutida historieforskare undviker termen viking samt ersätter detta tillsammans ”sjöfarande nordbo beneath vikingatiden”.[17]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Både arkeologin samt historievetenskapen beräknar perioden ifrån cirka mot cirka likt vikingatiden.

detta finns ej någon klar skiljelinje likt anger vikingatidens start alternativt slut. Äldre, mer militärhistoriskt samt politiskt orienterad historieskrivning anger epoken ifrån överfallet vid Lindisfarne () mot antingen Slaget nära Stiklestad () alternativt Slaget nära Stamford Bridge (). Numera anser man dock ej för att detta går för att vid detta sätt nyttja enskilda händelser på grund av för att tidfästa vikingatiden.

Dessutom tar denna tidsangivelse sin utgångspunkt inom ett västeuropeisk, särskilt anglosaxiskt orienterad historieskrivning, var vikingarnas handling inom östra Europa lämnas utan hänsyn. vid senare period därför äger man funnit fynd såsom tytt vid för att vikingaaktivitet inom österled förmå äga förekommit tid innan Lindisfarne samt för att vikingar plundrat Östersjöns östra delar beneath enstaka massiv sektion från talet.

Räder inom österled innan den "klassiska vikingatiden" beskrivs inom dem isländska sagorna.[18]

Plundringar österifrån mot Sveriges västkust existerar förklarat inom flera källor, samt särskilt Härjningen från Sigtuna Svensk uppslagsbok skriver: " hemsöktes S. från karelska sjörövare, såsom delvis brände staden."[19] Vissa källor talar ifall ester, andra ifall kareler inom Novgorods service.

ett biskopskrönika ifrån talets Uppsala noterar härjningen samt tillägger för att dem skyldiga plats hedningar (pagani) samt Erikskrönikan utpekar kareler likt skyldiga.[20][21] andra tänkbara kandidater existerar "kurländarna", alltså anfölls Sigtuna från karelska alternativt baltiska vikingar.[22]Ester ifrån Ösel skadade i enlighet med Henrik från Lettlands krönika kalenderår inom Blekinge samt nära en situation förstörde dem enstaka kyrka, slog ihjäl, samt tillfångatog slavar.

Flera mindre novgorodiska plundringståg ägde plats, mot modell mot Tavastland år , samt –, tillsammans åtminstone en tavastländskt motanfall land drabbades samtidigt från vendertågen.[21]

Vikingatågen kom för att täcka en många stort geografiskt sektor, något såsom helt är kapabel tillskrivas vikingatidens högt stående skeppsteknologi.

Utomnordiska plundringar samt krigståg beneath vikingatiden existerar samtliga koncentrerade mot kuster samt mot större flodsystem inom vilka dem grundgående skeppen enkel kunde ta sig fram. västra europa drabbades vid detta sätt hårt från vikingarnas plundringar samt konflikt. inom västra europa fick vikingatågen inom en senare skede karaktären från regelrätta erövringskrig, ledda från nordiska regenter.

Färderna åt öster samt sydöst tycks förutom plundrings- samt erövringståg även äga haft karaktären från handels- samt värvningsresor mot den östromerske kejsarens flotta samt armé. en känt stort krigståg inom österled existerar detta således kallade Ingvarståget. Dock existerar tågen inom österled ej lika kända vilket dem västerut då vikingatida skriftliga källor ifrån Östeuropa saknas samt då tidiga medeltida skrifter ifrån landet, inom motsatt mot norska samt isländska sådana, existerar många skrala.


  • vad  är kapabel  oss lära oss  från vikingar

  • Även dem västligt inriktade vikingarna tog stundom mer alternativt mindre något som är kortvarigt eller inte permanent service hos lokala härskare. tid kunde mot modell bretagnare plundra le Mans efter för att äga allierat sig tillsammans nordbor.[23]

    Plundrare

    [redigera | redigera wikitext]

    Den äldsta bevarade tillförlitliga skriftliga referensen mot vikingaaktivitet existerar plundringen från klostret Lindisfarne vid nordostkusten från England den 8 juni dock liknande plundringar besitter bevisligen skett innan detta.

    Gregorius från Tours nämner mot modell inom sin frankiska krönika Chochilaicus, ett nordman liksom plundrade den frisiska landremsa vid havet innan han besegrades från frankerna. Detta skall alltså äga skett någon gång vid talet. Strandhugg samt härjningar genomförda från nordmän mot folken inom Östersjön, exempelvis finnar, kurer, ester samt ryssar äger ett äldre bakgrund än dem inom väst, dock äger ej bevarats inom mening mot eftervärlden, eftersom dessa människor ej ägde någon skriftkultur.

    Vikingatiden måste ses inom ljuset från den sociopolitiska situation liksom Europa befann sig inom efter Västromerska rikets fall vid talet. detta tidigare kejsardömet plats idag indelat inom flera mindre hövdingadömen, germanska folkslag fanns vid vandring samt konflikter uppstod ofta. vid flera sätt kunna man yttra för att vikingatiden existerar enstaka förlängning från folkvandringstiden likt inföll inom Europa beneath århundradena före vikingatiden.

    År dog Karl den store samt hans rike försvagades, samt beneath talet började mer grundlig expeditioner riktas mot karolingerriket, inom start mot Nordtyskland samt Nederländerna, samt sedan även mot dagens Frankrike; år – plundrades Dorestad söder angående Utrecht flera gånger, anfölls Nantes, ett mer permanent bas upprättades nära Loires mynning, samt plundrades Bordeaux.

    skedde den inledande belagda räden mot Iberiska halvön, övervintrade vikingar inom Rhône-deltat, vid ön Camargue.[24]

    En typisk metod fanns för att tillfångata lokala potentater samt kräva lösesumma, alternativt kräva detsamma ifrån kungar samt religiös byggnad. Emiren från kalifatet Córdoba tvingades erlägga lösesumma på grund av kvinnor.[24]

    Förutom dyrbarheter tog vikingarna dessutom slavar.

    dem personer såsom tillfångatogs från vikingarna beneath deras räder inom västra europa, liksom Irland, kunde säljas vid slavhandeln inom huvudstaden i irland, från vilket ställe dem såldes vidare mot slaveri inom al-Andalus, [25] alternativt även transporteras mot Haithabu alternativt mot Brännö nära Göta flod, samt därifrån ovan Östersjön vidare via Volgas handelsrutt mot Ryssland, var slavarna såldes mot muslimska köpmän inom utbyte mot dem silver dirham samt siden såsom äger återfunnits inom Birka, Wollin samt Dublin;[26] beneath samt talen gick slavhandeln mellan vikingarna samt den muslimska världen främst via Khazarriket[27], dock ifrån cirka samt vidare gick den genom via Volgabulgariska riket, från vilket ställe slavarna transporterades via Khwarizm mot Samanidernas slavmarknad inom Bukhara inom Centralasien samt därifrån vidare mot slaveri inom Abbasidkalifatet inom Mellanöstern.[28]

    Denna handel med slavar fungerade ifrån åtminstone mot , då silvermynt ifrån Samaniderna hittats inom Skandinavien, samt dem människor likt kidnappades beneath vikingarnas räder inom västra europa såldes troligen just från vikingarna mot araberna inom Centralasien, enstaka affär likt fanns sålunda lukrativ för att den är kapabel äga bidragit mot vikingarnas räder inom västra europa, likt fanns ett från deras källor till slavhandeln.[29] Bland vikingaskatter vilket innehållit liknande arabiska mynt kunna nämnas Spillingsskatten samt Sundvedaskatten.

    Legoknektar

    [redigera | redigera wikitext]

    Förutom dem vikingar vilket sökte sig mot väringalidet inom Konstantinopel verkade även västliga vikingar såsom legoknektar. Frankerna tog ibland vikingar inom sin position på grund av för att skydda sig mot andra vikingar, samt både Ludvig den fromme samt dennes son Lothar inom överlät områden inom Frisland mot Harald Klak, enstaka landsflyktig dansk monark.

    kalenderår ledde både Salomon från Bretagne samt Robert från Anjou varsin vikingaflotta, samt efter för att äga avsatts på grund av för att äga misslyckats för att skydda sitt människor ifrån vikingar tog Pippin II från Akvitanien hjälp från just sådana till för att återfå sitt rike. han deltog inom deras plundringar från bland annat Poitiers, samt rykten gick ifall för att denne övergått mot deras nordiska tro.[23]

    Bosättare samt erövrare

    [redigera | redigera wikitext]

    Flera vikingar lyckades etablera sig liksom lokala makthavare.

    Paradexemplet existerar hur Rollo lyckades ett fåtal monark Karl den enfaldige för att ge honom området kring Seines mynning liksom förläning, vilken sedan utökades på grund av för att mot slut bli dagens region i frankrike. vid talet utvecklades dessutom Irlands inledande städer – förutom stadsliknande bosättningar kring vissa religiös byggnad – ur vikingarnas härläger.

    modell vid liknande städer existerar huvudstaden i irland, kort vers samt Cork. Även inom Skottland lyckades vikingarna lägga beneath sig stora landområden. inom England ersattes dem inhemska härskarna ovan Northumbria samt East Anglia beneath andra halvan från talet tillsammans med nordmän. detta erövrade området kallades Danelagen.

    inom söder kunde Alfred den store från Wessex stå emot vikingarnas angrepp, samt hans ättlingar kunde sedan beneath talet stegvis erövra Danelagen. beneath slutet från talet återkom dock vikingarna. inom start fordrade dem endast tribut, dock efter en tag tog tågen återigen karaktär från erövringståg, samt Sven Tveskägg erkändes vilket engelsk monark.

    denne dog dock snart, dock sonen Knut den store återtog riket , varefter danska kungar härskade inom landet fram mot [30]

    Under andra halvan från talet minskade vikingarnas handling inom väster utanför deras länder samt vikingatiden gick mot sitt slut. Slaget nära Stamford Bridge plats detta sista försöket ifrån nordmännens blad för att återerövra England, samt Magnus Barfot stupade inom Irland liksom den sista från vikingakungarna.

    [källa&#;behövs]

    I den slaviska Nestorkrönikan berättas angående hur nordmän (kallade varjager) skadade bland dem ryska stammarna. enstaka chef nära namn Rörik (på ryska "Rurik") från rusernas (svearnas) huvuddel fick omsider mandat från slaverna för att styra deras områden, varvid detta inledande ryska riket skall äga uppstått.

    detta äger spekulerats inom ifall Rörik ägde kopplingar mot detta dåvarande svenska kungahuset, den ätt såsom i enlighet med isländska sagor utgick ifrån Björn Järnsida.

    Över DNA-analyserade vikingar ger robust data-material för att bättre förstå vikingarnas och vikingakulturens spridning i och bortom Skandinavien

    Rörik efterträddes från enstaka anhörig nära namn Helge från Kiev (ryska Oleg) såsom inom sin tur efterträddes från Ingvar Röriksson (ryska Igor). detta tidiga Ryssland kallas därför ibland till Stora landet (Sviþioð hinn mikla) inom dem fornnordiska sagorna. tillsammans med utgångspunkt ifrån detta rike företog nordmännen vikingatåg mot detta bysantinska riket.

    Omsider tog flera från dem arbete eller position inom en organisation hos den bysantinske kejsaren såsom legosoldater inom enstaka speciell skandinavisk elitstyrka. Dessa krigare dryckesställe namnet väringar samt styrka kallades väringalidet.

    Genom deras inskriptioner kan vi förstå hur vikingarna såg på döden, familjens betydelse och de förpliktelser man hade till sina nära och kära

    Väringarna blev många berömda till sitt oförfärade mod samt sin lojalitet dock även till sina nordiska dryckesvanor.

    Bland orsakerna mot vikingatidens slut nämns bland annat detta danska nordsjöväldets upplösning, för att uppmärksamheten inom Norge vändes ifrån yttre expansion mot inbördeskrig efter , för att dem europeiska statsmakterna blev starkare samt därmed kunde försvara sig förbättrad mot anfall utifrån, samt för att dem rysk/grekiska handelsvägarna klipptes från på grund av svearna.

    enstaka ytterligare nödvändig orsak kunna äga varit kristendomens insättning, varvid enstaka fredligare samt mindre krigisk mentalitet fick fäste.

    Rädslan på grund av vikingarna

    [redigera | redigera wikitext]

    Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    Den svenska runstenen Assurs sten alternativt Assursstenen (Bro kyrka (U )) nämner enstaka man tillsammans namnet Assur, vilken liksom "landvärnare" sannolikt ägde enstaka ledarposition inom svenska ledungen.

    Intressant existerar för att vikingar omtalas, samt stenen ger en stöd till teorin för att svensk region, åtminstone nära denna tidsperiod, ägde en regionalt strukturerat försvar gentemot fientligt inställda vikingaflottor, liksom upprepande gjorde strandhugg utmed kusterna. Assur ägde "Geter" såsom medhjälpare, från detta vikingatida hövdinganamnet "Kaetir" inom betydelsen "sjökonung".[31]

    Danmark

    [redigera | redigera wikitext]

    I land nämns monark Harald Blåtandslandeværnsmand Ejvind, vilken försvarade land mot angripande vikingar.[32] samt även inom berättelser monark Svend Estridsen existerar enstaka landeværnsmand mot vikingar nämnd[10].

    monark Erik Ejegod tillintetgjorde vikingar samt andra illgärningsmän [33]

    Norge

    [redigera | redigera wikitext]

    Harald Hårfager, den förste kungen liksom enade Norge, organiserade inom start från talet jakter vid vikingar samt fördrev dem ifrån norskt territorium mot Island. i enlighet med Heimskringla skall Magnus den gode från Norge , efter för att venderna inom området vägrat lyda honom, äga beslutat för att sätta punkt till hotet ifrån jomsvikingarna.

    han anföll därför Jomsborg samt dödade samtliga. monark Magnus Barfot sägs äga rensat Norge ifrån vikingar samt fredlösa inom start från talet.[35]

    Europa

    [redigera | redigera wikitext]

    I västra Europa utlöste angriparna ifrån norr bekymmer samt fruktan. i enlighet med traditionen löd bönen A furore Normannorum libera näsa, Domine (För nordmännens raseri, bevare oss, milde herre Gud!) ifrån kyrkor samt religiös byggnad.

    Inga samtida källor omtalar emellertid denna uttryck, dock Karl den skalligesantifonarium innehåller enstaka liknande bön: de gente fera Normannica näsa libera.[36][37] Invasionerna från vikingar bidrog, tillsammans tillsammans med dem återkommande invasionerna från nomader ifrån stäpperna inom öst, mot för att stärka riddarklassens makt.[38]

    Under nationalromantiken tonades dem barbariska sidorna hos vikingarna ned från nordiska författare samt forskare.

    Den norske historikern P.A. Munch hävdade nära mitten från talet mot exempel: att vikingtågen vid detta bota taget utfördes tillsammans med enstaka till forna tider sällsynt samt tillsammans hänsyn mot tågens avsikt ovanlig ärlighet samt humanitet.[39]

    Sociala, ekonomiska samt teknologiska förutsättningar till vikingarnas resor

    [redigera | redigera wikitext]

    Under dem senaste år besitter ett rad teorier lanserats till för att förklara vikingarnas flerhundraåriga militära expansion.

    Vikingatidens samhälle fanns uppbyggt runt personliga relationer, detta önskar yttra ett persons ställning, ställning eller tillstånd, rättigheter samt plikter bestämdes helt samt hållet från dennes släktskapsförhållande alternativt tjänsteförhållande mot ett storman.

    Samhället fanns strukturerat hierarkiskt tillsammans med flera sociala skikt, kungar överst samt slavar nederst vid rangskalan.

    Genom att utforska deras värld kan vi lära oss mycket om mänsklighetens förflutna och hur vi har utvecklats

    inom land förmå man mot modell vid runstenarna studera ifall "thegnar" vilka troligtvis stod kungen nära, samt "drengar", detta önskar yttra stormän. inom Sveariket norr ifall Mälaren förekommer ej termen "thegnar" vid runstenarna. Titeln "dreng" förekommer dock rikligt var. termen "bryte" tycks äga stått på grund av personer inom enstaka klass strax ovanför den lägsta, trälarnas klass.

    Brytarna verkar äga varit ett slags arrendatorer, detta önskar yttra brukare från mark dock utan ägorätt. termen förekommer inom olika dåtida handlingar, mot modell inom lagar. Vikingafärderna gav även upphov mot ett inströmning från nya slavar mot dem nordiska länderna.

    Skeppen

    [redigera | redigera wikitext]

    Att vikingarna kunde slå mot mot områden därför långt ifrån sina hemländer berodde vid den högt drivna skeppsteknologi liksom utvecklats inom Skandinavien beneath slutet från yngre järnåldern.

    beneath vikingatiden fanns en flertal olika skeppstyper. då man drog inom viking användes krigsskepp, detta önskar yttra relativt smala dock långa skepp. inom på papper eller digitalt källmaterial omtalas dessa såsom "långskepp" samt "snäckor". i enlighet med identisk källor kunde en krigsskepp bära mellan sextio samt hundra man.

    Vikingarnas utrustning

    [redigera | redigera wikitext]

    Vikingarnas utrustning kunde bestå från yxa, kastspjut alternativt pilbåge samt sköld.

    Vanliga vikingar ägde långbyxor, kolt samt mantel från ylle, samt luva alternativt mössa. Vanligen plats detta bara stormän samt deras hird vilket ägde skyddshuvud, ringbrynjeskjorta samt svärd.[41]

    Vikingatidens svärdsklingor kunde existera damasksmidda, detta önskar yttra för att klingan fanns smidd delvis från kolfritt samt delvis från kolberikat stål.

    detta ger en vackert mönster från ljust samt mörkt stål. Klingor ifrån Rhenlandet inom Frankerriket fanns särskilt eftertraktade vid bas från deras höga standard. likt regel stod smedens namn skrivet såsom en slags varumärke vid klingan.

    Det existerar enstaka utbredd felaktig idé för att vikingarna dryckesställe hjälmar tillsammans horn.

    Skriftliga källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Senare generationers ögonkontakt vid vikingatiden existerar starkt påverkad från vilka källor vilket bevarats samt finns tillgängliga. flera från dem skriftliga källorna existerar nedteckningar från muntlig tradition gjorda flera århundraden senare. flera från dem existerar dessutom skrivna från vikingarnas motståndare samt offer, vilket starkt färgar synen vid vikingarna; dem beskrivs inom dessa källor vanligen vilket ogudaktiga hedningar.

    Berättelserna nedtecknades inom enstaka kristen, högmedeltida, stat, såsom plats många olik detta förkristna samhället likt beskrevs.

    Ett stort antal kväden, vilka mot skillnad ifrån sagorna existerar tillkomna beneath vikingatiden, finns även. forskare besitter därför större tillit mot kvädena än mot sagorna. Dock gäller för att var offrens skildringar från vikingarna existerar odelat negativa, sålunda existerar kvädena samt sagorna odelat positiva.

    inom synnerhet sagorna, dock även kvädena, författades inom huvudsak vid Island, liksom ursprungligen koloniserades från norrmän. Även denna omständighet äger färgat historieskrivningen vid sålunda sätt för att oss vet betydligt mer ifall dem norska vikingarnas bedrifter än angående dem såsom verkade inom landet.

    Generellt gäller för att ju senare händelser, desto förbättrad källäge.

    detta finns alltså gott angående kunskaper för att plocka upp eller ta ifall ett sentida individ vilket Harald Hårdråde, medan inget alls existerar känt ifall den individ likt ledde angreppet mot Lindisfarne.[42] Vidare existerar tågen inom väster betydligt mer kända än dem inom öster, då dem nordösteuropeiska folken kristnades sent samt därför saknade förståelse ifall skriften.

    Utomnordiska källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Den arabiske geografen samt krönikören Ahmed Ibn Fadlan beskrev inom ett reseskildring ca sitt träff tillsammans nordbor, ruser nära vattendrag Volga.

    De vikingar liksom sökte sig mot Konstantinopels väringagarde äger satt spår inom källorna var, samt således nämns mot modell Harald Hårdråde inom Logos nuthetetikos, var han används liksom modell vid ett exemplarisk legoknekt.[42]

    Runstenar

    [redigera | redigera wikitext]

    Runstenarna existerar enstaka betydande samtidskälla till vikingatida expeditioner, samt namnger flera olika aktörer.

    Vikingarnas arv lever vidare, både i historieböcker och i våra hjärtan, och deras historia kommer alltid att vara en viktig del av vårt gemensamma kulturarv

    sådana stenar återfinns vid flera platser inom Norden. en modell existerar runstenarna inom Mälardalen inom land, vilket restes mot minne ovan detta ödesdigra Ingvarståget in inom dagens Ryssland beneath tidigt anförande. Förutom för att existera ett källa ifall vikingarna, således existerar runstenarna även källor mot samhället inom övrigt inom dem nordiska områdena.

    Belägg

    [redigera | redigera wikitext]

    Anglosaxiska belägg

    [redigera | redigera wikitext]

    De allra första beläggen på grund av orden kommer ifrån anglosaxisk-latinska ordlistor ifrån talet, var detta förklaras tillsammans med "pirata”, 'sjörövare'. inom ett anglosaxisk parafras vid andra Moseboken (Exodus), används uttrycket sæ-wícingas (hav- alternativt sjövikingar) nära passagen genom Röda Havet används angående manliga barn mot Ruben, patriarken Jakobs äldste son samt stamfader till Rubens huvuddel, enstaka från Israels tolv stammar.[10][källa&#;behövs]

    Ordet 'viking' förekommer även inom dikten Widsith, bevarad inom enstaka nedteckning ifrån slutet från talet.

    Liksom Beowulfkvädet beskriver den personer samt människor ifrån talet, vilket ej innebär för att dikten existerar uppkommen då. Widsith använder termen angående wicinga cynn vilka dem danska kungarna inom Lejre, Hroþwulf samt Hroðgar, bortdrivit. vid en annat plats inom dikten säger sig Widsith äga varit tillsammans med vikingarna vilket nämns nära sidan från folkslag liksom daner, götar, svear samt vender.

    I tidskriften Nature publiceras nu den

    Widsith nämner även denne varit hos 'lidvikingarna' mid Lidwicingum ic wæs.

    I dikten Slaget nära Maldon (The Battle of Maldon) beskrivs ett strid likt stod inom Essex mellan invaderande nordmän samt inhemska försvarare:

    fornengelskaengelska.[43]svenska, inom översättning från Gunnar D Hansson.[44]

    þa stod on stæðe, stiðlice clypode
    wicinga ar, wordum mælde,
    titta on beot abead brimliþendra
    ærænde to þam eorle þær he on ofre stod:

    Then on the finansinstitut stood a Viking messenger,
    called out stoutly, spoke with words,
    boastfully brought the seafarers' errand
    to that land's earl where he stood on shore:

    Ivrigt ropande stod vid stranden
    vikingars sändebud, ut ovan sundet
    sände denne mening, havsbefararnas
    skrytsamma budskap försvunnen mot brinken
    var jarlen stod:

    Krönikor

    [redigera | redigera wikitext]

    I dem olika källorna vilket nämner skandinaver vilket anfallit nordfranska kuster används inte någonsin termen viking, utan uteslutande termen Normannen, samt inledningsvis kalenderår används termen inom Angelsaxiska krönikor inom samband tillsammans skandinaviska plundringståg inom England.

    Senare används termen bara tre gånger inom skrifter ifrån , samt ,[45] samt fanns alltså även beneath dem tvåhundra tid vilket England lydde beneath danelagen, en ovanligt mening inom den samtida anglosaxiska litteraturen, samt organiserade invasioner från engelska samt irländska landområden nämner inte någonsin termen viking, utan daner samt nordmän.[46]

    I sjätte kapitlet från fjärde boken inom Adam från BremensGesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum ifrån cirka framgår för att enstaka samling vikingar vid Själland kallas vikingar från den övriga befolkningen:

    Aurum ibi plurimum, quod raptu congeritur piratico.

    Ipsi enim piratae, quos illi Wichingos as appellant, nostri Ascomannos regi Danico tributum solvunt.

    Där [på Själland] finns gott ifall guld, likt samlas genom sjörövarfärder. Dessa sjörövare, såsom invånarna kallar vikingar, våra landsmän däremot askomanner (askmän), betalar avgift mot den danske kungen
    &#; Adam från Bremen[47]

    Under talet ökar användning från termen, samt Poeta Saxo (en sentida benämning vid ett författare vars verkliga identitet existerar okänd) jämställer termen askomanner tillsammans med pirater, samt beneath talet inom Hallar-Steins dikt angående Olav Tryggvason (Óláfs fabel Tryggvasonar enstaka mesta) inom boken Rekstefja, används termen viking vilket synonym mot rövare samt förbrytare.[48]

    Runstenar

    [redigera | redigera wikitext]