Var talar man finska i sverige

Finska (suomen kieli) existerar en finsk-ugriskt tungomål framförallt talat inom land i norden, var detta tillsammans tillsammans svenskan existerar officiellt tungomål. Finskan existerar detta maximalt talade språket inom land i norden samt existerar en officiellt minoritetsspråk inom Karelska republiken inom Ryssland samt en från Sveriges officiella minoritetsspråk.

Finskan ligger, trots för att språket existerar obesläktat tillsammans dem nordiska språken, svenskan nära gällande semantik samt begreppsvärld.^[2]

Språket anses artikel stabilt. Kvänska samt meänkieli existerar dess närmaste släktspråk.^[3]

Alfabet

[redigera | redigera wikitext]

Finska skrivs tillsammans med latinska alfabetet.^[4] Alfabetet består från nästa 29 bokstäver:^[5]

A, B, C, D, E, F, G, H, inom, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Y, Z, Å, Ä samt Ö.

Bokstäverna ”c”, ”x” samt ”å” används relativt sällan inom finskan; ljuden dem representerar inom svenskan brukar tecknas ”s”, ”k”, ”ks” (såsom taksi på grund av ”taxi”), respektive ”o” (som entydigt står till å-ljud). ”Å” används endast inom svenska namn samt liknande, varför ”å” ofta vid finska kallas ruotsalainen o (svenskt o).

Bokstäver liksom besitter kommit in via lånord, dock ej alls förekommer inom ursprungligen finska mening, är: b, c, f, q, w, x, z samt å. Bokstaven ”g” förekommer förutom inom lånord enbart inom ”ng”, liksom betecknar eng-ljudet, mot modell kengät (”skorna”). Både detta tonande (-ng-) samt detta tonlösa (-nk-) uttalas snarlikt liksom vid svenska.

Vissa mening tillsammans med utländskt ursprung, bland annat ryskt, skrivs tillsammans š samt ž, vilka markerar tonlöst respektive tonande sj-ljud, mot modell šakki (schack, avvärjad stavning shakki) samt džonkki (djonk).^[6]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Man besitter länge antagit för att finskan kommer ifrån en urfinskt tungomål, vilket kom mot Norden tillsammans med invandrare österifrån, ifrån vilket samiska språket skildes ut ungefär – .

Man vet dock att det finns drygt personer med finsk bakgrund i Sverige

Estniskan avskiljdes beneath detta inledande århundradet ^{[källa&#;behövs]}

Det finska språkets ursprung, liksom folkets äldsta bakgrund, existerar svårt för att entydigt förklara. Språket besitter samband österut, dock människor äger relaterat till gener samband såväl söderut, västerut vilket österut.

liksom en vittnesmål ifall detta finska språkets ålder äger länge termen kuningas brukat nämnas. detta anses existera lånat från en urgermanskt mening, liksom språkvetare rekonstruerat mot *kuningaz samt vilket existerar ovan tid gammalt. dem historiskt finskspråkiga folkgrupperna (suomer/finnar, tavaster, kareler, kvener) kunna spåras mot folkvandringstiden (– )^[7]

Ett särskilt bekymmer existerar relationen mot samiskan.

Finska samt samiska existerar besläktade. detta äger gett upphov mot alternativa förklaringar: för att samerna tappat bort eller missat en tidigare okänt tungomål mot förmån på grund av en finsk-ugriskt alternativt för att finnarna (invandrare ifrån väst, öst alternativt syd beneath stenåldern) lärde sig sitt finska tungomål från samerna. enstaka mer kontroversiell teori (av Kalevi Wiik) hävdar för att all norra Europa ursprungligen skulle äga talat en proto-finskt språk.^[8]

Mikael lantbrukare, biskop inom Åbo, äger kallats den finska skriftspråkets fader då denne publicerade dem inledande tryckta böckerna vid finska.^[9] Dessa skrivna verk trycktes inom kungliga boktryckeriet inom huvudstaden beneath perioden –^[9] Den inledande boken plats den lilla Abckiria ("ABC-bok").

Sedan följde den cirka sidor tjocka Rucouskiria ("bönebok") samt sedan hans översättning från Nya Testamentet, Se Wsi Testamenti, ^[9] han gav även ut Martin Luthers lilla katekes. denne baserade sitt skrivsätt vid svenskan, eftersom land i norden fanns ett sektion från svenska riket samt svenska plats detta förhärskande språket inom landets officiella liv, nära sidan angående tyska samt latin.

Finlands inledande tryckeri, Åbo akademis tryckeri, grundades nära mitten från talet.^[9]

Landslagen översattes mot finska , dock översättningen blev inte någonsin tryckt då den ansågs undermålig.^[vem?] Översättaren plats främmande på grund av den svenska juridiska vokabulären samt uppfattade mot modell målsägande (måls-ägande) likt mål-sägande.

enstaka förbättrad utgåva fick Karl IX:s löfte ifall tryckning, dock hans frånfälle samt dåliga tider gjorde för att utgivningen kom från sig. numeriskt värde översättningar såg dagens ljus vid talet samt den en ansågs från drottning Kristina existera jämngod tillsammans detta svenska originalet.

Språkgranskningen inom Åbo hovrätt drog dock ut vid tiden samt småningom började man tänka vid enstaka fräsch lagbok. års team kom ut vid finska ursprunglig 25 kalenderår senare.^[10]

Geografisk spridning

[redigera | redigera wikitext]

Finska pratas inom huvudsak inom land i norden, var detta existerar officiellt tungomål jämte svenskan.

detta finns omkring fem miljoner finsktalande inom land i norden. Finska minoriteter finns även inom land, Norge, Ryssland samt land i baltikum.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Under talet emigrerade hundratusentals finsktalande ifrån land i norden mot landet, dock migrationsrörelse mellan dessa båda länder äger funnits åtminstone sedan medeltidens start.

Sverigefinnarna finns koncentrerade mot vissa kommuner inom land, titta bl.a. kartan ovan södra landet. inom land finns även meänkieli (tornedalsfinska), tillsammans med ställning eller tillstånd vilket officiellt minoritetsspråk inom östra Norrbotten. Tornedalsfinskan existerar besläktad tillsammans dialekterna vid den finska sidan ifall Torne flod, dock innehåller därtill enstaka mängd svenska lånord vilket ej förekommer inom land i norden.

Många^[vem?] anser för att meänkieli äger sitt ursprung ifrån finska, dock vid bas från påtvingad isolering ifrån den finska språkgemenskapen således äger befolkningen vid den svenska sidan inom Tornedalen utvecklat en eget språk.^{[källa&#;behövs]} termen meänkieli betyder till övrigt inom direkt översättning ”vårt språk”.

I vår kunskapsbank kan du lära dig mer om det finska språket och den finska kulturen i Sverige

inom nordligaste Norge finns även enstaka högre andel likt besitter finska liksom modersmål. var finns vid liknande sätt såsom meänkieli en något avvikande skriftspråk tillsammans med norska lånord, liksom kallas kvänska.

Ryssland

[redigera | redigera wikitext]

I Ryssland finns detta flera tillsammans med finskan närbesläktade tungomål, likt tillsammans bildar en dialektkontinuum.

dem maximalt något som ligger nära eller är i närheten existerar karelska (språket inom Ryssland mot skillnad ifrån den karelska dialekten inom Finland) samt ingriska, dock även kring samt bortom Volga finns tungomål vilket komi, udmurtiska tillsammans med mera utspridda (så kallade volgafinska språk). detta existerar bara dem östersjöfinska språken, främst estniska, meänkieli, karelska samt ingriska, liksom utan vidare språkstudier existerar inom någon mån förståeliga till ett finsktalande (se ömsesidig begriplighet), medan språken djupare in inom Ryssland inom likhet tillsammans samiska brukar artikel helt obegripliga, även ifall detta ej behövs någon större språkvetenskaplig träning till för att varsebli enstaka sektion likheter inom detta primär ordförrådet.

detta finns en livligt nyfikenhet på grund av släktspråken inom land i norden, samt medvetandet ifall språkliga släktingar inom Rysslands djup utgör traditionellt ett betydande sektion från den finska nationella identiteten.

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Det finska språkets dialekter brukar delas in inom sju grupper, såsom framträda vid kartan:

1. de sydvästfinska,
2. de tavastländska,
3. de sydösterbottniska,
4. de central- samt nordösterbottniska,
5. de nordfinska alternativt nordbottniska,
6. de savolaxiska och
7. de sydostfinska.

De numeriskt värde sistnämnda benämns östfinska medan dem andra fem västfinska.

^[11]Kvänska samt meänkieli kopplas mot dem nordbottniska dialekterna.

Allmänt ifall finskans struktur samt grammatiska kategorier

[redigera | redigera wikitext]

Finska existerar en agglutinerande språk: språkets minsta betydelsebärande enhet, vilket vart samt en besitter sin personlig innebörd, står mekaniskt uppradade efter varandra inom en ord:

talo‑i‑ssa‑ni = ”i mina hus”

talo = ”hus”, i = flertal, ssa = ”i”, ni = ”mina”^[12]

Standardfinska Nomina besitter dem grammatiska kategoriernakasus samt numerus, samt komparation inom adjektiv.^[12]

Standardfinska Verb äger dem grammatiska kategorierna tempus, individ, modus samt diates.^[12]

Grammemen inom modus existerar indikativ, imperativ, konditionalis samt potentialis.^[12]

Grammemen inom diates existerar energisk samt passiv.^[12] Man symbol dock för att den finska passiven ej motsvarar den passiv oss känner ifrån svenska samt engelska: den finska passivens tankesubjekt existerar enstaka onämnd agent, samt enstaka sats inom passiv förmå ej äga agentadverbial.^[12]

Fonologi

[redigera | redigera wikitext]

Kännetecknande till finskan existerar för att både vokalers samt konsonanters längd särskiljs fonematiskt.

Betoningen ligger vid ordets inledande stavelse.

Konsonanter

[redigera | redigera wikitext]

1. De tre tonlösa klusilerna /p/, /t/ samt /k/ existerar oaspirerade, dvs utan /h/-ljudet såsom förekommer ofta inom svenskan.^[13]
2. /b/, /f/, /ʃ/ samt /g/ förekommer endast inom lånord.
3. /d/ förekommer medialt liksom en försvagat /t/ genom den på grund av finskan karaktäristiska stadieväxlingen, samt inom lånord.
4. [ʔ] förekommer liksom avgränsare nära vokalmöten.
5. /ŋŋ/, skrivet <ng>, förekommer liksom försvagat /nk/ genom stadieväxling.

   [ŋ] förekommer såsom allofon från /n/ inom /nk/.

Vokaler

[redigera | redigera wikitext]

Finskans vokaler beskrivs inom nästa tabell tillsammans med IPA-tecknen. Bokstaven vilket används till ljudet indikeras inom <> angående den skiljer sig ifrån IPA-tecknet.

Främre		Bakre
Orundad	Rundad	Orundad	Rundad
Sluten	i	y	u
Mellan	e	ø <ö>	o
Öppen	æ <ä>	ɑ <a>

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Finskan saknar liksom dem övriga uraliska språken grammatiskt genus.

Bestämd samt obestämd struktur finns ej. Finskan existerar en agglutinerande tungomål samt besitter 15 kasus: nominativ, ackusativ, genitiv, essiv, partitiv, translativ, inessiv, elativ, illativ, adessiv, ablativ, allativ, abessiv, komitativ samt instruktiv. Böjning från mening sker inom kasus samt numerus, tillsammans ändelser samt tillsammans med stadieväxlingar.

Verb böjs inom inledande, andra samt tredjeplats individ inom enskild samt plural. Ofta utelämnas vissa pronomen då ändelsen anger subjekt Olen (Jag är).

Exempel vid böjningar från substantiv:

• en skiljevägg – seinä
• i väggen – seinässä
• i väggen? – seinässäkö?
• på väggen – seinällä
• även inom väggen – seinässäkin
• även vid våra väggar – seinillämmekin

Exempel vid böjningar från verb:

• att vandra – mennä
• jag går – menen
• ni går – menette
• går ni?

  – menettekö?

• undrar ifall ni kommer för att vandra – menetteköhän
• undrar angående ni skulle råka vandra (skulle ni behärska gå) – menisitteköhän

Finska språket äger vokalharmoni, vilket innebär för att böjningarna finns inom numeriskt värde varianter tillsammans med olika vokaler beroende vid vilka vokaler likt finns inom stammen.^[14]

Ordförråd

[redigera | redigera wikitext]

De vilket något som har fått en viss form eller struktur finskan mot en nationalspråk samt en skriftspråk vid talet gjorde även medvetna ansträngningar för att ersätta sålunda flera utländska mening såsom möjligt tillsammans med finska.

Då ersattes mot modell svecismenpukstaavi (bokstav) från nybildningen kirjain (från "kirja", bok). Den stora repertoaren från sådana avledningsändelser fullfölja nyskapandet enklare. identisk puristiska strävan finns än inom ljus. Språkvårdarna existerar dock ej främmande till översättningslån.

Karakteristiskt till finska mening existerar vissa fonematiska begränsningar.

inom genuina finska mening saknas ljuden b, f, g liksom sj- samt tj-ljud. Fler konsonanter än enstaka inom start från mening förekommer endast inom detta finska högspråket, inom helsingforsdialekten samt inom enstaka sektion västfinska dialekter.

Finska nu och då Finska är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk, men också majoritetsspråket i Finland

(Lånord vilket filmi samt stressi (film samt stress) förmå därför ibland utanför dessa dialektområden uttalas "vilmi" samt "ressi".) Å andra sidan är kapabel finskan sammanföra samtliga slags ljudlängder inom ett stavelse – utdragen vokal+kort konsonant, begränsad vokal+lång konsonant, kreditkort vokal+kort konsonant, utdragen vokal+lång konsonant – var rikssvenskan (numera) bara tillåter dem numeriskt värde inledande kombinationerna – skillnaden mellan dessa existerar betydelsebärande.

Ovanstående omständigheter utför för att detta finska ordförrådet, sett ur andra europeiska språks synvinkel, präglas från för att flera mening är kapabel skiljas åt från små ljudskillnader (valita, valittaa, tuli, tuuli, tulli, savu, savi, suvi, sivu – välja, klaga, flamma, blåst, tull, rök, lera, sommar, sida) samt för att identisk ordstam förmå ge upphov mot flera nya mening genom avledningsändelser (kirja, kirje, kirjoitus, kirjasto, kirjoittaa, kirjata, kirjautua, kirjoitin – lärobok, meddelande, text, bokhylla, notera, bokföra, emblem in, skrivare).

Trots purismen finns detta flera svenska lånord inom finskan, enstaka naturlig resultat från dem flera hundra tid land i norden plats ett sektion från riket land. i enlighet med Kaisa Häkkinen, professor inom finska nära Åbo högskola samt inflytelserik etymolog, existerar antalet lånord ifrån svenska mot finska ungefär fyra tusen, dock lånord ifrån finska mot svenska möjligen en tiotal.^[15]

Svenska lånord mot finskan

[redigera | redigera wikitext]

Nedan modell vid svenska mening likt lånats in inom finskan.

eftersom dubbelkonsonant sällan förekommer inom start vid mening existerar detta vanligt för att ett alternativt flera konsonanter faller bort:

• skruv > ruuvi
• glas > lasi
• stol > tuoli
• krut > ruuti
• strand > ranta
• skola > koulu
• fru > rouva

Eftersom dem tonandeklusilernab, d samt g saknas inom start från mening byts dem inom lånord ut mot motsvarande tonlösap, t samt k.

en tonlöst f förmå däremot bli tonande v:

• boll > pallo
• gevär > kivääri
• daler > taala, taaleri (medan svenskans mening ursprungligen kommer ifrån tyskans Taler)
• fånge > vanki

Andra lånord, ifrån svenska alternativt urnordiska/urgermanska:

• jul > juhla ('fest'), joulu ('jul')
• råtta > rotta
• skinka > kinkku
• anka > ankka
• lag (jur.) > laki
• gaffel > kahveli (numera 'haarukka')
• gata > katu
• hatt > hattu
• ost > juusto
• säng > sänky
• mölla (sydsvenska på grund av kvarn; från verbet mala) > mylly
• konung > kuningas, från urgermanska *kuningaz
• borgmästare > pormestari
• skottkärra > kottikärry
• stad > kaupunki, ifrån urnordiska kaupang, köping
• affär > kauppa, ifrån urnordiska kaupian(?), (köpa, bedriva handel; jämför tyska kaufen, ifrån latinets caupo, köp, speciellt tillsammans vin), jämför: äfääri
• overall > haalari, lånat ifrån den finlandssvenska försvenskningen "överhalare"/"halare"
• tändare > stendari, slang till cigarettändare – tillsammans med humoristisk hyperkorrektion, tillägg från dubbelkonsonant inom början
• ämbar > ämpäri (förvaringskärl, hink, spann)
• byk > pyykki (tvätt)

Vissa svenska lånord lever kvar inom finskan liksom vardagsord fast dem egentligen ersatts från en mer helfinskt mening.

• flicka > likka (dialektord för: tyttö)
• vänta > ventata (egentligen: odottaa)
• satsa > satsata (egentligen: panostaa, panna panoksensa)
• tjäna > tienata (oftare: ansaita)
• bruka > bruukata, pruukata (egentligen: olla tapana)
• rike > riikki (numera: valtakunta (ordet valta troligen släkt tillsammans välde); lever kvar inom termen riikinruotsi, rikssvenska)
• katt > katti (oftare: kissa)
• klänning > leninki; även inom västra Finland: kläninki (oftare: mekko)
• hantlangare > hanslankari, hantlankari, hantlaakari (numera: apumies)
• propp > roppu, proppu (oftare: sulake)
• kontor > konttori (oftare: toimisto)
• cykel > sykkeli, tsykä (egentligen: polkupyörä)
• snickare > nikkari (oftare: puuseppä)

Finska lånord mot svenskan

[redigera | redigera wikitext]

• erämaa > erämarker, obebott fångst- samt fiskeområde beneath någons nyttjanderätt.
  Men vilka utmaningar har dessa språk i framtiden? Finns det likheter i språkens situation trots deras olika status?

  termen användes från förvaltningen beneath svenska tiden samt ibland senare, särskilt inom historisk undersökning ifall tiden.

• hyvä > hyvens, slang, hyvä betyder "bra"
• hän > hen, könsneutralt pronomen
• kenkä > känga
• kova > kova (hård, hårt, hårda), besitter vid svenska blivit slangord till valuta, modell "ta bostad storkovan", tillsammans ursprung inom frasen "kova raha" (hårda valuta, detta önskar yttra klingande mynt) vilket stod vid sedlar inom talets landet.

  Uttalet tillsammans med långt o tyder vid för att detta existerar en lån ifrån den skrivna formen.

• kuolla > kola, slang, för att dö, modell "att kola vippen"
• kyllä > rolig, troligen finskt ursprung (kyllä existerar en bekräftande mening, alltså för att någonting existerar positivt, betyder ungefär "visst"), dock förmå även äga lånats ifrån romani
• molotovin blandad drink > molotovcocktail, flera tungomål äger lånat termen till den bensinbomb finnar gav namnet mot beneath vinterkriget, såsom "present" mot Sovjetunionens utrikesminister (ordet blandad drink givetvis engelska)
• motti – kubikmeter ved, utvidgad innebörd till enstaka finsk militärtaktik (ursprungligen inom sin tur lån ifrån svenska 'mått'), fanns tillsammans med inom samt års upplagor från SAOL, dock försvann tid
• muikku > mujka, siklöja, förekommer inom nordskandinaviska dialekter^[16]
• mutti > motti, termen används bland annat inom Värmland, liksom namnet vid den nävgröt man äter tillsammans med fläsk samt lingon inom festliga kontext.

  Namnet samt maträtten kom mot land tillsammans finnkolonisationen beneath sen vasatid.

• mämmi > memma, ett söt råggröt smaksatt tillsammans med pomerans. termen äger importerats samtidigt tillsammans med maträtten.
• pieksu > pjäxa, dock numera kallas skidpjäxor till "monot" vid finska
• poika > pojke; en tidigt belägg existerar "skinnara-poika", 'skinnarlärling', ifrån , vilket kanske vittnar ifall för att detta fanns finska arbetare inom Stockholmstrakten såsom gav termen spridning
• pois > tojs, enstaka distorsion från pois, likt betyder försvunnen.

  Tojs används oftast inom uttrycket "Vet tojs", tillsammans med betydelsen "Vet hut".

• pulkka > pulka (ursprungligen samiska)
• päre > pärta (späntad trästicka, på grund av belysning alternativt prydnad), taget ifrån den finska partitivformen pärettä/päreitä
• rapakalja > rappakalja, betyder vid finska 'slarvigt fermenterad öl', såsom vid svenska fått betydelsen 'strunt(prat)'
• rapakivi – detta internationella namnet vid ett typ från granit, vanlig inom Finland
• riihi > ria, byggnad inom vilken fuktig säd förr torkades tillsammans hjälp från upphettad atmosfär alternativt från den fria luften
• sauna – termen besitter lånats ifrån finska mot flera tungomål, även inom svenskan förekommer sauna nära sidan från 'bastu' samt äger upptagits inom SAOL
• sisu – envishet, uthållighet, dock används väl maximalt vid anförande ifall Finland: "den finska sisun"
• talkoot (plural) > talko,^[17] frivilligt grupparbete
• torrakka > torraka^[18]

Det äger påståtts för att luffarfiguren Kolingen, vilket Albert Engström ritade, bör äga fått namn efter finngubbarna inom huvudstaden, vilket började samtliga konversation tillsammans med "kuule", "hör du".

Jämför termen 'finnkoling'.

Uttal från finska mening till svenskspråkiga

[redigera | redigera wikitext]

Finskt uttal anses artikel enkel för att lära, då detta finska språket inom upphöjd grad uttalas därför såsom detta skrivs samt ljuden liknar dem svenska.^[19] Uttalet till ett tecken varierar ej liksom mot modell på grund av svenskans e (e alternativt ä) samt o (o alternativt å).

Betoningen ligger ständigt vid inledande stavelsen. Bokstäverna u samt o existerar kopplade mot andra ljud inom finskan: u vid finska uttalas likt o vid svenska, medan bokstaven o bör uttalas likt bokstaven å vid svenska. Finskans uttal ligger på denna plats närmare andra tungomål (som spanska samt italienska) medan svenskans framskjutna, rundade o samt u existerar tämligen unika.

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk

detta korrekta uttalet från ishockeyspelaren Saku Koivus namn skulle i enlighet med (riks)svensk stavningslära tecknas ungefär "Sacko Kåjvo".

En betydelsefull skillnad existerar för att ljud vilket uttalas längre alternativt mer betonat ständigt skrivs tillsammans med numeriskt värde tecken. inom motsats mot svenskan äger finskan oberoende konsonant- samt vokalförlängning, jämför muta = 'lera', muuta = 'annan' (partitiv sg.), mutta = 'men' (konj.), muuttaa = 'ändra/flytta', var bara ljudlängden skiljer mellan helt olika betydelser.

Dubbla tecken, såväl vokaler såsom konsonanter, bör tolkas vilket längre ljud, dock påverkar ej uttalet från föregående ljud. Dubbla t inom muuttaa fullfölja ej u-ljudet vykort, u existerar kreditkort inom muta samt mutta var detta ej dubbeltecknats.

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

I land i norden existerar utbildning inom "modersmålet" respektive "andra inhemska språket" obligatorisk inom grundskolan samt inom flera universitetsutbildningar.

Svenskspråkiga finländare läser inom allmänhet finska ifrån tredjeplats alternativt femte klass.

Finska kunna studeras nära drygt hundra högskola inom världen.

Områden där finska talas som officiellt språk (blått) eller som minoritetsspråk (grönt)

inom land i norden är kapabel man analysera finska likt huvudämne nära åtta högskola. dem flesta högskola erbjuder kurser inom finska nära sina språkcentra.^[20] även studieförbund, folkhögskolor, medborgarinstitut (komvux) samt sommaruniversitet erbjuder kurser inom finska vid olika nivåer.

Grundutbildning inom finska språket gavs tid nära nästa högskola samt högskolor inom Sverige:

Utbildningen nära Lunds högskola samt relaterat till göteborg högskola besitter upphört.

inom götet blev den "inställd" tills vidare tid vid bas från besparingar inom universitetet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Collinder, Björn (). Kortfattad finsk lärobok.

  Svenska bokförlaget, Norstedts&#;

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]