Vad är stigmatisering enligt goffman

Erving Goffman
Född	11 juni[1][2][3] Mannville, Kanada
Död	19 november[4]&#;(60&#;år) Philadelphia[5], USA
Begravd	Mount Lebanon Cemetery[6]
Medborgare&#;i	Kanada samt USA
Utbildad vid	University of Toronto, filosofie kandidat, [5] University of Chicago, filosofie läkare, [5] University of Manitoba St. John's High School
Sysselsättning	Sociolog, fackboksförfattare, antropolog
Befattning
Ordförande på grund av American Sociological Association (–)[5]
Arbetsgivare	University of California, Berkeley University of Pennsylvania
Maka	Gillian Sankoff (g. Goffman identifierade tre olika grupper av stigman: kropps- liga missbildningar, ”fläckar på den personliga karaktären” och gruppstigman som har att göra med ras, nation och religion –)
Barn	Alice Goffman(f. )
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet[7]
Redigera Wikidata

Erving Goffman, född 11 juni inom Mannville inom Alberta inom Kanada, död 19 november inom Philadelphia, fanns enstaka kanadensisk-amerikanskprofessor inom antropologi samt sociologi samt författare.

Efter studier nära University of Toronto studerade Goffman sociologi nära University of Chicago.

inom samband tillsammans för att denne fanns knut mot universitetet inom Edinburgh företog denne fältstudier vid Shetlandsöarna. vid talet arbetade han nära amerikanska National Institute of Mental Health samt utförde beneath en kalenderår deltagande observationer vid en mentalsjukhus. tid – plats denne arbetare nära University of California, Berkeley.

Ordet stigma härstammar från grekiskan och betecknar “någonting ovanligt eller nedsättande i en persons moraliska status

ifrån mot sin död plats denne professor inom antropologi samt sociologi nära University of Pennsylvania.

Goffman besitter skrivit föremål eller textstycken samt skrivna verk likt samtliga existerar originella, detaljerade samt ofta lite sarkastiska, dock liksom ständigt utgör en fascinerande studium från mänskliga interaktioner.

Goffman blev vykort före sin död vald mot ordförande på grund av detta amerikanska sociologförbundet, dock kunde vid bas från sjukdom ej hålla den gammal lektion nära förbundets årskongress

Teoribildning

[redigera | redigera wikitext]

Goffmans dramaturgiska liknelse

[redigera | redigera wikitext]

Goffman använder metaforer ifrån teatervärlden inom analysen från vardagslivet.

Aktören uppträder vid enstaka scen, observeras från publiken samt drar sig tillbaka på baksidan kulisserna till för att förbereda nästa uppfattning.

Stigma och social identitet

inom samspelet mellan människor utgör samtliga vid identisk gång publik samt aktör.

En invändning mot detta perspektiv existerar för att då enstaka social interaktion beskrivs liksom en strategisktrollspel, frånkänns aktören varenda struktur från autenticitet alternativt ärlighet inom sitt uppträdande (se exempelvis: Michèle Lamonts sociologi).

Goffmans svar existerar för att dem roller oss agerar reflekterar verkliga sidor hos oss, samt för att dem således inom sig själva existerar autentiska. Även ifall aktörerna hårt "regisserar sitt framträdande" på grund av för att upprätthålla enstaka viss självbild, således existerar detta ej till för att dölja en djupare samt sannare jag. detta existerar ej heller således för att kontrollen ovan situationsdefinitionen vacklar vid bas från bristande erkännande ifrån andra.^[8]

Intrycksstyrning

[redigera | redigera wikitext]

Goffman introducerade begreppet intrycksstyrning alternativt intrycksmanipulation inom The uppvisning of Self in Everyday Life (, svensk översättning: Jaget samt maskerna).

Vad som definieras som sådant beror förstås på den rådande sociala miljön

Begreppet ingår inom Goffmans dramaturgiska perspektiv vid samhället. inom jämförelse tillsammans teatern framställer denne vardagslivets samspel likt framträdande var man såsom ett artist agerar roller tillsammans dem andra liksom publik. Tillsammans tillsammans med andra människor försöker man ständigt för att presentera ett bestämd foto från sig egen, detta önskar yttra styra detta intryck andra får från ett.

Målet tillsammans intrycksstyrning existerar ej bara för att presentera sig egen inom en allmänt fördelaktigt ljus, utan även för att framställa sig egen vid en sätt liksom ligger inom linje tillsammans dem normer samt regler såsom gäller på grund av den situation man befinner sig inom samt tillsammans den roll man agerar.

denna bok förekommer ett antal nedsättande ord som var bruk

Aktörer agerar olika roller inom olika sociala situationer.^[9]

Totala institutioner

[redigera | redigera wikitext]

En total institution existerar i enlighet med Goffman enstaka organisation inom vilken samtliga aspekter från individernas liv existerar underordnade samt beroende från institutionens organisation samt auktoritet.

Totala institutioner karakteriseras från hinder till socialt umgänge tillsammans med världen utanför, hinder till medlemmarna för att avlägsna sig samt enstaka ordnad mål för att avbryta tillsammans med individens tidigare jag. Goffman använder dem extrema institutionerna till för att illustrera elementär sociala mekanismer liksom han menar förekommer inom bota samhället, dock blir mer synliga inom den auktoritära organisationen.^{[källa&#;behövs]}

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

• – The föredrag of Self in Everyday Life (Jaget samt maskerna: enstaka lärande inom vardagslivets dramatik (översättning Sven Bergström, Rabén & Sjögren, )
• – Stigma: Notes on the Management of Spoiled Identity (Stigma: den avvikandes roll samt identitet, översättning Richard Matz, Rabén & Sjögren, 2., omarb.

  uppl.

  Erving Goffman, född 11 juni i Mannville i Alberta i Kanada, död 19 november i Philadelphia, var en kanadensisk-amerikansk professor i antropologi och sociologi samt författare

  )

• – Interaction Ritual: Essays on Face-to-Face Behavior (När människor möts: studiet från detta direkta samspelet mellan människor, översättning femte månaden i året Frisch, Aldus/Bonnier, )
• – Totala institutioner: fyra essäer angående anstaltslivets sociala villkor (översättning Göran Fredriksson, Rabén & Sjögren, )

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Brante, Thomas, Andersen, Heine & Korsnes, Olav, red ( []). Sociologiskt lexikon (1. uppl.
  [7]: Kroppsliga stigman, exempelvis ett fysiskt handikapp

  2. tr.). Stockholm: Natur samt tradition. Libris ISBN &#;

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]