Vad heter klippan nära akropolis i aten

Akropolis existerar ett akropol, enstaka antik sektion från staden Aten beläget vid enstaka cirka meter upphöjd bergvägg inom Plaka.

Akropolis existerar meter utdragen mot sin längsta kant, meter högt samt meter brett, även angående dess form eller gestalt existerar ojämn samt irreguljär^[1].

Varje år strävar miljontals turister upp längs en nött stentrappa för att se på de gamla tempelruinerna på klippans platå

Ursprungligen fanns delar från klippan ovan trettio meter höga samt krönta från enstaka ringmur, dock klippans höjd besitter ökat tillsammans tiden vid bas från konstant bebyggelse. Även den södra sidan existerar markerad från klippiga utbuktningar samt branta sluttningar.

Klippformationen existerar ett heterogen blandning från sedimentära bergarter såsom utgörs från skiffer, sandsten, märgel samt sammansatt. Akropolisklippan utmärker sig tillsammans med enstaka kuperad terräng. Akropolis utmärker sig tillsammans med flera historiskt, arkeologiskt samt arkitektoniskt viktiga byggnader vilket är kapabel dateras tillbaka mot talet Platsen tillsammans med dess monument utgör enstaka temenos, ett avgränsad landyta dedikerad ett kult alternativt hjälte, var dem största helgedomarna vid Akropolis existerar tillägnade gudinnan Athena likt plats stadens skyddsgudinna.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet Akropolis härrör ifrån grekiskans ἄκρον (akron; högsta punkt) samt πόλις (polis; stad) vilket kunna tolkas likt ”stadens högsta punkt” . Konceptet från en ”akropolis”, detta önskar yttra stärka kullar tillsammans tempel samt administrativa byggnader, plats ej unik mot Aten, utan flera andra antika grekiska stadsstater ägde en ”akropolis”.

vid svenska brukar dessa dock kallas akropoler, medan detta egentliga grekiska termen ”Akropolis” reserveras mot akropolen inom Aten, då detta plats den enkelt ägde kunnat argumenteras på grund av för att artikel detta överlägset främsta från dem inom både storlek samt kulturell innebörd. (se Akropol).

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Mykensk tid

[redigera | redigera wikitext]

Atens Akropolis besitter använts från människor ända sedan den yngre stenåldern, ca , vilket påvisas från arkeologiska fynd.

Akropolis befästes från mykeerna ca kalenderår likt lät utflykt ett ringmur runt bergskrönet. Denna ringmur byggdes tillsammans enstaka Mykensk byggstil likt kallas cyklopiskt murverk^[2]. liksom existerar då man bygger tillsammans massiva kalkstenar likt existerar grovt fästa vid varandra. detta finns även arkeologiska lämningar liksom tyder vid för att enstaka megaron förmå äga anlagts ungefär samtidigt såsom då ringmuren restes.

dem kvarlevande resterna ifrån den mykenska perioden såsom är kapabel ses än idag vid Akropolis existerar delar från muren öster ifall Propyléerna. Senare, beneath den mykenska perioden, – , fick klippan massiv innebörd likt en från dem centra liksom anlades runt angående inom detta mykenska Grekland.^[3] Förutom för att artikel enstaka befästning utgjorde Akropolis ett kultplats.

Efter detta mykenska samhällets tillbakagång samt något som har antagits eller accepterats sammanbrott runt tid , likt ibland kallas på grund av ”de mörka århundradena” (ett term kritiserat från moderna historiker) vid bas från otillräckligt källmaterial, upphörde all nybyggnation vid Akropolisklippan.^[4]

Arkaisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Inte många existerar känt ifall Akropolis utformning innan den arkaiska perioden.

inom mitten från talet tog tyrannen (envåldshärskaren) Peisistratos (ca ) makten ovan Aten.^[5] Hans mandatperiod präglades från storskaliga tempelbyggen samt ett kraftfull blomstring inom kultur samt hantverk såsom möjliggjordes från hans fredsinriktade utrikespolitik. han instiftade dessutom dem stora panateniska festspelen, även kallade Panathenaia.

Tillgängligheten mot Akropolis förbättrades genom byggandet från ett massiv ramp. Rampen plats ej endast ämnad till stadens invånare utan även på grund av för att förenkla transporten från vilt såsom offrades vid diverse altare uppe vid Akropolis.

Han uppförde även enstaka entrébyggnad, ett sålunda kallad propylaea, samt en tempel kallad ”Förparthenon” likt plats beläget beneath detta nuvarande Parthenon samt sägs äga varit smyckad tillsammans reliefer från ormar.

Ett tempel uppfördes beneath arkaisk tidsperiod tillägnat gudinnan Athenas aspekt Athena Polias, stadens skyddsgudinna. Templet brukar kallas ”Det gamla templet (till Athena Polias)”, Arkhaios naos, (grekiska på grund av ‘uråldrigt tempel’), alternativt ”Dörpfeldtemplet”, (efter arkeologen Wilhelm Dörpfeld liksom grävde ut templet ). Templet tros äga byggts mot sin slutgiltiga struktur omkring – , dock arkeologiska fynd tyder vid för att detta funnits tempel vid identisk område sedan tidigare.

Dessa Arkeologiska fynd utgörs från stora stolphål ifrån dem massiva träkolonnerna såsom ett gång burit upp takkonstruktionen från den antika tempelbyggnaden. Då detta ännu existerar oklart hur flera reinkarnationer från detta gamla Athena Polias templet vilket enstaka gång stått vid Akropolis, visar dessa stolphål för att minimalt ett föregångare ett gång funnits vid platsen.^[6] Den centrala kultbilden inom detta gamla templet bör äga varit enstaka xoanon, ett uråldrig olivträstaty avbildande Athena Polias vilket årligen beneath festivalen Panathenaia fick nya plagg från sann eller genuin textil.

Utanför templet mot Athena Polias stod en altare placerat mot öst såsom utgjorde centrum på grund av kulten kring Athena. Altaret användes främst beneath dem Panatheneiska festspelen, då offerdjur skulle offras mot gudinnan. Detta ansågs artikel höjdpunkten till spelen då ett majestätisk procession slutade inom för att enstaka färsk broderad mantel, peplos, överlämnades mot Athenas staty inom Parthenon.^[7]

Utöver dessa monumentala byggnader uppförde Peisistratos flera små byggnader varav vissa tjänade funktionen vilket skattkammare.

Dock finns detta idag nästan inget bevarat från dem tidiga templen.

Arkeologiska fynd därför såsom votivgåvor tillsammans inskriptioner visar för att kulten kring gudinnan Athena besitter långa anor.

Efter den grekiska segern inom slaget nära Marathon kalenderår påbörjades konstruktionen från en nytt imponerande tempel vid den ställe var Parthenon sedan skulle anlända för att uppföras. Arkeologiskt ämne inom form eller gestalt från ofärdiga kolonntrummor likt sedan återanvändes inom Akropolis mur tyder vid för att detta tempel ej hann färdigställas innan den persiska förstörelsen från Aten tid ^[8] detta existerar därför omdiskuterat hur många från templet såsom stod kvar efter branden f.

Kr. inom samband tillsammans med plundringen. Historikern Gloria Ferrari menar för att templets ruiner stod kvar likt en krigsmonument ovan perserkrigen. Arkeologiska utgrävningar tyder vid för att inget nytt byggdes vid platsen var templet ägde stått. detta besitter vart debatterat om dem numeriskt värde tempel vilket omnämns från bland annat Strabo hänvisar mot Parthenon samt Erechtheion, alternativt Athena Polias tempel samt Erechtheion.

Vidare menar Ferrari för att romaren Pausanias bör äga skrivit ifall templet vid talet , något såsom gör starkare hennes teori ifall för att ruinen stod kvar likt krigsmonument.^[9]

Klassisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Innan detta kritisk slaget nära Plataiai sägs detta för att dem grekiska allierade styrkorna ingick enstaka ed, kallad eden nära Plataiai, var dem bland annat kom överens ifall för att ej återuppbygga dem tempel samt dylikt vilket bränts ner beneath persernas fälttåg.

Samtliga stater sägs äga skrivit beneath vid detta på denna plats, vilket skulle leda till inom enstaka utdragen diskussion mellan grekerna på grund av för att slutligen leda till inom Akropolis uppbyggelse. dem ruiner vilket stod kvar skulle bli monument på grund av grekernas ståndaktighet samt persernas barbari.

Det existerar dock omdebatterat om denna ed faktiskt avlagts eftersom inga samtida källor nämner den, detta närmsta exemplet oss kommer existerar Theopompos från Chios såsom kritiserar eden runt

Gloria Ferrari menar genom för att leda mot Lykurgos från Athens anförande vid Leocrates rättegång för att Athenarnas moral samt pliktkänsla tyder ej bara vid för att enstaka sådan ed bör äga avlagts utan även för att athenarna stått fast nära den samt vid således vis ej återuppbyggt Athena Polias tempel.

Då Lykurgos plats samtida tillsammans med kriget skulle ruinerna från Athena Polias tempel dessutom stått kvar nära den på denna plats tidpunkten debatterar Ferrari, vilket inom sin tur tyder vid sanningshalten inom Lykurgos mening – varför argumentera ifall något likt ägde kunnat motbevisas från för att endast titta upp mot Akropolis?^[10]

Den atenske politikern Kallias bör i enlighet med den antike historikern Herodotos förhandlat tillsammans med den persiske storkonungen samt dessa förhandlingar bör äga mynnat ut inom en fredsfördrag, den s.k.

Kalliasfreden om detta fördrag existerade alternativt ej existerar ett tvistefråga. Fördraget nämns inledningsvis från Isokrates ca , nästan hundra kalenderår efter för att eden bör äga svurits.

Efter Kalliasfreden inleds en storskaligt byggprogram från Perikles (ca – ) såsom beordrade uppförandet från en flertal byggnader. Den påföljande perioden, den knappt tjugoåriga fredstiden mellan Kalliasfreden samt peloponnesiska krigets eruption , kallas ibland till atensk guldålder, tillsammans med vilken förknippas Perikles påkostade byggprojekt.

detta fanns enstaka period från atensk dominans inom den grekiska världen, samt dem stora arkitektoniska satsningarna finansierades delvis tillsammans hjälp från inkomster, samt inom vissa fall tribut beneath hot, ifrån detta Delisk-attiska sjöförbundet, enstaka försvarsallians inom vilken ingick flera grekiska stadsstater, tillsammans Aten vilket ledande aktör.

Detta blev vilket maximalt klart då förbundets gemensamma betalningsplats liksom befunnit sig vid ön Delos efter flyttas mot Aten samt inom princip börjar fungera likt statskassa.

Akropolis är en akropol, en antik del av staden Aten beläget på en cirka meter hög klippa i Plaka

Byggnader, skulpturer samt skatter tillägnade gudarna sågs vilket gudarnas egendom även efter för att dem förstörts. för att föra försvunnen dessa objekt ifrån helgedomen ansågs existera helgerån. Detta ledde mot för att man återanvände därför många från materialet ifrån dem gamla förstörda templen vilket man kunde, vilket bland annat förmå ses inom murarna.

detta likt ej gick för att nyttja begravdes ceremoniellt inom Akropolis. detta fanns dock acceptabelt för att ta ner dem guldbesmyckade delarna samt återanvända dem nära nödsituationer.^[11]

Parthenon uppfördes från arkitekterna Iktinos samt Kallikrates mellan ca – samt tolkas såsom enstaka votivgåva mot gudinnan Athena Parthenos (jungfrun). Parthenon cella inhyste enstaka staty från Athena Parthenos, likt plats gjord inom guld samt elfenben, 9 meter upphöjd.

Framför hon stod statyer från Nike vilket fanns ytbehandlade tillsammans guld. Ifall detta fanns ekonomiska bekymmer, kunde man avbryta från bitar samt smälta ner guldet. denna plats ser man den nära relationen mellan finans, tro samt självförsörjande vilket fanns framträdande inom grekisk traditioner. Parthenon fanns inget tempel då Athena Polias statyn inhystes inom Athena Polias templet, Parthenon fanns enstaka skattkammare vilket färdigställdes ^[7] Byggnaden existerar inom dorisk ordning dock besitter vissa ovanliga drag, exempelvis ägde den åtta kolonner inom kortsidorna istället på grund av sex stycken vilket plats normen.

Dock indikerar dem sjutton kolonnerna längs långsidorna för att man bibehållit delar från den normativa formen. Parthenon byggdes vid identisk plats liksom detta ofullbordade förparthenon. ett känd kvarleva ifrån Parthenon templet existerar frisen liksom bör äga varit meter utdragen, dock meter existerar vilket liksom kvarstår idag samt bör äga skulpteras ca samt Då man ej inom ljus vet helt vad den bör informera, antyder man för att enstaka sektion från den visar förberedningar inför enstaka gudomlig offring mot Athena.^[7]

Propyléerna uppfördes – från arkitekten Mnesikles vid identisk ställe såsom Peisistratos entrébyggnad stått.

Propyléerna blev för tillfället både större samt fick enstaka mer öppen planlösning tillsammans med flyglar likt sträcktes ut mot besökaren. Denna ceremoniella entrébyggnad in mot Akropolis plats även unik inom detta faktum för att denne ägde byggts inom ett sammansatt dorisk samt grekisk stil. Byggnaden skall ej äga blivit helt ljus då detta avbröts från detta peloponnesiska kriget.^[7]

Vid sidan angående Akropolis Propyléerna stod enstaka bronsåldersbyggnad, enstaka bastion liksom användes på grund av för att avfyra projektiler gentemot inkommande fienders osäkra blad.

då denna byggnad tappade sin funktion inom senare bronsålder byggde man ifall den mot ett helgedom mot Athena Nike (av seger).

Akropolis var den högst belägna befästa delen i de grekiska städerna under antiken

Denna helgedom bestämdes för att byggas någonstans mellan talet samt talet, dock uppfördes ursprunglig vid sent anförande vid bas från detta Peloponnesiska krigen. Kallikrates anförtroddes likt dess arkitekt, samt producerade ett grekisk byggnad tillsammans fyra kolonner vid framsidan samt baksidan. Pedimenten visade scener likt påminner angående dem inom Parthenon, Strider mellan Greker samt Amazoner, Strider mellan Gudar samt Giganter, däremot existerar dessa pediment uselt bevarade.

Athena Niketemplet ägde även enstaka grekisk fris, såsom vid den östra sidan visar ett katalog från gudar. mot skillnad ifrån Parthenon visar ett blad enstaka strid mellan Greker samt Perser, troligtvis striden angående Platea tid Man installerade även en bröstvärn vilket skydd mot fallrisk, då kanten vilket vände sig mot Klippavsatsen plats small.^[7]

Erechtheion uppfördes mellan samt inom den norra delen från Akropolis samt existerar ett grekisk byggnad tillsammans med oortodox planlösning.

Den maximalt oortodoxa detaljen plats ett veranda belägen vid den södra väggen vars skiva överdel hölls upp istället till ordinarie kolonner från dem s.k. karyatiderna, sex stycken kvinnostatyer. inom denna byggnad återfinns Athena Polias kultstatyn, Athenas heliga olivträd samt Poseidons saltvattenskälla. Skulptören Fidias, Atens främsta skulptör nära den tiden spelade ett massiv roll inom byggprogrammet samt översåg troligen utförandet från andra skulpturer samt reliefer såsom prydde dem nya byggnaderna vid Akropolis.

enstaka från Fidias maximalt framstående verk plats Athena Promachos, enstaka bronsstaty likt fanns upp mot nio meter upphöjd, plats belägen ca 40 meter ifrån porten samt avbildade Athena, beväpnad samt inom full pansar. Promachos betyder ”strider främst inom ledet” samt statyn existerar troligen en krigsmonument ifrån perserkriget. Den uppfördes omkring talet samt sades från den grekiske geografen Pausanias äga varit märkbart på grund av skepp vilket seglade mot Aten^[12].

beneath den Panatheneiska processionen ifrån Dipylonporten mot Akropolis bör detta äga varit möjligt för att titta Erechtheion uppe vid akropolen.^[13]

Tidigmodern- samt modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Under dem kommande århundradena byggdes en flertal nya byggnader upp vid Akropolis vilket (exempelvis &#;tornet ”Frankypyrgos” vilket tros äga byggts mot slutet från talet ) vilket idag ej står kvar.

Antikens slut samt övergången ifrån grekisk polyteism liksom huvudsaklig tro mot kristendom innebar ej slutet från Akropolis innebörd samt användning, utan detta kom för att användas liksom enstaka sektion från Atens administrativa centrum. Parthenon omvandlades mot ett kyrka beneath senantik period samt sedan mot enstaka katolsk kyrka beneath detta latinska riket samt slutligen liksom moské beneath detta Osmanska riket.

Parthenon skadades inom enstaka explosion beneath striderna mellan Venedig samt detta Osmanska riket beneath belägringen från Aten. Explosionen orsakades från för att ett kanonkula träffade en från osmanernas krutförråd liksom fanns beläget inom templet.

Ruinen ingår inom en restaureringsprogram såsom äger pågått sedan start från talet.

Arkeologiska utgrävningar från Akropolis började beneath talet dock ingen ordnad register gjordes förrän Den tyska arkeologen Wilhelm Dörpfeld fanns mannen vilket ursprunglig beneath sent anförande upptäckte ruinerna från detta gamla Athena Polias-templet samt bidrog tillsammans med tolkningen för att dem ruiner denne hittat tillhörde just detta tempel.

Dörpfeld deltog inom dem grundliga utgrävningarna vid Akropolis mellan samt Akropolis grävdes ut mot berggrunden samt dem systematiska utgrävningarna avslutades beneath talet pågick en röjningsarbete vilket bara lämnade dem klassiska byggnaderna vid platsen.^[14]

Mytologin

[redigera | redigera wikitext]

Akropolis plats oerhört betydelsefull på grund av dem antika grekerna, samt fanns ett källa mot stolthet till invånarna inom detta antika Aten.

Atenarna trodde för att dem kommit direkt ifrån jorden samt därmed härstammar ifrån Akropolis, enstaka koncept kallad autoktoni, inom kontrast mot andra greker likt ägde legender ifall fanns dem slagit sig ned samt sedan byggt upp en samhälle.^[15] Anledningen mot för att Aten ses likt Athenas tätort beror vid den antika myten ifall hur Poseidon samt Athena tävlade angående för att bli Atens skyddsgud.

Guden vilket presenterade den maximalt fördelaktiga gåvan mot staden fick äran för att existera dess beskyddare. Athena gav dem detta inledande olivträdet vilket visade sig existera mer fördelaktigt på grund av människor än saltkällan liksom Poseidon skapade vid Akropolis tillsammans med hjälp från sin treudd. Detta olivträd står inom byggnaden Erechtheion, tidigare inom Athena Polias templet.

Erechtheion besitter fått namnet efter Erechtheus liksom föddes ur Atens mark då guden Hefaistos försökte förgripa sig vid sin systra Athena vilket avvisade honom. Hefaistos ejakulerade vid Athenas lår, varpå denna torkade från sädesvätskan såsom hamnade vid marken. således föddes ur jorden Erechtheus från moder mark, gudinnan Gaia.

Mest berömd är Atens Akropolis, som ligger på en klippa som brant reser sig över staden

ifrån Erechteus kom sedan atenarna samt därför finns denna tro för att atenarna likt människor kommit ifrån jorden vid Akropolis.

En betydelsefull festlighet liksom hölls vid Akropolis fanns Panathenaia. beneath festivalen gick ett procession bestående från offerdjur samt andra deltagare ifrån dem olika samhällsgrupperna inom Aten genom staden upp mot Akropolis, var ett sålunda kallad peplos, en vanligt samtida klädesplagg, inom enstaka ceremoni kläddes vid xoanon, olivträstatyn från Athena Polias.

Dräkten ägde sytts från unga kvinnor ifrån atenska adelsfamiljer beneath året tillsammans syftet för att pryda Athenas kultstaty beneath detta kommande året, fram tills nästa festival. Detta finns avbildat vid Parthenonfrisen, enstaka fris såsom dekorerade tempelhusets väggar.^[16] Vart fjärde tid ackompanjerades festivalen från dem panatenska festspelen var tävlingar inom olika sporter, melodier samt recitation hölls.

Museet, som öppnade , är hem till över artefakter som hittades på klippan och de omgivande sluttningarna av Akropolis, och innehåller reliker från den grekiska bronsåldern till det romerska och bysantinska Grekland

ifrån mitten från talet gav atenarna ett panatensk antikt krukföremål, enstaka sorts keramikvas, innehållande olivolja mot vinnaren från dem panatenska festspelen. Denna antikt krukföremål plats inom svartfigurig stil samt ägde Athena avbildad vid en sidan samt ett scen ifrån den grenen man vunnit inom vid den andra. Stilen vid dessa amforor förblev svartfigurig även efter för att den rödfiguriga keramiken ägde tagit ovan mot slutet från talet.

Akropolisklippan existerar idag öppen på grund av gäst.

Karta ovan byggnader

[redigera | redigera wikitext]

1. Parthenon – byggd år –
2. Gamla Athenatemplet
3. Erechtheion – byggd år – , joniskt tempel
4. Athenastatyn
5. Propyléerna – byggd år – , portalerna mot klippan
6. Athena Niketemplet – byggd cirka
7. Eleusinion
8. Artemis Brauronias helgedom
9. Chalkotheke
10. Pandroseion
11. Arrephorion
12. Atenas altare
13. Zeus Poleius
14. Pandion
15. Herodes Atticus odeion – uppfört vid talet
16. Eumenesstoan
17. Asklepieion
18. Dionysosteatern – scenkonst ifrån ca
19. Perikles odeon
20. Dionysosteaternstemenos
21. Aglaureion

Se även Artemis temenos – helgedom vigd åt Artemis, jaktens gudinna samt Augustus- samt Rom-templen – cirkulära byggnader tillägnade romarriket.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]