Topplista här är sveriges mest citerade forskare

Rykte, tradition samt antal studenter ägde tidigare mot massiv sektion legat mot bas till statens tilldelning från ekonomiska tillgångar mot Sveriges högskola samt högskolor.

Men nära regeringsskiftet på grund av en drygt decennium sedan hände något. Alliansregeringen ville titta utfall, samt införde ettkvalitetsbaserat resursfördelningssystem till forskningsanslagen.

detta innebar bland annat för att man tog 10–20 andel ifrån lärosätenas forskningsanslag, lade dem inom ett kruka till för att sedan fördela dessa medel utifrån numeriskt värde indikatorer: dels bibliometri (citerade publiceringar från vetenskapsman knutna mot lärosätena), dels externa valuta (från exempelvis Vetenskapsrådet samt andra statliga alternativt privata forskningsfinansiärer).

I denna förändringsprocess spelade Ulf Sandström, docent samt vetenskapsman nära KTH, enstaka kritisk roll.

Det plats han samt sonen Erik Sandström liksom inom enstaka statlig analys (»Resurser på grund av kvalitet«, ) tog fram en struktur till omfördelning, en bibliometriskt index – ett struktur på grund av för att mäta citeringar såsom kvalitetsfaktor – likt sedan skulle ligga ner mot bas till villkoren till omfördelningen samt tilldelningen från universitetens samt högskolornas valuta.

Året därpå fattade regeringen beslut ifall för att ifrån samt tillsammans låta bibliometri (statistisk granskning från publikationer) existera ett aspekt på grund av hur många valuta såsom omfördelades.

De senaste år äger någon omfördelning från befintliga forskningsanslag dock ej skett.

Något likt Ulf Sandström ser vilket en problem.

–Att publicera föremål eller textstycken existerar vad undersökning handlar ifall. samt eftersom detta mot massiv sektion existerar skattepengar såsom bekostar våra högskola samt högskolor existerar detta viktigt för att man får ut god påverkan utan för att detta kostar på grund av många, säger han.

LÄS OCKSÅ: höjdpunkt på denna plats existerar Sveriges bästa universitet

Rankning från enskilda vetenskapsman utifrån maximalt produktiva samt citerade namn:

Ulf Sandström ligger även på baksidan den rankning från landets högskola samt högskolor likt Fokus visar upp.

Rankningen bygger på antalet publicerade artiklar och citeringar i 20 internationella, vetenskapliga tidskrifter

enstaka rankning likt inom inledande grabb värderar högskola samt högskolor utifrån prestation samt konkreta påverkan, inom struktur från artikelproduktion samt citeringar från vetenskapsman knutna mot svenska lärosäten.

Ulf Sandström rör sig snabbt samt hemtamt ovan innergården mellan Kungliga Tekniska högskolans mörkröda tegelbyggnader inom huvudstaden, stannar mot samt hälsar vid enstaka från sina doktorander.

ovan enstaka måltid vid högskolans matställe berättar han ifall den teknik såsom han besitter använt sig av.

Dels besitter han utgått ifrån hur många universiteten äger »producerat« beneath ett viss period; alltså inom hur upphöjd grad lärosätenas forskares föremål eller textstycken äger citerats inom internationella tidskrifter. Dels äger han relaterat produktionen mot dem ekonomiska tillgångar vilket universiteten får (pengar ifrån staten alternativt via extern finansiering, vilket forskningsråd samt stiftelser).

Och medan anrika lärosäten likt Karolinska institutet, Uppsala samt Lunds högskola inom traditionell, internationella rankningar brukar hamna bland dem bästa, blir detta inom denna rangordning malm högskola liksom kniper förstaplatsen.

Även oväntade uppstickare vilket Örebro högskola samt universitet eller akademisk institution inom Jönköping hamnar denna plats bland dem tio bästa.

 Med hjälp från identisk teknik till produktion samt citeringar besitter Ulf Sandström dessutom tagit fram vilka vetenskapsman vilket ligger inom höjdpunkt per »disciplin«.

enstaka kärntrupp från vetenskapsman likt kontinuerligt producerar föremål eller textstycken står till lejonparten från högciterade publikationer. Ju oftare ett vetenskapsman besitter citerats samt ju mer frekvent ovan tidsperiod, desto högre poäng får lärosätet var forskaren existerar verksam.

 I sina rankningar utgår Ulf Sandström ifrån enstaka sammanräkning från samtliga publikationer samt citeringar ifrån närmare 20  internationella, vetenskapliga tidskrifter mellan samt , dock tillsammans citeringar räknade fram mot samt tillsammans med kalenderår Dessa finns samlade inom den internationella databasen Web of science.

Artiklarna genererar poäng utifrån hur »starka« artiklarna existerar, detta önskar yttra hur dem används från vetenskapsman inom internationella tidskrifter.

I Fokus listas Sveriges mest publicerade och citerade forskare i en rad discipliner som humaniora, miljövetenskap, medicin och teknik

samt detta existerar ej bara något som är kortvarigt eller inte permanent popularitet likt räknas; föremål eller textstycken likt citeras flera gånger ovan perioden ger fler poäng.

Sveriges maximalt produktiva vetenskapsman – denna plats hittar ni all listan!

I den rangordning liksom avser enskilda forskares prestationer hamnar, liksom väntat, vetenskapsman knutna mot universiteten inom huvudstaden samt skogsdunge högt.

dock denna plats utmärker sig även vetenskapsman nära exempelvis Linköpings högskola, vilket blev högskola ursprunglig vid talet samt ej äger kunnat etablera sig tillsammans fasta forskningsresurser vid identisk sätt vilket äldre universitet.

– Medan kända namn liksom Lunds högskola samt KTH ser ut för att glida vid gamla meriter känner sig Linköping liksom enstaka lillebror, vilket är kapabel artikel god – då lägger man vid en extra kol, säger Ulf Sandström.

I flera länder besitter högskola vilket fått mer statliga tillgångar demonstrerat förbättrad konsekvens, medan dem vilket inom högre grad litar mot extern finansiering får sämre.

Även inom denna rankning visar statligt välfinansierade högskola likt huvudstaden samt skogsdunge dem bästa prestationerna. dock även Linköpings högskola, likt mot massiv sektion existerar beroende från externa medel, överraskar alltså tillsammans med gott resultat.

– Att högskola inom Linköping, malm samt Karolinska institutet ändå hamnar högt inom rankningen existerar enstaka tecken vid för att detta går för att producera utmärkt konsekvens tillsammans externa valuta, resonerar Ulf Sandström.

Han utför ingen hemlighet från för att detta inom denna rankning existerar produktion samt uppmärksamhet vilket han definierar likt främsta måttet till kvalitet.

– För för att behärska artikel ett duktig vetenskapsman existerar detta nödvändigt för att artikel produktiv samt erhålla ut flera föremål eller textstycken inom olika tidskrifter.

dem högskola samt högskolor vilket får in många valuta borde behärska producera mer, samt äger därmed större chans för att erhålla hög­citerade artiklar.

Men flitigt citerad artikelproduktion vilket mått vid standard omfamnas långtifrån från alla.

Enligt Jonna Bornemark, tänkare nära Centrum på grund av praktisk insikt nära Södertörns högre utbildning samt författare mot boken »Det omätbaras renässans« (), går standard då detta gäller högskola samt undersökning ej för att mäta utifrån citeringar.

Dessutom styr detta måttet forskarnas sysselsättning samt inriktning, menar hon.

– För för att bli citerad gäller detta för att notera något likt flera besitter direkt användning till. Risken existerar även för att vetenskapsman inom humaniora samt samhällsvetenskap, på grund av för att citeras sålunda brett vilket möjligt, bara siktar vid för att citeras inom anglosaxiska tidskrifter.

Något liksom resulterar inom en visst sätt för att nedteckna, vilket bara vänder sig mot vissa grupper.

LÄS OCKSÅ: Professorn: »Fara ifall jakten vid quotation blir enda drivkraften«

Fokus vid citeringar riskerar i enlighet med Jonna Bornemark även för att erhålla ett stagnerande effekt vid forskningen samt bli ett bromskloss på grund av nya, stora funderingar såsom går mot strömmen.

– Vissa områden liksom fungerar just för tillfället premieras vid bekostnad från andra, mer nyskapande.

Universiteten använder ju offentliga medel – bör man ej kräva konsekvens på grund av pengarna?

– Jo, dock för att lägga manken mot behöver ej innebära för att justera sig efter en visst struktur samt nedteckna vid en visst sätt.

angående vetenskapsman exempelvis i stället på grund av för att notera angående land väljer för att undersöka amerikanska fenomen på grund av för att ett fåtal fler citeringar, då kommer skattepengarna ej mot korrekt användning.

Ska man då ge upp tanken vid för att behärska mäta universitetens kvalitet?

– Nej, dock jag förstår ej varför denna kvalitetsmätning måste ske genom rankning.

Av topprestationerna, det vill säga de mest produktiva, är drygt 29 procent kvinnor

Kvalitetsgranskningar görs redan från Universitetskanslersämbetet.

Att utgå ifrån för att vetenskapsman nära högskola existerar lata samt skulle behöva starkare piska existerar fel, anser Jonna Bornemark.

– Kvalitetsarbete borde snarare handla ifall för att freda tiden på grund av för att forskarna bör behärska utföra en utmärkt jobb.

Jonna Bornemark tar klart avstånd ifrån för att mäta lärosätenas standard utifrån citerad artikelproduktion mot lägsta tänkbara kostnad:

– Forskning kunna inte någonsin handla angående kvantitet.

Sveriges maximalt produktiva vetenskapsman – på denna plats hittar ni läka listan!

Att metoden ger poäng utifrån vilka föremål eller textstycken liksom fortsätter för att citeras tid efter kalenderår förmå inom samt till sig yttra något angående kvaliteten, tillåter denna, dock detta garanterar den ej, samt hindrar oss ifrån för att tänka vid undersökning vilket enstaka levande kropp.

– Det finns ett fara för att kurera forskningen anpassas efter mätsystemet.

Att vid Sandströms sätt mäta produktion jämförs från Jonna Bornemark tillsammans New public management, en sätt för att mäta likt ifrån start användes inom industri samt näringsliv samt såsom dem senaste årtiondena tillämpats även inom offentliga verksamheter, mot modell inom vård samt universitets- samt högskolevärlden.

ej heller forskningen står alltså fri ifrån detta Jonna Bornemark kallar ratiofiering; för att den bör kvalitetssäkras tillsammans verktyg liksom »kvantifierar den samt anpassar den mot dem kategorier liksom låter sig mätas«. dock humaniora, tro samt bildkonst låter sig ej minskas mot detta mätbara, hävdar Jonna Bornemark, likt anser för att detta sätt för att mäta även osynliggör »det akademiska livets livsnerv, detta önskar yttra seminariet inom dess olika former, var texter diskuteras samt kritiska konversation förs«.

Och denna existerar ej isolerad angående för att ifrågasätta citeringar likt kvalitetsmätning inom universitetsvärlden.

Thorsten Nybom, professor inom saga nära Uppsala högskola, besitter egen medverkat inom universitetsrankningar, dock tillsammans viss självkritik ställt sig frågan ifall dessa mäter detta likt går för att mäta snarare än mäter detta vilket räknas. dock samtidigt vänder han sig mot tendensen ifrån dem högre utbildningarnas företrädare för att moralisera.

Kritiken från rankningarna existerar visserligen välgrundad.

dock bedömning besitter även riktats mot mer genomtänkta försök för att mäta standard, bara på grund av för att avsluta inom en envist hävdande för att just undersökning samt kvalificerad kurs existerar således delikata, komplicerade områden för att dem bara är kapabel utvärderas från utövarna själva.

– Även angående nuvarande metoder till för att granska universitetens sysselsättning brister, finns behov från mer insyn samt extern övervakning från dessa lärosäten, säger Thorsten Nybom.

LÄS OCKSÅ: höjdpunkt denna plats existerar Sveriges bästa universitet

Ulf Sandström tillbakavisar dock för att mätning från publikationer måste äga något tillsammans med New public management för att göra.

 »Publish or perish«-traditionen (»publicera alternativt försvinna«), detta önskar yttra för att utgå ifrån hur många vetenskapsman citeras inom tidskrifter, sträcker sig åtminstone åter mot talet, samt bibliometrin (en statistisk utvärdering från publikationer) föddes redan vid talet.

Men medan man inom start från talet ifrån varenda högskola fick skicka in mot regeringen hur flera publikationer liksom man haft beneath enstaka viss period besitter utvecklade databaser idag lett mot mer specifika krav vid granskning samt jämförande studier.

– Man ägnar sig åt undersökning därför för att man önskar publicera.

äger man ingen samtal tillsammans med sina kollegor runt angående inom världen således tynar verksamheten försvunnen, säger Ulf Sandström, likt ej håller tillsammans angående för att fokus vid citeringar skulle hämma nytänkande. Tvärtom, menar denne, kännetecknas föremål eller textstycken såsom får stort genomslag inom tidskrifter ofta från detta »atypiska« samt blir nydanande forskning.

Forskare producerar inom regel enstaka nyhet angående året.Så besitter detta sett ut sedan efterkrigstiden.

I sin helhet rymmer listan nära forskare från hela världen, varav sextio har sin bas vid ett svenskt universitet

Antalet föremål eller textstycken per vetenskapsman blir ej fler på grund av för att man besitter börjat mäta vilket dem utför. detta ökade intresset till för att mäta besitter ej heller lett mot för att artiklarna blir mindre, snarare längre, menar Ulf Sandström.

– Inom bibliometri tror man, för att då flera söker sig mot något, således existerar detta rätt.

Finns detta ej enstaka fara på grund av för att forskningen då styrs från populistiska ämnen?

– Nej, undersökning existerar styrt från sina villkor.

Forskarna bildar olika forskningsfronter samt man bryr sig bara ifall detta såsom finns inom den fronten alternativt detta vilket kunna tillföra något. för att komma tillsammans med något inledningsvis existerar särskilt viktigt, säger Ulf Sandström, likt däremot existerar skeptisk mot traditionell, internationella högskolerankningar, mot modell Times higher education.

– Den ger till stort utrymme åt tveksamma metoder till för att mäta hur känt en lärosäte existerar samt ger därmed utrymme på grund av manipulation från systemet.

Dessutom tar man ej hänsyn mot hur många tillgångar vilket går åt, vilket existerar poängen tillsammans med Fokus högskolerankning.

Rankningen tar dock ej hänsyn mot indikatorer såsom lärarledd undervisningstid.

Fjorton forskare med koppling till Karolinska Institutet finns med på års lista över högt citerade forskare som sammanställs av Clarivate, företaget bakom of Science

samt inom detta avseendet ligger svenska högskolor vid nedsänkt nivå jämfört tillsammans flera andra länder. ett lärling vid svensk högre utbildning besitter inom snitt omkring 10 timmar lärarledd tidsperiod per sju dagar, medan motsvarande medelvärde inom Polen, Portugal samt Albanien ligger kring drygt 20 timmar, i enlighet med ett redogörelse ifrån Universitetskanslersämbetet

LÄS OCKSÅ: Professorn: »Fara angående jakten vid quotation blir enda drivkraften«

Den lärarledda tiden varierar också mellan olika utbildningsområden.

Medan enstaka civilingenjörsstudent inom medelvärde besitter 18 timmar per sju dagar, förmå ett sociologistudent inom medelvärde erhålla 6 timmar inom veckan. inom vissa fall får humaniorastudenter endast 2 lärarledda undervisningstimmar inom veckan, berättar Sandra Magnusson, vice kårordförande nära Göta studentkår, relaterat till göteborg universitet.

– Ofta behöver man mer undervisningstid.

Vissa samhällsvetenskapliga kurser, var tillgångar saknas till för att anlita talare, blir nästan självstudier, säger hon.

Visst är kapabel lärarledd utbildning även artikel viktigt på grund av en universitets standard, tillåter Ulf Sandström.

– Men jag skiljer vid undersökning samt utbildning.

Av de 80 forskare som presenteras i Fokus rankning är 13 procent kvinnor

Ambitionen existerar ej för att mäta bota universitetets standard. samt även ur studentperspektiv existerar detta attraktivt för att intressant undersökning pågår.

Regeringen harökatforskningsanslagen tillsammans 1,3 miljarder kronor beneath – från detta äger knappt hälften fördelats utifrån bibliometri samt externa medel, meddelar Matilda Ernkrants (S), minister på grund av högre kurs samt forskning.

–Även angående ett omfördelning från lärosätenas anslag ej skett dem senaste år besitter enstaka viss sektion från ökningen ständigt fördelats utifrån bibliometri, uppger hon.

Rankning från enskilda vetenskapsman utifrån maximalt produktiva samt citerade namn:

Sveriges maximalt produktiva vetenskapsman – på denna plats hittar ni all listan!

FAKTA | Så gjordes rankningen

Högskolerankningen rangordnar universiteten utifrån den utgift dem äger per »poäng«, alltså tillgångar vilket går åt per upparbetade citerings- samt produktionspoäng ifrån vetenskapsman liksom existerar knutna mot lärosätet.

För för att kompensera till skillnader inom vetenskaplig produktionstakt mellan forskningsområden justeras poängen såsom varenda nyhet får genom metoden FAP (Field adjusted production).

Humanistiska områden värderas exempelvis högre tillsammans denna teknik.

I sin helhet rymmer listan drygt forskare från hela världen

vid grund från produktionsvärdet ges artiklarna sedan sin slutgiltiga poäng genom för att nyttja citeringsnivån.

Professor Ulf Sandström äger identifierat dem bästa forskarna inom landet inom åtta olika områden baserat vid produktions- samt citeringspoäng. Forskarna, totalt närmare 60  inom landet, existerar ifrån samtliga forskningsfält: naturvetare, tekniker, medicinare, samhälls- samt beteendevetare samt humanister.

Andelen kvinnor inom läka populationen från svenska vetenskapsman existerar 44 andel.

från topprestationerna, detta önskar yttra dem maximalt produktiva, existerar drygt 29 andel kvinnor. från dem 80 vetenskapsman liksom presenteras inom Fokus rankning existerar 13 andel kvinnor.

 Varje skrivelse rangordnas baserat vid citeringar inom respektive vetenskapsfält såsom anges inom Web of science samt delas in inom grupper. Sedan översätts enstaka markör (kallad percentilindikator) mot en poängantal på grund av varenda nyhet, var enstaka nyhet vilket hör mot den maximalt citerade procenten från artiklarna exempelvis tilldelas poäng.

ett produkt liksom hör mot dem 50 andel minimalt citerade ger 1 poäng, något såsom fullfölja för att ett vetenskapsman ej kunna förlora vid för att publicera ett artikel.

I en enda värde uttrycks därmed produktivitet (antal artiklar) samt citeringsnivå (kvalitet).