Vilka länder börjar veckan med söndag
På sajten hittar du också års- och månadskalendrar för blVecka
En vecka existerar enstaka sammanhängande resultat från sju dygn. Veckan är kapabel ses likt ett självständig kalender såsom löper jämsides tillsammans mån- samt sol-baserade kalendrar.
Historik
[redigera | redigera wikitext]De allra första formerna från enstaka vecko-liknande tidsperiod besitter gissningsvis sitt ursprung inom enstaka praktisk vardaglig användning, vilket exempelvis för att reglera då marknadsdagar samt affär skulle inträffa, snarare än religiös alternativt astronomisk karaktär.
Alternativa veckolängder
[redigera | redigera wikitext]Veckolängden äger ej ständigt bestått från sju dagar.
aVeckor tillsammans varierande längd äger förekommit beneath historiens lopp samt inom olika tideräkningssystem. mot modell 4 dagar inom vissa afrikanska kulturer, 10 dagar inom antika Grekland samt Egypten, samt 8 dagar inom romerska riket. Även efter Franska revolutionen diskuterade man införandet från enstaka dagarsvecka, dock idén träffade på grund av många motstånd till för att behärska genomföras[ifrågasatt&#;uppgift].
Systemet tillsammans ett sju dagar bestående från sju dagar äger demonstrerat sig artikel anmärkningsvärt motståndskraftigt samt besitter överlevt andra förändringar inom tideräkningssystemet. då man inom Europa övergick ifrån den Julianska mot den Gregorianska kalendern vid samt talen blev tagna flera dagar försvunnen ur den innevarande månaden, dock veckodagarna fick rulla vid vilket vanligt.
beneath Franska revolutionen gjordes, liksom tidigare nämnts, en kortlivat försök för att införa enstaka dagarsvecka genom franska revolutionskalendern. Likaså infördes inom Sovjetunionen veckor tillsammans ytterligare längd en par gånger – 5 dagar , samt 6 dagar – dock återgick man mot 7 dagar igen. Olika försök för att producera kalendrar var veckan synkroniseras tillsammans med månaderna samt året således för att årets dagar ständigt infaller vid identisk veckodag äger även gjorts, exempelvis den sålunda kallade Världskalendern.
Sjudagarsvecka
[redigera | redigera wikitext]Den moderna veckan tillsammans 7 veckodagar härstammar ursprungligen ifrån Babylonien alternativt Egypten, var detta fanns religiösa föreställningar angående för att dem sju himlakroppar såsom kunde ses röra sig ovan sky plats gudar vilket härskade ovan olika dagar samt timmar vid dygnet.
Standarden används i flertalet länder i Europadem nuvarande veckodagarnas namn samt ordning kunna direkt härledas ur detta.
Talet sju äger därför sannolikt en mytologiskt/religiöst ursprung alternativt inom föreställningar ifall olika tals trollbindande karaktär, snarare än för att veckans längd skulle artikel ett ungefärlig indelning från månaden inom fyra delar. Själva termen sju dagar existerar möjligtvis från gotiskt ursprung samt besitter ingen direkt astronomisk koppling.
Om judarna (som dock ej namngav dagarna efter himlakroppar utan bara numrerade dem) övertog 7-dagarsveckan ifrån Babylonien alternativt redan ägde den är kapabel man idag ej yttra, dock oss vet för att judarna använde 7-dagarsveckan beneath samt efter fångenskapen inom Babylonien. Den spreds även mot andra delar från östra Medelhavet på grund av för att mot slut börja användas inom detta romerska riket sidled tillsammans med 8-dagarsveckan.
Kristendomens spridning inom detta romerska riket medförde även för att detta uppstod flera varianter vid vilken dygn såsom skulle ägnas åt religiöst firande, samt tid utfärdade därför kejsar Konstantin den store en dekret angående för att veckan skulle bestå från 7 dagar tillsammans namn efter dem 7 himlakropparna (gudarna): solen, månen, Mars, Merkurius, Jupiter, venus samt saturnus, samt för att dess inledande dygn skulle existera solens ljus, vilodag, reserverad till religiöst firande på grund av samtliga trosriktningar inom romerska riket.
Detta blev därefter detta vedertagna förhållandet ända fram mot våra dagar.
Veckans inledning
[redigera | redigera wikitext]Att vilodag fanns veckans inledande solens tid framgår exempelvis från tyskans namn på grund av onsdag: Mittwoch, 'midvecko(dag)'.
Veckodagarna anger dagarnas eller dygnens namn och relativa ordning inom en veckainom flera länder inom världen, exempelvis USA, Kanada, Mexiko, Brasilien, Sydafrika, Indien, Saudiarabien, Thailand samt Japan, räknas ännu vilodag allmänt vilket veckans inledande dag,[1] medan vissa svenska almanacksförlag vid talet började tillverka veckoalmanackor tillsammans veckodag samt vilodag likt en sammanhängande veckoslut (engelska: weekend).[2] inom stora delar från Nordafrika samt delar från region existerar veckodag veckans inledande solens tid, medan detta existerar fredag vid Maldiverna.[1]
Internationell standard på grund av veckonumrering samt måndag såsom veckans inledande ljus infördes inom samt tillsammans ISO (1 januari );[3] ISO ersattes från den utökade standarden ISO [4] inom bland annat land innebar ISO för att kalendrarna kom för att standardiseras därefter.
Inom judendomen fortsatte man, trots Konstantins dekret, för att fira sabbat vid den 7:e dagen, samt fullfölja detta ännu.
Namngivning
[redigera | redigera wikitext]Den babyloniska/persiska veckan spred sig även mot andra delar från Asien, exempelvis mot Indien, Tibet samt Myanmar, samt även sålunda långt likt mot Japan. inom Japan besitter man inom åtminstone tusen tid använt ett årsalmanacka var veckodagarna existerar kopplade mot identisk himlakroppar samt inom identisk ordning liksom den västerländska.
inom Kina äger sedan åtminstone talet förekommit en liknande struktur, även ifall 7-dagarsveckan ej fick någon allomfattande innebörd förrän inom modern tidsperiod. inom dagens Kina besitter dock systemet tillsammans med för att veckodagarna namnges efter planeter ersatts tillsammans med en struktur var dem helt enkelt numreras ifrån en mot sju.
Enligt standarden ISO är veckans första dag måndagSjudagarsveckan anammades även redan beneath tiden före kristianisering från germanerna [källa&#;behövs] såsom bytte ut dem romerska gudarna mot asagudar tillsammans med liknande egenskaper: Mars mot Tyr, Merkurius mot Oden, Jupiter mot Tor, samt venus mot Frigg/Frej alternativt Freja. dem andra dagarna helgades mot solen, månen samt lustigt nog badet.