Kan något börja leva igen biologi

Biologi alternativt biovetenskap existerar den naturvetenskap vilket berör läran angående existensen, levande organismer samt livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning samt taxonomi.^[1] Biologi existerar en brett material vilket innehåller flera avdelningar, ämnen samt discipliner.

Bland dem viktigaste ämnena existerar dem fem samlande principerna vilket kunna sägas artikel den moderna biologins fundamentala axiomer.

En organism är något levande: svampar, djur, växter eller andra typer av va-relser, från blåvalar till de som bara syns

Dessa existerar för att celler existerar livets primär enheter, för att nya arter samt ärvda karaktärsdrag existerar evolutionens vara, för att gener existerar ärftlighetens primär objekt, för att ett organism reglerar sin inre miljö på grund av för att bibehålla en stabilt samt konstant tillåtelse samt för att levande organismer konsumerar samt transformerar energi.^[2]

Biologins underdiscipliner erkänns vid grundval från skalan vilket organismer studeras vid samt metoderna såsom används till för att analysera dem.

Biokemi utforskar livets rudimentära kemi, molekylärbiologi studera biologiska molekylsystems komplexa interaktioner, cellbiologi utforskar allt livs primär byggstenar; cellen; fysiologi utforskar vävnadernas, organernas samt organsystemens fysiska samt kemiska funktioner samt ekologin utforskar hur olika organismer interagerar samt associerar tillsammans med sin omgivning.^[3] Den såsom forskar inom biologi kallas på grund av biolog.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet biologi, inom modern bemärkelse, började introduceras ifrån omkring mitten från talet samt inom start från talet användes detta från framstående vetenskapsmän likt Jean-Baptiste dem Lamarck. Gregor Mendel samt Charles Darwin existerar andra framstående personer såsom bidragit många mot biologins tillväxt.

Redan vid talet frågade sig dock den grekiske filosofen Thales ifrån Miletos fanns existensen kom ifrån. detta svar han kom fram mot vid den frågan grundat vid sina observationer fanns i enlighet med Aristoteles eftermäle angående honom vattnet.

Termen biologi inom dess moderna innebörd verkar äga introducerats utan hjälp från varandra från Karl Friedrich Burdach (), Gottfried Reinhold Treviranus (Biologie oder Philosophie der lebenden Natur, ), samt Jean-Baptiste Lamarck (Hydrogéologie, ).^[4][5] termen kommer ifrån grekiskans βίος, "bios" ("liv") samt suffixet λογία, "logia" (studerande av).

Insekt som pollinerar en blomma

Även angående biologi inom dess moderna form eller gestalt existerar ett relativt färsk vetenskap, äger byggstenarna mot den studerats sedan antiken, noggrann vilket många annat inom vetenskapen. Naturfilosofi studerades därför tidigt likt inom dem antika civilisationerna Mesopotamien, Egypten, från indien subkontinenten samt Kina.

Den moderna biologins ursprung samt ansatser för att analysera naturen, brukar ofta spåras tillbaka mot antikens Grekland.^[6] Aristoteles plats den såsom bidrog maximalt mot utvecklingen. Hans "Historia Animalium" samt andra verk var denne beskrev naturalism, existerar speciellt viktiga, tillsammans tillsammans senare empiriska arbeten, vilket fokuserade vid biologiska orsaker samt livets diversitet.

Aristoteles företrädare nära lyceumet, grekisk, skrev enstaka serie skrivna verk inom botanik, likt kvarstod liksom dem viktigaste bidragen ifrån antiken mot florestiken mot samt tillsammans långt in inom medeltiden. Märkbara framsteg inom biologisk undersökning befrämjades från muslimska doktor vilket al-Jahiz () inom zoologi,^[7] den kurdiska biologen Al-Dinawari () inom botanik,^[8] samt den persiska läkaren Rhazes (–) inom anatomi samt fysiologi.

Dessa filosofer förklarade, utvidgade samt förbättrade dem grekiska biologernas teorier samt systematik.

Biologi började snabbt utvecklas samt växte tillsammans med Antony van Leeuwenhoeks dramatiska förbättring från mikroskopet. detta plats då vilket lärda upptäckte spermier, bakterier, hödjur samt den oerhörda märkligheten bland detta mikroskopiska livets diversitet.

Undersökningar från Jan Swammerdam ledde mot nya intressen inom entomologi samt byggde dem primär teknikerna till mikroskopisk dissektion samt färgning.^[9] Framsteg inom mikroskopi ägde även ett effekt vid detta biologiska tänkandet.

Biologi betyder läran om det levande

beneath talets start pekade en antal biologer vid cellens centrala innebörd. samt började Schleiden samt Schwann befrämja idéerna för att organismernas elementär avdelning existerar cellen, för att individuella celler äger varenda livets kännetecken även ifall dem bestred för att samtliga celler kommer ifrån delning från andra celler.

tackar vare Robert Remaks samt Rudolf Virchows sysselsättning accepterade dock beneath talet dem flesta biologerna dem tre grundsatser såsom skulle bli kända vilket cellteorin.^[10]

Under tiden ägde taxonomi samt kategorisering hamnat inom fokus på grund av studier från naturhistoria. Carl von Linné publicerade tid ett elementär taxonomi till den naturliga världen (vilken, tillsammans vissa modifieringar, kvar används), samt introducerade beneath taletvetenskapliga namn på grund av varenda dem arter denne kartlagt.^[11]Georges-Louis Leclerc, Comte dem Buffon, behandlade arter liksom artificiella kategorier samt levande former liksom formbara, samt föreslog mot samt tillsammans med gemensam härstamning såsom ett tillfälle.

Även ifall denne motsatte sig evolutionen existerar Buffon ett nyckelfigur inom detta evolutionära tänkandets bakgrund. Hans arbeten skulle influera teorier från både Lamarck samt Charles Darwin.^[12].

Cellerna är fyllda med cellvätska, cytoplasma

detta plats dock den brittiska naturforskaren Charles Darwin liksom genom för att sammanföra Humboldts biogeografiska ansatser, Lyells uniformitariska geologi, Thomas Malthus skrifter angående populationstillväxt samt sin personlig morfologiska expertis skapade ett mer lyckad evolutionsteori baserad vid naturligt urval. Liknande tänkande samt bevis ledde Alfred Russel efternamn mot för att – utan Darwins resultat – nå identisk slutsatser.^[13]

Upptäckandet från ärftlighetens fysiska representation kom tillsammans evolutionära principer samt populationsgenetik.

beneath talet samt talets start pekade experiment mot DNA likt kromosomernas komponent vilket höll gener. Fokus vid nya modellorganismer såsom virus samt bakterier, tillsammans tillsammans upptäckten från DNA:s dubbla helixstruktur kalenderår markerade övergången mot molekylärgenetikens era.

Ibland kan man se cellkärnan som en rund cirkel inne i cellen

ifrån talet mot nutid äger biologin utökats många inom den molekylära domänen. Den genetiska koden knäcktes från besitter Gobind Khorana, Robert W. Holley samt Marshall Warren Nirenberg efter för att DNA förstods innehålla kodoner. Slutligen startades Human Genome Project tillsammans med målet för att kartlägga detta generella mänskogenomet.

Detta plan avslutades ^[14], dock besitter fått flera person som följer efter någon annan. Projektet fanns detta inledande steget inom en internationellt försök för att införliva ackumulerad förståelse angående biologi mot enstaka funktionell molekylär definition från människokroppen samt andra organismers lekamen.

Centrala begrepp

[redigera | redigera wikitext]

• Cellen, livets minsta objekt, små frukter från växter arvsanlag samt förökas genom delning.
• Evolution, studiet från hur arvsanlag varierar samt utvecklas.
• Genetik, ärftlighetslära, studiet från cellens genetiska resultat inom struktur från DNA.

Biologiska discipliner

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt besitter biologin delats in efter vilka organismer liksom studerats.

Botaniken existerar studiet från växter, zoologin studiet från varelse samt mikrobiologin studiet från mikroorganismer.

det levande

Dagens biologiska discipliner existerar indelade efter vilka perspektiv samt undersökningsmetoder vilket tillämpas. Molekylärbiologin, biokemin samt den molekylära genetiken studera dem levande organismerna ur detta maximalt detaljerade perspektivet. Cellbiologin existerar studiet från existensen vid cellnivå. Histologi existerar detsamma vilket vävnadslära samt fysiologi läran ifall den biologiska funktionen.

Anatomin existerar läran ifall levande varelsers struktur. Inom etologi (läran angående beteende samt anpassning) samt ekologi (interaktioner mellan levande organismer samt deras omvärld) studeras existensen ur en mer omfattande perspektiv.

Inom den biologiska systematiken placeras arter, både levande samt utdöda, inom en kontext samt släktskapen mellan dem studeras.

ett arts evolutionära bakgrund, detta önskar yttra hur den besitter utvecklats mot vad den existerar idag, studeras inom fylogenetiken. Levande organismer namnges samt klassificeras inom taxonomin.^[15]

Livets domäner

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen besitter allt levande ofta delats in likt antingen planta alternativt varelse. ursprunglig beneath talet såg man bristerna inom enstaka sådan uppdelning eftersom bakterier, andra encelliga organismer samt svampar ej passade in.

Omkring kom allt levande istället för att delas in inom fem riken:^[16]

Prokaryotae (celler utan kärna) -- Protista (enkelt byggda organismer tillsammans cellkärna) -- Fungi (svampar) -- Plantae (växtriket) -- Animalia (djurriket)

Detta struktur betraktas idag såsom föråldrat. till för att ej drastiskt behöva öka antalet riken, används istället en struktur tillsammans med tre omfattande domäner:

Domänindelningen baseras vid om cellen besitter ett cellkärna alternativt ej, samt vid skillnader inom relaterat till gener ursprung samt cellmembranens sammansättning.

En organism är något levande: svampar, djur, växter eller andra typer av varelser – från blåvalar till de som bara syns i mikroskop

Distinktionen mellan levande samt ej levande existerar ej ständigt självklar. Virus, viroider samt prioner brukar inom allmänhet ej räknas vilket livsformer. dem förmå visserligen föröka sig dock äger ej personlig ämnesomsättning.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

• Evolutionsbiologi - Evolutionsbiologin studera dem evolutionära processerna liksom styr livets utveckling
• Fenologi - Läran angående dem periodiska företeelsernas uppträdande inom växt samt djurriket
• Genetik - Läran angående hur biologiska attribut ärvs
• Limnologi - Läran ifall inlandsvatten, detta önskar yttra vanligen sötvatten dock även krydda samt bräckt vatten
• Biomedicin
• Paleontologi
• Systembiologi - Komplexa samspel inom biologiska system

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Animalia - Bos primigenius taurus

• Planta - Triticum

• Fungi - Morchella esculenta

• Stramenopila/Chromista - Fucus serratus

• Bacteria - Gemmatimonas aurantiaca (- = 1 Micrometer)

• Archaea - Halobacteria

• Virus - Gamma phage

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]