Hur kollar man blodgrupp 1177
Blodgrupp
Blodgrupp existerar en sätt för att kategorisera blod ifrån olika individer inom ett viss art, var man utgår ifrån skillnader inom blodcellers attribut.
Hur mycket blod du får lämna beror på vad läkaren vill undersökanära blodtransfusioner existerar detta nödvändigt för att granska för att blodet såsom bör tillföras existerar kompatibelt tillsammans patientens blod, eftersom svåra komplikationer annars är kapabel uppstå.
Historia
[redigera | redigera wikitext]År upptäckte Karl Landsteiner blodgrupperna A, B samt 0 (noll), samt blev tilldelad Nobelpriset inom läkemedel till denna upptäckt.[1][2] Typ 0 kallades ursprungligen typ C, dock blev vid svenskan blodgrupp 0.[3][4][5], samt inom dem flesta andra tungomål blodgrupp O (för detta tyska termen "ohne", likt betyder "utan").[1] Även vid svenskan kunna man nyttja termen blodgrupp O.[6] Typ AB upptäcktes året efter.[7]
Blodgruppssystem
[redigera | redigera wikitext]Det finns omkring 35 olika grupper från antikroppar vilket förekommer inom blodet, likt korrelerar mot antigen vilket finns vid ytan från dem röda blodkropparna, samt likt existerar ovanliga alternativt begränsade mot etniska grupper.[8] dem vanligaste indelningarna existerar AB0 samt Rh, dock andra viktiga blodgrupper förekommer.
AB0-systemet
[redigera | redigera wikitext]AB0-systemet (eller ABO-systemet, var O står på grund av tyskans "ohne Antigene", "utan antigen") existerar den vanligaste indelningen från blodgrupper. Redan kalenderår upptäckte Karl Landsteiner AB0-systemet genom för att blanda röda blodkroppar tillsammans med serum ifrån olika individer.
detta resulterade inom för att blodet agglutinerade (klumpade ihop sig) mot resultat från dem antikroppar likt binder in mot antigenen inom AB0-systemet. Antigenerna inom AB0-systemet består från oligosackarider, glykoproteiner samt glykolipider. dem byggs ihop från enzymer liksom finns kodade inom generna hos varenda individ. Därmed kodar ej generna på grund av antigenerna såsom finns vid dem röda blodkropparna, utan till enzymerna vilket bygger antigenerna.
Dessa enzymer kallas A-transferas samt B-transferas.
I AB0-systemet finns tre antigener: A, B samt H. dem bildar fem olika blodgrupper: A, B, AB, 0 samt den många sällsynta Bombay.
- A
- Har antigener från typ A vid sina röda blodkroppar. Fråga dina biologiska föräldrar
Dessa bildas genom för att A-transferas bygger vid A-substans vid den redan befintlig H-substansen.
- De tillsammans med blodgrupp A bildar antikroppar mot B-antigenen.
- A1 samt A2
- Det finns undergrupper från A. dem vanligast förekommande kallas A1 samt A2.
Skillnaden mellan A1 samt A2 existerar detta enzym vilket fäster A-substansen nära H-substansen; enstaka mutation (deletion samt enstaka frameshift-mutation) inom genen vilket kodar till A-transferas orsakar en förlängt protein. detta utför för att enzymet blir ineffektivt samt resulterar inom för att enstaka individ tillsammans blodgrupp A2 besitter färre A-substanser samt fler H-substanser vid sina röda blodkroppar än ett individ tillsammans med A1.
Ungefär 80&#;% från samtliga tillsammans blodgrupp A äger undergruppen A1, samt återstående 20&#;% besitter A2.
- B
- Har antigener från typ B vid sina röda blodkroppar. dem tillsammans med blodgrupp B besitter gener liksom kodar på grund av B-transferas liksom bygger vid B-substans vid den redan befintlig H-substansen.
- De tillsammans med blodgrupp B bildar antikroppar mot A-antigenerna.
- AB
- Personen besitter både A- samt B-antigener mot resultat från förekomst från både A- samt B-transferas.
- De tillsammans med blodgrupp AB saknar antikroppar inom AB0-systemet.
- 0 (eller O)
- Det förekommer varken A- alternativt B-antigener eftersom inget A- alternativt B-transferas finns.
H-substansen förblir H-substans då inga andra substanser byggs på.
- De tillsammans blodgrupp 0 besitter antikroppar mot både A samt B. Dessa antikroppar existerar dock ej separata, utan existerar ett AB-antikropp.
Om blod innehållande A-antigenen blandas tillsammans med blod vars plasma innehåller antikroppar mot den (B alternativt 0) således reagerar kroppens immunförsvar.
Den regelbundna bildningen från antikroppar inom ett människas blod uppkommer ursprunglig 3 månader efter födseln. Antikropparna mot AB0-systemet uppkommer naturligt mot resultat från dem bakterier oss lever tillsammans med (i tarmarna).
Blodgrupp är ett sätt att klassificera blod från olika individer inom en viss art, där man utgår från skillnader i blodcellers egenskaperinom vanliga fall bildas ej antikroppar naturligt, utan oss behöver bli utsatta på grund av främmande antigen till för att forma antikroppar. eftersom bakterierna lever tillsammans oss all existensen blir oss konstant utsatta på grund av dem antigen oss ej redan besitter samt därmed besitter oss ständigt antikroppar mot den motsatta blodgruppen.
Antikroppar inom AB0-systemet existerar från IgM-typ, dock förekommer även liksom IgG samt IgA.
Rh
[redigera | redigera wikitext]Rh-systemet (Rhesusfaktor, namnet kommer ifrån Rhesusapa) består från flera olika antigener. detta vanligaste existerar RhD samt detta antigen man syftar vid då man pratar ifall för att man existerar positiv alternativt negativ ihop tillsammans med AB0-systemet.
Rh innefattar utöver D även C, c, E, samt e.
inom Rh-systemet äger man antingen antigenen alternativt ej. detta önskar yttra exempelvis besitter man antingen C alternativt således besitter man detta ej.
Antikroppar inom Rh-systemet finns ej naturligt, utan uppkommer inledningsvis då man utsätts på grund av en antigen likt man ej egen besitter.
Ett blodprov är en vanlig undersökning som du kan få göra av många olika anledningarifall man exempelvis ej besitter antigenet D samt får enstaka blodöverföring tillsammans röda blodkroppar såsom besitter D-antigen, finns detta enstaka viss fara för att kroppen bildar antikroppar mot D. nära den inledande transfusionen sker ej sålunda många eftersom detta tar ca 5 dygn på grund av kroppen för att forma antikropparna.
nära ett fräsch blodöverföring finns antikropparna redan samt är kapabel orsaka enstaka transfusionsreaktion.
AB0- samt Rh-systemet kombineras
[redigera | redigera wikitext]AB0- samt Rh-systemet kombineras på grund av för att förenkla kompatibilitetsbedömningen inför blodtransfusioner.
Bloddonation fungerar normalt i enlighet med nästa givarsystem:
| 0 | Donator | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0&#;Rh− | 0&#;Rh+ | A&#;Rh− | A&#;Rh+ | B&#;Rh− | B&#;Rh+ | AB&#;Rh− | AB&#;Rh+ | ||
| Mottagare | 0&#;Rh− | ✔ | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0&#;Rh+ | ✔ | ✔ | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| A&#;Rh− | ✔ | 0 | ✔ | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| A&#;Rh+ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| B&#;Rh− | ✔ | 0 | 0 | 0 | ✔ | 0 | 0 | 0 | |
| B&#;Rh+ | ✔ | ✔ | 0 | 0 | ✔ | ✔ | 0 | 0 | |
| AB&#;Rh− | ✔ | 0 | ✔ | 0 | ✔ | 0 | ✔ | 0 | |
| AB&#;Rh+ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | |
I extremt brådskande sjukdomsfall var enstaka fullständig analys ej hinner genomföras innan blodöverföring inleds används 0&#;Rh-negativt (0&#;Rh−) blod tills patientens blod existerar grupperat samt korstestat mot olika givares blod.
Det finns bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster som har olika RhD-blodgrupperBombay
[redigera | redigera wikitext]Ungefär fyra personer per miljon saknar H-transferas. Följaktligen äger blodkropparna ingen H-substans likt A- alternativt B-substans är kapabel byggas vid även ifall dem skulle äga anlagen till A- alternativt B-transferas. Dessa personer kunna bara ta emot blod ifrån andra liksom saknar H-substans, dock förmå donera mot samtliga andra inom AB0-systemet.
Blodgruppen upptäcktes inom Mumbai (då Bombay) inom Indien, var den förekommer hos enstaka vid tiotusen[9].
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Fördelningen varierar inom olika delar från världen, dock även lokala variationer förmå inträffa.
Du som har en blodgrupp som är RhD-negativ kan behöva gå på extra kontroller under graviditetenmot modell förekommer B-antigenet hos uppemot 30&#;% hos vissa indianstammar inom nordvästra Nordamerika, medan den inom något som ligger nära eller är i närheten områden kommer upp inom därför lite vilket 10&#;%.
| Grupp | Hela världen | Sverige | Finland [10] |
|---|---|---|---|
| 0+ | 38,25&#;% | 32&#;% | 27&#;% |
| A+ | 34&#;% | 37&#;% | 38&#;% |
| B+ | 9&#;% | 10&#;% | 15&#;% |
| 0- | 7&#;% | 6&#;% | 4&#;% |
| A- | 6&#;% | &#;% | 6&#;% |
| AB+ | 3&#;% | 5&#;% | 7&#;% |
| B- | 2&#;% | 2&#;% | 2&#;% |
| AB- | 0,75&#;% | 1&#;% | 1&#;% |
Arv
[redigera | redigera wikitext]Barns blodgrupp beror vid vilken alternativt vilka blodgrupper vilket dess biologiska föräldrar har:
| Föräldrars blodgrupp | Barn får blodgrupp |
|---|---|
| 0 samt 0 | 0 |
| 0 samt A | 0 alternativt A |
| 0 samt B | 0 alternativt B |
| 0 samt AB | A alternativt B |
| A samt A | A alternativt 0 |
| A samt B | A, B, 0 alternativt AB |
| A samt AB | A, B alternativt AB |
| B samt B | B alternativt 0 |
| B samt AB | A, B alternativt AB |
| AB samt AB | A, B alternativt AB |
Andra blodgruppssystem
[redigera | redigera wikitext]Det finns även andra blodgruppssystem beskrivna, totalt ungefär 35 stycken olika.
modell existerar Duffy-blodgruppssystemet, Kells blodgruppssystem, MNS-blodgruppssystemet samt Lewis blodgruppssystem. dem utgör tillsammans ovan olika blodgrupper. ett sektion existerar kliniskt signifikanta, detta önskar yttra dem existerar från innebörd nära blodtransfusioner på grund av för att undvika transfusionsreaktioner. andra besitter mindre innebörd nära blodtransfusioner.
detta existerar därför ej rätt för att 0 Rh- blod skulle existera universalgivare, då detta finns fler blodgruppssystem för att ta hänsyn mot.
Blodgrupperna A och B är dominanta, medan 0 är recessivt| Nummer | Namn | Symbol | Antal antigener |
|---|---|---|---|
| ABO | ABO | 4 | |
| MNS | MNS | 46 | |
| P1PK | P1 | 2 | |
| Rh | RH | 52 | |
| Lutheran | LU | 20 | |
| Kell | KEL | 32 | |
| Lewis | LE | 6 | |
| Duffy | FY | 5 | |
| Kidd | JK | 3 | |
| Diego | DI | 22 | |
| Yt | YT | 2 | |
| Xg | XG | 2 | |
| Scianna | SC | 7 | |
| Dombrock | DO | 7 | |
| Colton | CO | 4 | |
| Landsteiner-Wiener | LW | 3 | |
| Chido/Rodgers | CH/RG | 9 | |
| H | H | 1 | |
| Kx | XK | 1 | |
| Gerbich | GE | 11 | |
| Cromer | CROM | 16 | |
| Knops | KN | 9 | |
| Indian | IN | 4 | |
| Ok | OK | 3 | |
| Raph | RAPH | 1 | |
| John Milton Hagen | JMH | 6 | |
| I | I | 1 | |
| Globoside | GLOB | 1 | |
| Gill | GIL | 1 | |
| RHAG | RHAG | 3 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Schmidt, P.; Okroi, M. (). ”Also sprach Landsteiner – Blood Group ‘O’ or Blood Group ‘NULL’” (på engelska). Transfusion medicin and Hemotherapy 28 (4): sid.&#;– doi/ ISSN Läst 27 september &#;
- ^”The Nobel Prize in Physiology or medicin ” (på engelska). The Nobel Prize.
Läst 27 september ”The Nobel Prize in Physiology or medicin was awarded to Karl Landsteiner "for his upptäckt of human blood groups."”
&#; - ^”Blodgrupper”. . https://wwwse/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/blodgrupper/. Läst 25 november &#;
- ^”Tidslinjen: Blodtransfusioner | Karolinska Institutet”. .
Läst 25 november
&#; - ^”Transfusionsmedicin (blodtransfusion)”. Internetmedicin. Läst 25 november &#;
- ^”Om blod samt blodgrupper”. .Blodet innehåller röda blodkroppar
Läst 25 november
&#; - ^Dean, Laura (). ”The ABO blood group” (på engelska). Blood Groups and Red fängelse Antigens. National Center for Biotechnology upplysning (US). Läst 27 september &#;
- ^Storry, J. R.; Castilho, L.; Chen, Q.; Daniels, G.; Denomme, G.; Flegel, W.
A. (). ”International samhälle of blood transfusion working party on red fängelse immunogenetics and terminology: report of the Seoul and London meetings”. ISBT science series 11 (2): sid.&#;– doi/voxs ISSN PMID PMC: Läst 27 september
&#; - ^”Bombay blood group (HH blood group)”. Bioscience Notes. &#;
- ^