beadnews.pages.dev









Hur mycket el producerar ett vindkraftverk på ett år

Vindkraft

Vindkraft innebär produktion från elenergi vilket utvinns ur vinden. Vindkraft används numera ovan stora delar från världen till för att producera el.

Vindkraften existerar enstaka struktur från omvandlad solenergi samt drivs från vindarna såsom uppstår då jorden samt dess atmosfär värms från solen.[2] Uppvärmningen existerar ojämn, störst nära ekvatorn samt minimalt nära polerna.

Dessutom varierar vinden tillsammans årstiderna samt molnigheten. Temperaturskillnaderna fullfölja för att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften önskar röra sig ifrån detta högre mot detta lägre trycket.


  • hur  många el producerar  en vindkraftverk  vid  en år

  • såsom enstaka resultat från jordens cirkelrörelse förskjuts vindriktningen mot för att mer följa linjerna på grund av lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas till corioliseffekten.

    Vindenergin existerar ett förnybar[3] energikälla liksom inom modern tidsperiod började utvecklas internationellt inom mitten från talet. Denna tillväxt äger lett mot ett teknik tillsammans med horisontalaxlade, propellerlika vindturbiner tillsammans med vanligen tre vingar, vilka direkt alternativt via ett kuggväxel driver enstaka elgenerator.

    Ett vindkraftverk täcker den årliga elanvändningen för cirka till eluppvärmda villor (á 25 kWh/hushåll och år)

    användningen på grund av storskalig elproduktion mot detta nationella elnätet domineras från allt större anläggningar tillsammans med turbindiametrar angående – m vid en hög byggnad eller struktur från ungefär identisk storlek. dem största verken, tillsammans idag upp mot m turbindiameter samt 12 MW inverkan, används till havsbaserad vindkraft.

    till anläggningar utanför elnätet samt inom viss mån på grund av enskilda egendomar används betydligt mindre vindkraftverk. Vindens energi utnyttjas även vilket energikälla till segelbåtar samt segelfartyg samt på grund av för att spara bränsle vid ett sektion moderna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.

    Sedan talet äger främst generatorsidan sett stora förbättringar samt runt talet äger verk liksom använder switchad kraftelektronik tagit ovan ifrån dem tidigare frekvenssynkroniserade verken tillsammans med avancerade växellådor.

    tackar vare detta äger verkningsgraden höjts betydligt.

    Vinden såsom energikälla

    [redigera | redigera wikitext]

    Grundläggande principer på grund av vindkraftverk

    [redigera | redigera wikitext]

    Liksom ett flygplansvinge alternativt ett propeller verkar vindturbinen hos en vindkraftverk genom den lyftkraft likt alstras vid dess vingar/turbinblad.

    Bladspetsarna rör sig tillsammans typiskt 7–8 gånger vindens hastighet samt den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande. enstaka vindturbin existerar verksam ovan kurera den yta likt sveps från turbinbladen, samt alltså ej bara från bladytan, vilket typiskt uppgår mot omkring 3 andel från den svepta ytan.[4]

    Energin inom vinden

    Ett vindkraftverks övning existerar för att omvandla vindens kinetisk energi via mekaniskt jobb mot elektrisk kraft.

    Effekten P (watt) till en vindkraftverk beräknas genom formeln:

    där existerar luftens densitet inom kg/m³, existerar vindhastigheten inom m/s samt existerar den svepta rotorarean inom m². existerar kraftverkets dimensionslösa effektkoefficient såsom till väl utförda verk förmå ligga ner mellan 0,40 samt 0, i enlighet med Betz team kunna den inte någonsin bli högre än 16/27 ≈ 0,

    Den svepta rotorarean definieras likt den area vilket bildas då vindturbinen roterar.

    Effekten existerar proportionell mot vindhastigheten inom kubik, vilket innebär för att ett fördubbling från vindhastigheten ger åtta gånger högre inverkan. Detta utför för att vindkraftverk tillsammans nödvändighet konstrueras till enstaka viss märkvind var verket levererar sin märkeffekt, samt för att effekten nära vindhastigheter ovan märkvinden begränsas genom för att vinden "spills" genom turbinen.[5]

    Skillnaden inom vindhastighet före samt efter vindturbinen avgör hur massiv sektion från vindens utfall såsom kunna tas tillvara från vindkraftverket, Detta beskrivs tillsammans verkets effektkoefficient.

    ett förlustfri vindturbin besitter enstaka effektkoefficient vid högst 59 andel, i enlighet med Betz team.

    Var samt hur detta blåser

    [redigera | redigera wikitext]

    Högt ovan marken bestäms vindarnas hastighet samt riktning enbart från lufttrycksfördelningen samt jordrotationen. Den undre gränsen till denna geostrofiska luftström ligger vanligen vid mellan samt 1&#; m ovan marken beroende vid förhållandena.

    Markbaserade vindkraftverk existerar hänvisade mot för att utnyttja vindenergin vid dem lägre höjderna inom detta atmosfäriska gränsskiktet, var vindarna även påverkas från ett rad andra faktorer. enstaka betydande sådan existerar friktionen mot markytan, vilken bestäms från terrängens råhet. ett ojämn yta vilket täckt område bromsar vinden mer än enstaka öppen jämn.

    Vatten- samt isytor ger den minsta friktionen.

    Topografin inom struktur från kullar samt kulle äger även massiv innebörd. angående formen ej existerar alltför rak får man starkare vindar ovan ett höjdsträckning.

    Även atmosfärens grad från stabilitet inverkar vid vindarnas styrka. Dagtid beneath sommarhalvåret existerar luften ofta instabilt skiktad, vilket innebär för att temperaturen snabbt sjunker tillsammans ökande höjd.

    detta utlöser stora lodräta luftrörelser, vilka åtföljs från starka samt byiga horisontella vindar. tillsammans med neutralt alternativt stabilt skiktad atmosfär finns ej denna trend.

    Vindprofilerna inom figuren illustrerar hur vindhastigheten varierar tillsammans med höjden ovan marken nära olika underlag. på denna plats framgår skogens starkt bromsande effekt, medan detta ovan ocean är kapabel existera starka vindar redan vid nedsänkt höjd.

    Å andra sidan växer vindarna snabbare tillsammans ökande höjd ovan träd än ovan ocean. Detta existerar förklaringen mot för att detta vid senare tid, sedan vindkraftverken vuxit mot höjder ovan hundra meter, blivit ekonomiskt intressant för att sätta vindkraftverk vid skogsmark, vilket erbjuder stora ytor tillsammans förhållandevis små konflikter tillsammans andra intressen.

    Den ökning från vindhastigheten tillsammans med ökande höjd, liksom vindprofilen beskriver, kunna även uttryckas såsom ett vindgradient. ett massiv vindgradient medför å en sidan för att tillgänglig vindenergi tilltar tillsammans höjden, vilket existerar positivt. Å andra sidan blir detta större påfrestningar vid ett vindturbin då detta översta turbinbladet arbetar inom starkare bris än dem undre.

    Vinden varierar ständigt. inom en längre tidsperspektiv besitter den dock tydliga mönster. Mellan olika tid varierar energiinnehållet inom vindarna inom Skandinavien tillsammans storleksordningen ± 10 andel, vilket existerar något mindre än vattenkraften.[6] beneath detta senaste århundradet besitter energitillgången inom medeltal ej förändrats, åtminstone inom Norden.

    från årsenergin infaller ⅔ beneath vinterhalvåret, då även nödvändigheten existerar störst. inom en mindre tidsperspektiv, upp mot enstaka tidsperiod, existerar energitillgången närmast slumpmässig. mot viss sektion är kapabel variationerna jämnas ut genom sammanlagring från produktionen inom landet samt inom norra Europa.[7] Korrelationen inom hur många detta blåser existerar dock massiv mellan olika något som ligger nära eller är i närheten Europeiska länder, då hög- samt lågtryck ej sällan sträcker sig ovan många stora landytor.[8]

    Vid kuster förekommer fenomenet sjöbris, såsom existerar enstaka resultat från solens olika uppvärmning från nation samt ocean beneath dagen.

    Den varmare luften ovan nation stiger uppåt samt drar in kallare atmosfär ifrån havet, samt ger därmed ett daglig variation från vindstyrkan. Även ifall effekten existerar klart märkbar beneath den nordiska sommaren besitter den ingen större innebörd på grund av vindenergitillgången, likt inom stället bestäms från dem västerifrån invandrande lågtrycken.

    inom Kalifornien, var temperaturskillnaderna mellan kallt ocean samt varma öknar existerar mer uttalade, finns detta däremot dalgångar likt tackar vare liknande fenomen existerar vindrika samt likt därför fått ett grundlig vindkraftsutbyggnad.

    Vindens variationer inom sekundskala benämns turbulens. Variationerna existerar inom huvudsak slumpmässiga, även angående detta är kapabel finnas inslag från strukturerade strukturer.

    Ett dubbelt så kraftfullt vindkraftverk på 4 MW kräver kraftfullare fundament

    upphöjd markråhet, komplex topografi samt nedsänkt stabilitet ökar turbulensen. Högre turbulensgrad medför ökade utmattningslaster vid en vindkraftverk. till för att ändå nå den önskade livslängden måste dem utsatta komponenterna då dimensioneras rikligare.

    Vindkraftverk får sin energi genom för att bromsa ned vinden mot idealt enstaka tredjedel från den ursprungliga hastigheten.

    på baksidan en vindkraftverk finns därför ett "gata" tillsammans med lägre vindhastighet, vaken. dem bakre vindkraftverken inom enstaka lag producerar mindre samt utsätts därtill på grund av större påfrestningar, särskilt ifall dem delvis arbetar inom vaken. ett högre turbulensgrad fullfölja för att vaken upplöses snabbare, vilket innebär för att fräsch energi fylls vid ifrån sidorna samt uppifrån.

    Ur denna synpunkt är kapabel detta existera fördelaktigt tillsammans med den högre turbulensen ovan täckt område. till för att verken ej bör stjäla alltför många luftström ifrån varandra placeras dem tillsammans med en visst inbördes avstånd, typiskt fem turbindiametrar alternativt omkring &#;m.

    Medelvinden, medelvärdet från vindens hastighet beneath en normalår, existerar en från dem mått såsom behövs till för att förklara vinden vid enstaka ställe.

    Uppgifter om antal verk, produktion och installerad effekt har reviderats för året Felet påverkade samtliga tabeller och berodde på ett tekniskt fel

    Man måste därtill känna till hur fördelningen mellan höga samt låga vindhastigheter ser ut. Weibullfördelningen används till för att tillsammans med numeriskt värde parametrar förklara vinden. Den en motsvarar medelvinden samt den andra existerar formfaktorn. Denna fullfölja för att produktionen förmå variera tillsammans omkring ±5 andel nära identisk medelvind. titta figuren.

    Även vindens riktning ändrar sig. inom landet existerar den förhärskande vindriktningen vanligen mellan syd samt väst - dem väderstreck från vilket ställe vinden blåser.

    Utnyttjningstid samt kapacitetsfaktor

    [redigera | redigera wikitext]

    Utnyttjningstiden definieras vilket årsproduktionen (kilowattimmar) dividerad tillsammans med anläggningens maximala påverkan (kilowatt).

    Sorten blir därmed (timmar). Den kunna även uttryckas såsom detta antal timmar likt anläggningen teoretiskt skulle behöva köras tillsammans med maximal påverkan till för att nå den verkliga årsproduktionen.[9] Ibland används inom stället begreppet kapacitetsfaktor, vilket utgör utnyttjningstid dividerad tillsammans med årets timmar (8&#;). Exempel: 2 /8&#; = 0, alternativt 25,6 andel (medelvärde inom landet tid ).[10] Genom för att nyttja ett större turbin (längre turbinblad) till ett viss generatoreffekt kommer visserligen mer vindenergi för att "spillas" nära höga vindhastigheter, dock verket kommer för att existera inom drift ett större sektion från tiden samt ett fåtal enstaka högre kapacitetsfaktor, var detta speciellt till kraftverk mot havs finns anläggningar tillsammans med kapacitetsfaktorer vid upp mot 45 procent.[11] Denna tillväxt beror vid relativt sett sjunkande bladkostnader, dock leder även mot för att detta blir enklare för att samköra vindkraft tillsammans detta övriga elsystemet, eftersom ett viss årlig elproduktion då motsvaras från enstaka mindre högsta påverkan samt mindre varierande effekt.[12]

    Maximal resultat uppnås runt 11 meter per kort tid.

    Blåser detta mer sålunda vrids vingarna därför för att den levererade effekten ej ökar mer, vilket annars skulle leda mot för att verket blir överbelastat. nära vindstyrkor ovan 25 meter per kort tid stoppas dem flesta vindkraftverk helt. Vissa typer från verk får gå vidare för att artikel igång tillsammans med reducerad konsekvens samt lägre varvtal upp mot cirka 35 meter per kort tid.

    beneath typiska svenska förhållanden (medelvind 7,5 meter per sekund) blåser detta mer än 25 meter per kort tid beneath inom medeltal några minuter per år.[13].

    Ett annat sätt för att förklara utnyttjandet existerar för att beräkna den maximalt tänkbara produktionen. Installerad konsekvens * årets timmar / levererade kilowattimmar.

    beneath producerades inom land 16,7 TWh Vindkraft[14]. oss ägde nära års slut 7 MW installerad effekt[15]. detta blir enstaka kapacitetsfaktor ifall cirka 26 andel. detta innebär självklart ej för att dem stod still 74 andel från tiden utan för att vindkraften producerade 26 andel från vad liksom varit möjligt ifall detta blåst 11 meter per kort tid läka tiden.

    detta existerar denna faktor liksom bör användas då man jämför tillgängligheten tillsammans andra kraftkällor. Produktionssiffror samt installerad utfall hämtade ifrån Svensk Energi.[16]

    När detta ej blåser

    [redigera | redigera wikitext]

    I detta korta tidsperspektivet existerar vindenergin slumpmässigt tillgänglig, dock elkonsumenterna förväntar sig för att strömmen ständigt bör finnas mot hands.

    Hur löses detta dilemma?

    Lösningen existerar för att regleringen sker inom detta övriga elsystemet. eftersom elektrisk energi ej går för att lagra, får dem övriga kraftverken inom systemet justera effekten, således för att den totala produktionen samt konsumtionen bota tiden matchar varandra. Vägen mot denna praktiska svar går normalt via en handelsförfarande, likt beskrivs längre ned.

    Ett kraftsystem, liksom inom likhet tillsammans detta nordiska innehåller vattenkraft tillsammans stora vattenmagasin, existerar särskilt lämpat till för att samköra tillsammans med vindkraft. då detta blåser många är kapabel pådraget reduceras inom vattenkraftverken, vilka på det sättet spar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, likt förmå användas senare.

    dock detta går även för att sammanföra vindkraft tillsammans med olika former från kraftverk för värme, trots för att dessa allmänt existerar mer svårreglerade än vattenkraft. nära KTH besitter en framtida svenskt elsystem utan atomenergi dock tillsammans med bris, solceller samt biobränsle studerats. till för att klara detta största effektbehovet beneath året inom en sådant struktur behövs i enlighet med ett förenklad forskning en antal gasturbiner (5 MW) beneath timmar per tid, dock såsom körs vid maxkapacitet bara några ett fåtal timmar per år.[17] detta kunna finnas mer prisvärd lösningar, exempelvis för att justera elanvändningen efter detta momentana elpriset alternativt import från el.

    nära tider tillsammans överskott kommer viss utfall behöva spillas, beneath totalt timmar samt uppemåt 9 MW, alternativt tas mot artikel likt fjärrvärme alternativt vid annat sätt. Den primära slutsatsen ifrån den förenklade studien existerar för att tillsammans med nuvarande nivå vid den totala elförbrukningen inom land därför existerar en elsystem utan atomenergi fullt möjligt för att driva samt för att merkostnaden på grund av gasturbiner, reglerkraft samt spill existerar små räknat inom andel från den totala kostnaden till all el såsom produceras inom Sverige.[17] till för att erhålla effektbalansen för att vandra ihop behövs dock enstaka massiv förändring inom vattenkraftens typiska driftmönster, tillsammans med timmar (9,8% från en år) vid minimumkapacitet (1 MW) samt timmar (8,7% från en år) vid maxkapacitet (12 MW), jämfört tillsammans enskilda timmar år samt [17] i enlighet med ett redogörelse ifrån Sweco skulle enstaka sådan förändring påverka lokala vattenmiljöer samt dess ekologiska värden negativt, samt för att dessa konsekvenser behöver utredas närmare.[18] Flera studier ifrån bland annat Norge visar även vid ökat slitage, samt därmed ökade driftskostnader, mot resultat från detta ökande nödvändigheten från frekvensreglering likt ett ökande andel vindkraft medför.[19][20][21]

    Länderna likt ägde relativt sett maximalt vindkraft plats land (48 andel från användningen), Irland (33 procent), Portugal (27 procent), Tyskland (26 procent), Storbritannien (22 procent) samt Spanien (21 procent) (se tabellen längre ner).

    inom land plats andelen 15 andel. Den höga danska andelen underlättas från samkörning tillsammans med detta övriga nordiska vattenkraftsrika elsystemet, varför detta existerar intressantare för att diskutera Spanien samt särskilt Portugal, vilka äger svagare elektriska förbindelser tillsammans med omvärlden.

    Vindkraftsstatistik

    Portugal äger 30 andel vattenkraftsandel inom sin elproduktion samt besitter ej rapporterat för att den stora kvantiteten vindkraft skulle vålla några bekymmer. nära en situation fanns den momentana vindkraftsandelen sålunda upphöjd likt 93 andel utan för att situationen blev kritisk.[22]

    Om elkonsumtionen plötsligt ökar, alternativt produktionen reducerar, noteras detta genom för att elsystemets frekvens börjar sjunka.

    Jämför tillsammans med ett fordon, vilket då man lättar vid gasen börjar sakta ned (men ej stannar tvärt). Frekvensen existerar inom Europa normalt 50 perioder per kort tid (Hz) samt äger enstaka direkt koppling mot varvtalet hos dem generatorer samt även elmotorer liksom existerar inom drift. angående något från dem största värmekraftverken faller försvunnen äger man bara några sekunder vid sig för att reagera, vilket innebär för att reaktionen måste komma utan mänskligt ingripande.

    detta existerar primärregleringen inom en elsystem vilket inledningsvis reagerar vid ett sjunkande frekvens genom för att automatiskt öka pådraget inom dem grundlig kraftverken. inom ett sammanfattning ifrån uppskattar man för att konsekvens vid primärregleringen blir relativt små mot resultat från introduktionen från vindkraft.[23] Anledningen existerar för att dem snabba vindvariationerna sker slumpmässigt samt därför utjämnas även inom en begränsat geografiskt plats.

    Däremot påverkas nödvändigheten från sekundärreglering, samt liksom väntas öka, likt innebär produktionsändringar likt beordras manuellt ifrån kraftsystemets kontrollrum vid tidshorisonten 15–60 minuter.[23] Ansvaret på grund av regleringen bärs ytterst från den såsom existerar systemansvarig, vilket inom landet existerar detta statliga affärsverket Svenska Kraftnät.

    År producerade Sverige näst mest vindkraft per capita per capita: i världen med 3,1 MWh/capita

    Ett bekymmer, vilket börjat uppmärksammas vid senare tidsperiod, existerar för att tillsammans med den idag vanliga typen från el- samt kontrollsystem inom vindkraftverk kommer dessa ej bidra mot kraftsystemets tröghetsmassa, detta önskar yttra den förmåga för att motstå belastningsändringar liksom beskrevs ovan. Emellertid utvecklades redan en kombinerat 20 kW vind- samt dieselkraftverk till fyrplatsen Svenska Högarna, liksom ej existerar ansluten mot detta allmänna elnätet.

    Då vinden kortvarigt avtog kunde vindturbinens varvtal bromsas ned tillsammans hjälp från kraftelektroniken, vilket frigjorde den ytterligare energi likt krävdes till för att bibehålla produktionen. vid detta sätt kunde kraftverket köras vid enbart luftström då denna fanns minimalt 7 m/s.[24][25] identisk principer tillämpas inom stora vindkraftverk, enklast genom för att ändra programmeringen från dem elektriska omriktarna vilket förbinder verkens generatorer tillsammans med kraftnätet därför för att den uttagna effekten ökar då nätfrekvensen sjunker, samt vice versa.

    inom tidigare vindkraftverk fanns ej denna koppling, därför för att ingen tidigare efterfrågat den. Vindturbinerna inom sig äger ett massiv tröghetsmassa. inom ett analys ifrån KTH redovisas ytterligare 12 olika metoder för att producera således kallad svängmassa inom en elnät såsom inom huvudsak matas från vindkraftverk.[12]

    I en avreglerat elsystem sker den dagliga produktionsplaneringen genom affärsuppgörelser mellan elproducenter samt dem företag vilket säljer elen vidare.

    vid den nordiska elbörsen Nord Pool lämnas bud ifall inköp samt salg senast kl 12 dagen före. Detta gäller även vindkraft, samt innebär för att vindkraftsproducenterna måste nyttja vindprognoser till för att utföra kraftaffärer. Prognoser stämmer inte någonsin helt, vare sig detta gäller luftström alternativt elkonsumtion. Dessutom kunna fel inträffa inom samtliga typer från kraftverk.

    Parterna får därför tillfälle för att fram mot produktionstimmen "handla sig inom balans". beneath plats detta slutliga prognosfelet endast 0,01 andel från den svenska vindkraftseffekten samt dem högsta avvikelserna pausade inom 20 andel från denna, vilket visar för att dem deltagande kraftföretagen utnyttjar möjligheterna för att revidera sina balanser.[26]

    Storleksordningen från variationerna från vindkraftsproduktionen inom ett 60 minuter framgår från nästa tabell, vilken visar observerade högsta ökningar samt minskningar på grund av den utbyggda vindkraften inom landet beneath [27] Jämfört tillsammans tidigare tid, då utbyggnaden fanns mindre, äger variationerna minskat tillsammans med någon procentenhet.

    Vindkraftens maximala variation inom landet MW%
    Installerad konsekvens, MW5
    Maximal timvis minskning-8,7
    Maximal timvis ökning8,4

    Svenska Kraftnät besitter beräknat vilket behov från reglerresurser såsom verket skulle behöva på grund av för att klara detta ökade reglerbehovet nära ett fortsatt utbyggnad från den svenska vindkraften mot 7&#;&#;MW (motsvarande 17&#;TWh) mot Resultatet blev för att detta ökar tillsammans med knappt &#;MW till reglering inom enstaka 60 minuter.

    ett förutsättning existerar då för att dem deltagande kraftföretagen även inom fortsättningen "handlar sig inom balans" i enlighet med ovan. detta ökade nödvändigheten från reglerkapacitet bör jämföras tillsammans för att cirka 1&#;&#;MW idag används till reglering, huvudsakligen till för att kompensera på grund av oprognosticerade förbrukningsändringar. Den installerade vattenkraftseffekten existerar 16&#;&#;MW, dock den största påverkan vilket hittills använts existerar 13&#;&#;MW.

    Orsakerna mot begränsningen existerar idag ej fullt klarlagda.

    Svenska Kraftnät får resurser mot reglereffekten genom för att utnyttja bud vilket ges från kraftverksägare.[28]

    På en elsystem ställs kravet för att detta både bör klara för att skicka den efterfrågade årliga energimängden samt för att skicka tillräcklig inverkan på grund av för att täcka nödvändigheten beneath den högsta förbrukningen, ofta ett riktigt kall vintermorgon då elvärmen går på grund av fullt samt industrin drar igång.

    Effektkriteriet benämns Loss of Load Probability (LOLP) samt brukar bestämmas mot enstaka fara till effektbrist beneath högst ett promille från tiden, detta önskar yttra beneath knappt nio från årets 8&#; timmar. beneath dessa förutsättningar skulle ej en svenskt elsystem tillsammans med 7&#;&#;MW vindkraft existera inom närheten från för att klara effektkriteriet.

    ifall dem fyra äldsta kärnkraftsreaktorerna stoppats samt effektreserven (se nedan) lagts ned blir ekvationerna bara ännu sämre. Elförbindelserna förutsattes äga byggts ut både inom landet samt mot grannländerna[29], dock statistiken säger för att intermittent produktion samvarierar mellan landet, land samt norra Tyskland.

    Därmed existerar ökade förbindelser ej enstaka a Kraftnät tittade även vid en fall var all atomenergi stoppats samt vindkraften byggts ut mot 18&#;&#;MW samt 45&#;TWh.

    Energimyndigheten publicerar ny officiell statistik över vindkraft i Sverige

    Fallet förutsätter alltså för att ej all kärnkraftsel ersätts. på denna plats blev dock risken på grund av effektbrist tydligt större än enstaka promille.[30]

    För /16 samt /17 äger Svenska Kraftnät upphandlat ett effektreserv bestående från MW inom Karlshamnsverket samt MW liksom förbrukningsminskningar inom olika industrier, totalt 1&#; MW.

    dem oljeeldade Karlshamns- samt Stenungsundsverken besitter tillsammans effekten 1&#; MW.[31] Staten garanterar effektreserven fram mot

    Det finns även andra sätt för att frigöra inverkan. Laddning från elbilar kunna styras försvunnen ifrån den allra sämsta höglasttiden samt mot samt tillsammans med utformas därför för att elbilsbatterierna får stötta nätet nära behov.

    Även temporär bortkoppling från kyl samt kylapparat besitter diskuterats liksom en sätt för att begränsa effekttopparna. Styrningen kunna ske genom signaler ovan elnätet, vilka uppfattas från en chip inom skåpet. Hushållens vitvaror förnyas vid kalenderår, vilka betyder för att sådana åtgärder skulle ge konsekvens relativt snabbt.

    Effekttaxa även på grund av hushåll

    [redigera | redigera wikitext]

    Ytterligare ett teknik för att göra stabil elnäten existerar för att dämpa topparna inom elförbrukningen existerar för att större utsträckning införa därför kallade effekttaxor, enstaka förhöjd betalning liksom baseras vid den största elförbrukningen föregående kalendermånad beneath dem timmar då abonnentens elförbrukning plats såsom störst.

    Malung-Sälen energi äger infört enstaka effekttaxa till varenda kunder - tillsammans med högre taxor ifrån inledande november mot samt tillsammans med sista mars - liksom baseras vid uppmätt elförbrukning per 60 minuter mellan 7 samt Den bakomliggande orsaken mot för att just Malung-Sälen Energi infört effekttaxa existerar dem inom sitt nät besitter därför flera fritidshus vilket besitter massiv elförbrukning beneath en begränsat antal timmar per kalenderår (till modell inom samband tillsammans med för att flera skidliftar stängs på grund av dagen).[32] ett effekttaxa uppmuntrar abonnenter för att flytta delar från sin förbrukning mot tider då belastningen vid elnätet existerar mindre.

    Elanslutning

    [redigera | redigera wikitext]

    Vindkraftverken ansluts normalt tillsammans med 20&#;kV jordkablar, vilka grävs ned utmed dem lokala vägarna samt leder strömmen mot enstaka transformatorstation, vilket existerar gemensam på grund av vindkraftsparken. Därifrån går strömmen vidare mot detta nationella elnätet tillsammans med ett luftledning, vars spänning samt storlek existerar beroende från hur massiv utbyggnaden är.[33] vid längre sträckor inom ocean samt mot viss sektion vid nation används numera kablar tillsammans med högspänd likström.

    Tillståndsprocessen på grund av kraftledningar existerar ofta minimalt lika utdragen såsom på grund av vindkraftverk.

    Vägar, markåtgång

    [redigera | redigera wikitext]

    Till varenda vindkraftverk behövs ett väg, typ skogsbilväg tillsammans 4,5 m bredd.

    Hur mycket el producerar ett vindkraftverk? Ett vindkraftverk med en effekt på cirka 2 till 2,5 MW och en totalhöjd på meter kan i ett normalt vindläge ge cirka 5,3 till 6,5 miljoner kWh per år

    Befintliga vägar används sålunda långt möjligt. till montaget behövs enstaka fri yta omkring verket tillsammans ett storlek, vilket beror från vilken krantyp vilket används. Permanent behövs enstaka yta motsvarande några parkeringsplatser invid tornet. Den areal vilket fortsättningsvis ej förmå användas till jord- alternativt skogsbruk förmå uppgå mot någon andel från detta markområde vilket omsluter vindkraftverken.[34]

    Återbetalningstid på grund av energi

    [redigera | redigera wikitext]

    På tre månader producerar en modernt vindkraftverk vid 4 MW lika många energi likt besitter gått på grund av för att tillverka detta, tillsammans med reservation till oklarheter kring materialåtgång på grund av betongfundament vid mellan samt 1&#; ton till en vindkraftverk vid 2 MW[35].

    en dubbelt sålunda kraftfullt vindkraftverk vid 4 MW kräver kraftfullare fundament tillsammans med större materialåtgång. detta motsvarar mindre än ett andel från vindkraftverkets totala elproduktion beneath livslängden.[36]

    Påverkan vid miljön

    [redigera | redigera wikitext]

    Luftföroreningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Själva elproduktionen ifrån en vindkraftverk existerar förnybar samt bidrar ej tillsammans några luftföroreningar.[37] Tillverkning samt byggnation från vindkraftverk medför energianvändning, dock jämfört tillsammans fossilbaserad elproduktion samt energianvändning existerar utsläppen beneath en vindkraftverks livscykel små.

    Livslängden på grund av vindkraftverk existerar cirka 20–25 år.[38]

    Landskap samt buller

    [redigera | redigera wikitext]

    Vindkraftverkens placering innebär enstaka visuell konsekvens vid miljö, dock även växter samt vilt påverkas. Buller ifrån vindkraftverken utför för att placering från verken ej görs alltför nära ytterligare bebyggelse.[37]

    En relativt små markyta går åt på grund av själva vindkraftverket.

    Däremot förmå detta existera avgörande tillsammans med, restriktioner till ytterligare bebyggelse alternativt markåtgång på grund av exempelvis vägar samt ledningsdragning samt visuell effekt. Vindkraft placeras gärna, mot modell, mot havs, nära landremsa vid havet, slätter alternativt inom skogsområden var detta blåser många. Dessa platser kunna även sammanfalla tillsammans områden vilket existerar utpekade vilket riksintressen till naturvård samt friluftsliv.

    dem olika intressena förmå artikel motsatta samt bör vägas mot varandra beneath prövning samt förberedelse.

    Djurpåverkan

    [redigera | redigera wikitext]

    Hitintills tyder forskningen vid för att fåglar påverkas inom begränsad omfattning från vindkraftverk. Genom kollision tillsammans rotorblad, habitatförluster samt barriäreffekter, finns fara för att fåglar störs, skadas alternativt förolyckas.

    mot modell undviker örnar för att häcka inom närheten från verken. på grund av fladdermöss finns även fara från kollision tillsammans med rotorblad. Däremot är kapabel risker på grund av fåglar samt fladdermöss begränsas tillsammans med hjälp från god förberedelse från fanns samt hur utbyggnaden sker, samt genom begränsning från tillåtna driftstider då fåglar existerar vilket maximalt aktiva.[37][39] ett forskning tyder dock vid för att varenda tyskt vindkraftverk inom medelvärde dödar cirka 40 miljoner insekter per år.[40]

    Viss undersökning anger för att tamrenar undviker områden var vindparker byggs,[41] dock verkar ej för att bli påverkade medan turbinerna körs.[42][43][44]

    Forskning tyder även vid för att fiskar ute mot havs ej påverkas inom dem flesta fall från vindkraftverkens ljud samt vibrationer.[37] Däremot ger skakningar genom tornet samt växellådan ljud tillsammans med frekvenser beneath 1&#;&#;Hz, samt inom vattnet dominerar ljud vid 30–&#;Hz, vattendjur använder ljud mot för att söka att ge liv, undvika predatorer, orientering samt informationsutbyte.

    Fundamenten till havsbaserade vindkraftverk kunna fungera liksom konstgjorda rev. detta förmå även existera gynnsamt till fiskar samt räkor tillsammans med vindkraftverk mot havs, då området är kapabel fungera likt enstaka skyddszon, genom trålningsförbud samt förankringsförbud.[45]

    Vindkraften inom opinionen

    [redigera | redigera wikitext]

    Enligt ett rapport genomförd inom EU var 26&#; personer deltog ansåg 84 andel från dem svarande för att vindkraft kommer för att äga ett positiv konsekvens vid vår livsstil dem kommande 20 år.

    atomenergi (39 procent) plats den teknik likt ansågs äga minimalt positiv resultat bland dem olika tekniker vilket fanns för att välja vid, vilka plats rymdutforskning, solenergi, genmodifiering samt nanoteknologi. inom vindkraftstäta länder liksom land samt Tyskland ansåg ännu fler för att vindkraft besitter ett positiv konsekvens, 96 respektive 91 procent.[46]

    Betydelse till sysselsättningen

    [redigera | redigera wikitext]

    År sysselsatte den tyska vindkraftsindustrin &#; personer.[47] inom land svarade vindkraften på grund av 5 andel från landets BNP.

    liksom jämförelse motsvarade jordbruket 1,4 andel. inom land plats värdet från exporterade vindkraftskomponenter lika stort vilket importen från färdiga vindkraftverk, 8 miljarder kronor. Totalt fanns antalet sysselsatta inom den svenska vindkraftsbranschen 9&#; personer kalenderår [48]

    Vindkraften inom världen

    [redigera | redigera wikitext]

    Vindkraftproduktion inom världen (TWh/år)

    [redigera | redigera wikitext]

    Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april vid bas från programvaruproblem.

    jobb pågår på grund av för att ta fram en nytt verktyg.

    Världens vindkraft producerade beneath 1 TWh. ifrån föregående tid ökade produktionen tillsammans med 13 procent[49]. Vindkraften beräknas tid producera 2&#; TWh, vilket betyder 7 andel från världens el.[50]

    Den globala vindkraftproduktionen äger vuxit snabbt.

    vid 28 tid äger produktionen blivit gånger större. angående produktionen fortsätter för att växa inom identisk takt, 23 andel per tid, motsvarar den mer än 4 gånger dagens globala elproduktion likt fanns 26&#; TWh.

    Under installerades 94 GW vindkraft. Den globala installerade effekten plats GW nära slutet från vilket fanns enstaka årlig ökning tillsammans med 12&#;%.[51]

    GW
    1.

    Kina 48,9
    2. USA 16,9
    3. Brasilien 2,3
    4. Norge 1,5
    5. Tyskland 1,4
    6. Spanien 1,4
    7. Frankrike 1,3
    8.

    Turkiet 1,2
    9. Indien 1,1
    Australien 1,1
    GW
    1. Kina 3,0
    2. Nederländerna 1,5
    3. Belgien 0,7
    4.

    Storbritannien 0,5
    4. Tyskland 0,2

    Uppgifter angående utfall samt andel från elproduktionen inom EU samt baseras vid Wind energy in europe in respektive - Trends and statistics från Wind Europe[53][54]. information ifall elproduktion kommer ifrån BP Statistical Review of World Energy [49].

    Europa EU 27

    [redigera | redigera wikitext]

    Land Effekt (GW) Elproduktion (TWH) Andel elproduktion Effekt (GW) Andel från elproduktionen
    &#;Belgien3,3 7,5&&&&&&&&&&&&&&&&&&&07&#;%5,5 18&#;%
    &#;Bulgarien0,7 &&&&&&&&&&&&&&&&&&&03&#;%0,7 4&#;%
    &#;Cypern0,2 4&#;%
    &#;Danmark5,8 41&#;%7,6 56&#;%
    &#;Estland0,4 10&#;%
    &#;Finland2,0 5,96&#;%6,9 18&#;%
    &#;Frankrike15,3 28,2&&&&&&&&&&&&&&&&&&&06&#;%22,8 11&#;%
    &#;Grekland2,8 6,39&#;%5,2 20&#;%
    &#;Irland3,6 28&#;%4,8 36&#;%
    &#;Italien10,0 17,56&#;%12,3 8&#;%
    &#;Kroatien1,3 14&#;%
    &#;Lettland0,1 4&#;%
    &#;Litauen0,4 9&#;%1,2 21&#;%
    &#;Nederländerna4,5 10,5&&&&&&&&&&&&&&&&&&&09&#;%11,5 27&#;%
    &#;Polen5,9 12,8&&&&&&&&&&&&&&&&&&&07&#;%9,4 13&#;%
    &#;Portugal5,4 12,724&#;%5,8 26&#;%
    &#;Rumänien3,0 6,510&#;%3,1 14&#;%
    &#;Spanien23,5 50,819&#;%30,6 27&#;%
    &#;Sverige7,4 16,812&#;%16,4 26&#;%
    &#;Tjeckien0,3 0,6&&&&&&&&&&&&&&&&&&&01&#;%0,3 1&#;%
    &#;Tyskland59,3 ,621&#;%69,7 31&#;%
    &#;Ungern0,3 0,6&&&&&&&&&&&&&&&&&&&01&#;%0,3 1&#;%
    &#;Österrike3,0 5,910&#;%3,9 14&#;%
    Övriga
    Totalt ,8 14&#;% ,3 19&#;%

    Övriga Europa samt Nordasien

    [redigera | redigera wikitext]

    Land Effekt (GW) Elproduktion (TWh) Effekt (GW) Andel elproduktion
    &#;Norge1,7 3,95,2 10&#;%
    &#;Ryssland0,1 0,2 2,0 ?&#;%
    &#;Schweiz0,1 0,10,1 0&#;%
    &#;Storbritannien21,0 57,1 29,6 29&#;%
    &#;Turkiet7,4 19,812,3 11&#;%
    &#;Ukraina0,5 1,1 1,9 ?&#;%
    Övriga 0,6
    Totalt 10,4 52,2
    Totalt Europa ,5 20&#;%

    Afrika samt Mellersta Östern

    [redigera | redigera wikitext]

    Statistiken nedan baseras vid fakta ifrån BP Statistical Review of World Energy [49] samt [55] samt ifrån Renewable Energy Statistics ifrån The International Renewable Energy Agency (IRENA)[56]

    Land Effekt (GW) Totalt (TWh) Effekt GW)
    &#;Egypten1,1&&&&&&&&&&&&&&&&&&&02,41,4
    &#;Iran0,30,40,3
    &#;Marocko1,2 3,8 1,4
    &#;Sydafrika2,16,92,6
    Övriga 1,4
    Totalt 6,1 15,8

    Övriga Asien

    [redigera | redigera wikitext]

    Land Effekt (GW) Totalt (TWh) Effekt GW)
    &#;Australien5,8 16,3 9,5
    &#;Filippinerna0,4 1,2 0,4
    &#;Indien35,360,338,6
    &#;Japan3,76,84,2
    &#;Kina,7,0,0
    &#;Nya Zeeland0,7 &&&&&&&&&&&&&&&&&&&02,0 0,8
    &#;Pakistan1,2 1,7 1,2
    &#;Sydkorea1,42,41,6
    &#;Taiwan0,71,70,8
    &#;Thailand1,0 1,5
    Övriga 1,3
    Totalt ,0

    Syd- samt Centralamerika

    [redigera | redigera wikitext]

    Land Effekt (GW) Totalt (TWh) Effekt (GW)
    &#;Argentina0,81,42,6
    &#;Brasilien14,448,517,2
    &#;Chile1,53,72,1
    Övriga 3,612,34,4
    Totalt 20,3 65,9 26,4

    Nordamerika

    [redigera | redigera wikitext]

    Land Effekt (GW) Totalt (TWh) Effekt (GW)
    &#;Kanada12,832,213,6
    &#;Mexiko4,912,68,1
    &#;USA94,3,7,7
    Totalt ,0 ,5 ,4

    Havsbaserade vindkraftverk

    [redigera | redigera wikitext]

    Vindkraftverk vid bottenfasta fundament inom grunda havsområden (djup cirka 8–40 m) existerar ett potentiell energiresurs, vilket existerar särskilt nödvändig till länder var tänkbara områden till utbyggnad mot lands börjar bli helt tömda.

    tillsammans med flytande, förankrade vindkraftverk är kapabel även djupare en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ( m samt mer) exploateras.

    En fördel existerar för att vindtillgången normalt existerar förbättrad mot havs än vid nation, samt för att detta existerar enklare för att transportera, utflykt samt bygga stora kraftverk mot havs. enstaka nackdel existerar för att anläggnings- samt driftskostnaderna existerar högre än vid nation.

    enstaka ökande sektion från vindkraften existerar havsbaserad. i enlighet med enstaka prognos förmå andelen öka mot 20 procent.[57]

    Med hänsyn mot sjöfart samt andra intressen förmå detta artikel svårt för att hitta acceptabla placeringar. vid avstånd större än cirka 8 km ifrån nation blir den visuella effekt ringa.

    I tabellen anges den havsbaserade vindkraften samt Produktionen ifrån havsbaserade vindkraft växer snabbt.

    vid tre tid ägde produktionen mer än fördubblats. Utbyggnaden inom dem olika länderna ingick inom uppgifterna ovan samt bör alltså ej adderas mot dessa.[56]

    Land Totalt (TWh) Totalt (TWh)
    &#;Storbritannien13,420,9
    &#;Tyskland1,417,7
    &#;Danmark5,25,2
    &#;Kina0,75,2
    &#;Nederländerna0,73,7
    &#;Belgien2,23,3
    &#;Sverige0,70,7
    &#;Finland00,2
    &#;Japan0,10,1
    &#;Irland&&&&&&&&&&&&&&&&&&&00,10,1
    &#;USA0 0,1
    &#;Vietnam0 0,1
    &#;Sydkorea0 0,1
    Övriga
    Totalt 24,7 57,3

    Bilder från vindkraftsparker

    [