Vilken planet är nära solen
Solsystem
- För solsystemet såsom Solen samt Jorden ingår inom, titta Solsystemet.
Ett solsystem alternativt planetsystem existerar enstaka alternativt flera stjärnor (solar) tillsammans med ett alternativt flera planeter samt andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer samt månar kring planeter) liksom kretsar kring denna alternativt dessa.
Under senare tid äger man inom jordens att vara nära något upptäckt en hundratal stjärnor vilket utför rörelser likt enklast förklaras från för att himlakroppen äger enstaka alternativt flera större planeter inom sin att vara nära något. Fram mot den 3 mars äger planeter utanför vårt solsystem, sålunda kallade exoplaneter, identifierats.[1]
Det förmodas för att dem allra flesta stjärnor inom Vintergatan samt inom övriga galaxer omges från planeter.
Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessaMan äger dock hittills gjort antagandet för att detta existerar svårare på grund av jordlika planeter för att bildas inom stjärnsystem vilket består från mer än ett himlakropp. Man tror även för att eventuella planeter inom liknande struktur troligen äger således oregelbundna banor för att klimatet blir till instabilt till avancerade livsformer.
Vårt solsystem kallas inom dagligt anförande på grund av solsystemet, bestående från dem jordlika planeternaMerkurius, venus, jorden samt Mars samt jätteplaneterna Jupiter, saturnus, Uranus samt Neptunus, därjämte oräkneliga andra mindre objekt, främst inom asteroidbältet mellan Mars samt Jupiter, inom Kuiperbältet utanför Neptunus samt inom Oorts kometmoln nära gränsen mot den interstellära rymden.
Pluto, detta ursprunglig upptäckta objektet inom Kuiperbältet, besitter tidigare även räknats vilket planet.
Solsystemet är det planetsystem som omfattar solen, de åtta planeterna och deras månar, samt många fler andra mindre objekt, som meteoroider, asteroider och kometerEfter upptäckten från flera Kuiperobjekt inom ungefär identisk storlek, liksom ej heller äger rensat sin väg eller spår runt solen ifrån ämne, bestämdes detta kalenderår för att Pluto skulle klassas såsom ett dvärgplanet.[2][3]
Skapelse samt utveckling
[redigera | redigera wikitext]Skapelse
[redigera | redigera wikitext]Den nebulära hypotesen, den rådande teorin kring solsystems uppkomst, innebär för att detta ifrån start existerar en tjockt moln från interstellärt damm samt gas.
Detta moln kollapsar sedan, möjligtvis vid bas från enstaka något som ligger nära eller är i närheten supernova. Denna sammanbrott skapar sedan enstaka därför kallad solnebulosa. Denna existerar i enlighet med teorin såsom ett roterande rundel, uppbyggd från ett mängd ämne. Denna ämne dras från gravitationen in mot mitten från nebulosan tills trycket blir sålunda högt för att väteatomer kombineras mot heliumatomer.
Jupiter är den femte planeten från solen och den överlägset största planeten i solsystemet, mer än dubbelt så massiv som alla andra planeter tillsammansbeneath denna process släpps ett enorm mängd energi lös samt ett himlakropp besitter bildats. Processen besitter döpts mot stjärnbildning.[4]
Materian såsom existerar längre försvunnen ifrån kärnan från disken bildar sedan enstaka därför kallad protoplanetär rundel vilket roterar runt den nybildade himlakroppen. Bland denna ämne bildas klumpar såsom kolliderar samt blir större.
då dem blir tillräckligt stora till för att gravitationen bör utföra dem klotformade, bildar dem planeter, dvärgplaneter samt månar.
Merkurius, Venus, jorden och Mars räknas som de inre planeterna och de yttre utgörs av Jupiter, Saturnus, Uranus och NeptunusDen överblivna materian bildar istället saker vilket exempelvis asteroider.[5]
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Först trodde man för att planeter skapades samt formades inom alternativt nära sina nuvarande omloppsbanor. vid senare period besitter man dock gått ifrån detta mot enstaka ytterligare modell vilket innebär för att solsystemen utvecklas samt ändras beneath tiden vilket går.
ifrån start finns detta en stort antal således kallade planetembryon. Dessa dras mot varandra vid bas från gravitation samt kolliderar mot slut.
En planet är en himlakropp som kretsar kring solen och som har tillräcklig massa för ha blivit sfärisk samt har rensat sin egen omloppsbana från mindre objektvid därför sätt utvecklas dessa embryon mot därför kallade markbundna planeter.[6][7]
Ett bekymmer tillsammans denna modell existerar för att den ej förmå förklara hur dessa planeter kunde vandra ifrån för att liksom protoplanetära skivor äga väldigt irreguljära omloppsbanor mot för att sedan vilket planeter äga överraskande regelbundna liknande vilket nästan skulle behärska beskrivas såsom cirkulära.[8]
Komponenter
[redigera | redigera wikitext]Ett solsystem existerar enstaka konstellation från samhörande himlakroppar liksom utgör komponenter inom denna konstellation.
Dessa komponenter existerar olika till varenda enskilt solsystem, dock är kapabel översiktligt kategoriseras mot en antal grupper.[9]
Stjärnor
[redigera | redigera wikitext]Varje solsystem innehåller åtminstone ett himlakropp, dock ofta fler än enstaka. ett väldigt massiv andel från varenda stjärnor inom universum existerar komponenter inom en därför kallat flerstjärnesystem, alltså en solsystem likt innehåller numeriskt värde alternativt fler stjärnor.
Stjärnor finns inom ett mängd olika former, exempelvis röda jättar alternativt azurblå dvärgar. Stjärnorna inom solsystemen utgör ofta enstaka väldigt massiv andel från solsystemets totala massa. Exempelvis utgör vår stjärna mer än 99% från vårt solsystems totala massa. detta existerar även runt stjärnan/stjärnorna dem andra himlakropparna cirkulerar.[10][11][12]
Planeter
[redigera | redigera wikitext]Runt himlakroppen alternativt stjärnorna inom solsystemen, cirkulerar planeter.
Planeter existerar sedan definierade likt himlakroppar liksom cirkulerar runt enstaka alternativt flera stjärnor, besitter tillräckligt upphöjd massa på grund av för att bli klotformade vid bas från sin personlig gravitation, samt “dominerar” sin att vara nära något samt omloppsbana. Nästan samtliga stjärnor besitter åtminstone ett planet likt cirkulerar runt dem, dock detta finns även flera planeter likt ej existerar bundna mot någon himlakropp alls.
Dessa planeter kallas fria planeter alternativt interstellära planeter samt tros äga skickats ut ur sina ursprungliga solsystem efter för att dem skapats.
Planetens diameter är ungefär 50 km (ca 4 gånger så stor som jordens)modell vid planeter inom vårt solsystem existerar jorden, Mars samt Venus.[13][14][15]
Cirkumstellära skivor
[redigera | redigera wikitext]Cirkumstellära skivor existerar gruppnamnet till enstaka rad olika typer från ämne inom enstaka ringformad ansamling likt bildats runt stjärnor. dem förmå artikel gjorda från saker vilket gas, stoft, asteroider, samt därför vidare.
modell vid detta existerar asteroidbältet inom vårt solsystem.
Kometer
[redigera | redigera wikitext]Kometer existerar mindre massor inom en solsystem likt besitter omloppsbanor runt solsystemets himlakropp. Kometkärnorna existerar uppbyggda från ett lös session från ämne vilket fryst vatten, berg samt stoft.
då kometerna kommer tillräckligt nära himlakroppen dem kretsar runt, blir deras kometkärnor prickade från solstrålning vilket framkallar ett reaktion såsom leder mot för att kometerna får enstaka svans alternativt enstaka koma såsom existerar ett slags nebulosisk tillväxt kring kometkärnan.[16]
Zoner
[redigera | redigera wikitext]Den beboeliga zonen
[redigera | redigera wikitext]Den orbitalregionen runt ett himlakropp var enstaka jordliknande planet skulle behärska inneha flytande vätska vid ytan samt därmed kanske behärska stödja liv, kallas till den beboeliga zonen inom detta solsystemet.
detta får alltså ej existera således nära himlakroppen för att vattnet vid ytan skulle omvandlas till ånga alternativt till långt försvunnen sålunda detta skulle frysa. detta existerar enstaka användbar, dock optimistisk definition då ett planets yttemperatur ej bara beror vid dess avstånd ifrån sin himlakropp, utan även andra saker vilket exempelvis planetens reflektivitet.
Denna zons gränser ändrar bostadsort vid sig allt eftersom solsystemets himlakropp blir varmare alternativt kallare. ifall man beräknar tillsammans med den orbitalregionen var en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ej existerar flytande vid ytan från planeten, dock beneath ytan, ökar den beboeliga zonens storlek tillsammans minimalt 10 gånger sin förra storlek.
Skulle man räkna tillsammans den område var vätska skulle behärska existera flytande nära 10 kilometer beneath planetens yta hos ett jordliknande planet, skulle den beboeliga zonen på grund av jordliknande planeter bli 14 gånger bredare.[17][18]
Venuszonen
[redigera | redigera wikitext]Venuszonen existerar den orbitalregion var ett jordliknande planet skulle äga enstaka okontrollerad växthuseffekt.
Uranus är en av solsystemets fyra jätteplaneter - Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus - och är av ungefär samma storlek som NeptunusDenna område ligger alltså mellan himlakroppen samt den beboeliga zonen. Den inre gränsen på grund av zonen ligger var planetens atmosfär skulle brinna upp samt den yttre ligger var dricksvatten ej längre omvandlas till ånga ifrån ett jordliknande planets yta vid bas från dess avstånd mot solen. modell vid ett planet inom Venuszonen existerar venus.
Även denna plats agerar andra saker än distans mot himlakroppen roll inom hur zonen ser ut. Exempelvis planeternas storlek, stjärnans storlek samt även stjärnans typ.[17][19]