beadnews.pages.dev






Vad kallas de smala tallarna

Tall

Tall alternativt fura (Pinus sylvestris) existerar en träd inom tallsläktet samt familjentallväxter. Arten existerar utbredd inom Eurasienstempererade områden.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Tallen kom mot Skandinavien omkring likt detta inledande från dem stora barrträden.

Den växte då troligen tillsammans tillsammans med asp, björk, rönn samt sälg inom dem höglänta delarna från Götaland. Den art från tall liksom växer inom dem nordligaste delarna från landet förmå äga kommit österifrån omkring 1 tid senare. Störst spridning från arten skedde beneath den atlantiska värmeperioden då klimatet fanns grader varmare än dagens.

Tallen klarar ett liv på mager, torr mark liksom på fuktig och mager myrmark, där den är det vanligaste trädslaget

Tallen existerar idag Härjedalens landskapsträd. [2]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Tallen existerar en från dem mer imponerande barrträden inom Europas norra delar genom sin huvuddel, likt nära gynnsam planta blir mastlikt smärt samt linjär samt kvistfri ända upp mot den från en fåtal stora grenar uppburna kronan. Dess höjd går mot ovan 30 meter.

inom sin övre hälft äger den gulröd bark. Tallens barrdräkt existerar mera grå- alternativt blågrön än granens. Tallen kännetecknas från den starka dimorfismen (gestaltolikheten) mellan skotten: barren sitter numeriskt värde samt numeriskt värde (hos andra arter inom släktet tallar upp mot fem) vid små kortskott likt dessutom små frukter från växter några hinnaktiga lågblad från brungrå färg.

Dessa kortskott utgår ifrån långskott vilket små frukter från växter utspridda växtdel liksom existerar förkrympta mot fjäll. dem egentliga tallarna igenkänns även vid kottarnas fjäll, såsom existerar grövre mot spetsen samt var liksom tvärt avhuggna tillsammans enstaka vårta inom mitten. Tallkotten mognar ursprunglig året efter för att den blommat ut.

Lapptall

[redigera | redigera wikitext]

Lapptall (Pinus sylvestris plats.

lapponica) existerar ett variant från tall likt förekommer inom nordliga samt högt belägna områden inom Norden. Den existerar lågväxt samt skiljer sig ifrån den vanliga tallen genom enstaka smal topp, mindre grenar samt 30–50 millimeter långa, stärka gulgröntonade barr, likt sitter kvar vid trädet inom 6–9 år.[3]

Reproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Till sin blomning existerar tallen sambyggare samt vindblommig liksom granen, dock honblomman, vilket även vid tallen äger purpurröda fjäll, existerar ej större än enstaka ärta samt hanblommorna (de små gula, axlikaståndarsamlingarna) sitter denna plats talrikt hopade mot enstaka avlång blomsterarrangemang kring grenarna.

Tallen existerar känd till sin oerhörda stor mängd tillgångar eller förmögenhet vid ståndarmjöl, liksom beneath blomningsperioden övertäcker mark samt vattensamlingar inom skogen likt en svavelgult pulver (en företeelse liksom inom folkmun fått namnet svavelregn). inom länder var tallen växer mera spridd än inom Skandinavien, besitter man funnit tallpollen vid vattensamlingar flera mil ifrån närmaste något som ökar i storlek eller antal tallar.

Genom undersökningar nära svenska fyrar besitter man funnit för att barrträdspollen förs från vindarna tiotals mil ut mot havs. Utvecklingstiden ifrån tallblomma mot moget tallfrö existerar relativt utdragen, numeriskt värde samt en halvt år.[4]

Växtplats

[redigera | redigera wikitext]

Tallen äger ett således kallad pålrot samt trivs vid nära nog all slags mark, dock likt högstammig skogsområde (timmerskog) företrädesvis vid varm, torr, mager jordmån, mot modell detta vid högre belägna ställen inom mellersta Skandinavien således allmänt utbredda morän- alternativt krossgruset.

Lingon samt renlav existerar karaktärsväxter på grund av den högväxta, ljusa tallskogen. vid myrar blir tallen dvärgartat små samt kallas martall. ett sådan är kapabel kvar nära 50 års ålder artikel endast från manshöjd samt äga ett huvuddel liksom ej existerar grövre än ett vanlig spatserkäpp.


  • vad kallas dem smala tallarna

    • inom folktron tänkte man sig för att maran ägde ridit trädet, vilket kunna förklara namnet. Även inom skärgårdsmiljö förekommer martallar. mot skillnad ifrån martallar inom myrmark existerar dessa påtagligt något som har fått en viss form eller struktur från bris samt existerar ofta många lågväxta, således kallade kryptallar.

    Ålder samt storlek

    [redigera | redigera wikitext]

    Tallen är kapabel bli många äldre. dem äldsta påträffas vanligen inom skyddade områden (nationalparker, naturreservat, biotopskydd) genom för att tallen inom övriga skogsområden normalt avverkas nära enstaka ålder från 90– år,[5] till för att utnyttjas såsom träråvara.

    Den äldsta tall såsom påträffats inom landet plats ett tall vid Hornslandet liksom plats tid gammal.[6] ett tall inom Norra Österbotten inom land i norden plats kalenderår då den föll [7] Tallar förmå nå enstaka höjd från drygt 40 meter samt erhålla enstaka stamomkrets vid ovan fyra meter.[8]

    Utbredning

    [redigera | redigera wikitext]

    Utbredningsområdet sträcker sig ifrån norra Spanien samt Skottland mot Turkiet inom syd samt mot Mongoliet samt Rysslands östligaste regioner.

    Tallen växer inom låglandet samt inom bergstrakter upp mot meter ovan havet. inom Sibirien föredrar tallen områden vilket ligger utanför dem stora träskmarkerna dock inom norra Europa kunna trädet hittas nära sumpmark samt kärr.

    Det är ovanligt att hitta alla grupper i ett område

    Arten växer nära vattendrag inom större torra landskap likt stäpper.[1]

    Stora delar från Europas norra samt östra delars yta existerar skogsområde, samt därav existerar barrskog den vida övervägande delen. Tallen existerar näst granen detta vanligaste trädet inom den svenska skogen. Tall avkastar sämre än gran vid goda marker, dock används vid marker tillsammans nedsänkt bonitet, var den äger enstaka högre produktion.

    Tall existerar mer ljuskrävande än granen samt besitter en mer intensiv rotsystem samt högre stormfasthet.

    År gjorde furuskogarna skogsbruket mot ett från Sveriges huvudnäringar. dem svenska landskap var detta stora skogsbruket samt sågverksrörelsen ägde sina främsta tillhåll plats Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad samt Ångermanland, var upp mot 80 andel från landarealen existerar skogklädd.

    ifrån dessa trakter kom den största delen från Sveriges trävaruexport. Denna plats därför massiv, för att skogsprodukterna mot sitt värde utgjorde mer än hälften från bota exporten.

    Tallar är hartsartade träd som är besläktade med andra typer av barrträd som granar, cederträd och granar

    Motsvarande gäller även en antal andra länder inom Europas norra delar.

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    Tallen existerar många viktig till ekonomierna inom land i baltikum, land i norden samt landet. Virke ifrån tall kallas furu. Furu existerar fastare samt strängare än granvirke samt existerar genom sin kådhalt många varaktig, särskilt tallens kärnved.

    Furuvirke förädlas mot olika varor, varav förmå nämnas all slags inomhus-utomhusmöbler samt konstruktion liksom lekplatser, lekredskapet samt fasader. Även faner utan märkbart kvist skärs från furu.

    Byggindustrier använder byggnadsvirke samt träfönster, dörrar, panel samt lister från furu. inom landet existerar timmer ifrån tall den vanligaste råvaran på grund av impregnerade trävaror, varav förmå nämnas sliprar samt ledningsstolpar.

    Tallved tillsammans med många kåda, tjärved, används till tillverkning från tjära samt terpentin. Fetved används tillsammans med fördel mot utvändiga snickerier.

    från tallbarr kunna eterisk olja framställas. från äldre tallars bark brukar unge tillverka barkbåtar.

    Livsmedel

    [redigera | redigera wikitext]

    Nya årsskott, tallstrunt, är kapabel ätas ifrån femte månaden i året mot juni. från barren samt den gröna innerbarken kunna man utföra ett c-vitaminrik dekokt.

    Sockerhalten existerar dock ganska nedsänkt. Mjuka rötter ifrån unga tallar, liksom existerar mindre än 50&#;centimeter höga, kunna ätas efter kokning. Tall betraktas liksom enstaka från dem 14 viktigaste vilda växterna inom enstaka överlevnadssituation.[9]

    Förr användes innerbarken även mot barkbröd.

    Näst granen är tall det vanligaste trädet i Sverige

    Medicin

    [redigera | redigera wikitext]

    Kådan existerar antiseptisk, antibakteriell samt existerar även produktiv mot vissa svampinfektioner. Torkad tallkåda mals mot pulver samt blandas tillsammans alkohol. dem aktiva ämnena inom kådan löses inom alkoholen samt lösningen förmå silas efter en par veckor. Tallkåda plats förr enstaka från dem aktiva ingredienserna inom luktneutraliserare.

    Tallbarrsolja förmå utvinnas igenom ångdestillering från tallbarr samt äger liknande attribut.

    Tallen är ett av de mer imponerande barrträden i Europas norra delar genom sin stam, som vid gynnsam växt blir mastlikt smärt och rak och kvistfri ända upp till den av ett fåtal stora grenar uppburna kronan

    Tallstrunt användes även likt naturläkemedel: Skotten stormkokades samt ångorna andades in. detta ansågs verksamt mot slemhosta samt luftrörskatarr.

    Status

    [redigera | redigera wikitext]

    I några regioner såsom Skottland försvann stora tallskogar beneath historisk tidsperiod inom samband tillsammans landskapsförändringar.

    Allmänt finns flera ursprungliga bestånd kvar samt tallen planteras inom massiv utsträckning.

    Dessa ekosystem kallas för ekologiska grupper

    IUCN listar arten vilket livskraftig (LC).[1]

    Galleri

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] Gardner, M. Pinus silvestris . Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species. utgåva Läst 5 mars
    2. ^Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd,
    3. ^Nordens flora, Bo Mossberg & Lennart Stenberg, s.

    4. ^Agestam, Eric; Fahlvik, Nils; Karlsson, Matts; Nilsson, Urban (). Blandskog. Alnarp: SUFOR&#;
    5. ^”Tall, (Pinus sylvestris)”. Skogssverige – skogsnäringens portal vid Internet. Statens lantbruksuniversitet Arkiverad ifrån originalet den 31 mars ://&#;
    6. ^Andersson, Magnus; Niklasson, Mats (). ”Rekordgammal tall vid Hornslandet inom Hälsingland” (PDF). Svensk Botanisk Tidskrift (Uppsala: Svenska Botaniska föreningen) 98 (6): sid.&#;– ISSNX.

      De ekologiska grupperna Beroende på hur tallen har dött och i vilket nedbrytningsstadie den är har den sina egna arter och sitt eget ekosystem, där arterna är beroende av varandra

      Arkiverad ifrån originalet den 3 mars ://(6)/ Läst 4 september &#;Arkiverad 3 mars hämtat ifrån the Wayback Machine.

    7. ^Carl-Adam, Hæggström (). ”Nordens äldsta tall” (PDF). Svensk Botanisk Tidskrift (Uppsala: Svenska Botaniska föreningen) 99 (3–4): sid.&#; ISSNX. Arkiverad ifrån originalet den 16 juli ://()/ Läst 27 september &#;Arkiverad 16 juli hämtat ifrån the Wayback Machine.
    8. ^Lagerberg
    9. ^ (pdf) Handbok överlevnad ( års utg.).

      Stockholm: Chefen till armén. Libris ISBN &#;

    Webbkällor

    [redigera | redigera wikitext]

    Bilder & media