Den klassiska skolan nationalekonomi styrkor och svagheter

Nationalekonomiska teorier är kapabel artikel både heltäckande förklaringsmodeller alternativt mer specificerade teorier. Gemensamt existerar för att dem försöker förklara samhällsvetenskapliga ekonomiska problem.

I detta denna plats avsnittet presenteras några från dem vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, finansiell liberalism, marxism, keynesianism samt monetarism. oss kommer även titta närmare vid begreppen självhushållning samt penningekonomi. 

Koppling mot ämnesplaner på grund av gymnasiet hittar ni längre ner inom texten.

Ordet nationalekonomi handlar noggrann vilket all ytterligare vetenskapen om resurserhandel och finans angående för att hushålla tillsammans tillgångar.

inom detta fall en helt lands tillgångar. Idéerna på baksidan blir därför även politiska samt skiljer många ifrån privatekonomi.

Dessa olika idéer ifall hur samhällets finans bör styras kallar oss på grund av nationalekonomiska teorier. denna plats nedan presenteras några från dem vanligaste nationalekonomiska teorierna likt brukar användas till för att förklara ekonomiska skeenden inom historien samt inom vår personlig tid.

Självhushållning

Ett från dem allra äldsta sätten för att strukturera vetenskapen om resurserhandel och finans plats detta likt oss idag kallar på grund av självhushållning.

Grunden inom detta struktur plats för att varenda vilket levde tillsammans producerade vad dem behövde, samt spridda detta mellan sig. Denna typ från hushållning fordrade många arbetskraft då allt liksom behövdes tillverkades samt nästan ingen köp förekom. Framförallt förekom denna typ från vetenskapen om resurserhandel och finans inom tidiga jägar- alternativt jordbrukssamhällen.

Penningekonomi

När olika stater började växa fram ökade även handeln.

mot enstaka start handlade man genom för att byta produkter mot produkter. Detta utvecklades således småningom mot för att byta produkter mot metaller likt sedan blev mot mynt. Detta ledde mot för att människor även började ett fåtal betalt till sitt sysselsättning tillsammans med valuta. Detta kallas penningekonomi samt tillsammans den växte handeln ytterligare.

Merkantilism

När moderna stater började växa fram vid samt talen ville kungarna samt furstarna även öka sin övervakning ovan handeln.

Nu ville man satsa vid inhemsk produktion samt därför lite likt möjligt skulle importeras.

Man skulle även satsa vid import från ingredienser liksom skulle förädlas till för att behärska sälja utomlands såsom färdiga varor. Genom detta sätt för att importera samt sälja utomlands skulle landet ett fåtal positiv handelsbalans. Mer valuta skulle komma in inom landet än ut, vilket skulle utföra detta rikare samt rikare.

Statens övning fanns för att skydda detta egna landets produktion.

detta viktigaste verktyget på grund av detta fanns tull. Genom kostsam tullar vid utländska produkter blev detta dyrare för att importera vissa varor samt detta egna landets produktion skyddades. Merkantilismen fanns framförallt talets ledande ekonomiska lära.

Fysiokratism

Fysiokratism plats ett nationalekonomisk lära liksom hävdade för att jordbruket fanns grunden mot allt välstånd.

Ursprunget fanns franskt, Francois Quesnays ekonomiska föremål eller textstycken inom Encyklopedin kunna ses såsom startår även ifall begreppet fysiokratism kom

Fysiokraterna ogillade statsingripanden; individens strävan efter personlig vinning plats naturlig. Läran kom därmed för att mot viss sektion bli föregångare mot den ekonomiska liberalismen, trots antiliberala inslag vilket nedvärderandet från köp samt industri.

Även den starka kungamakten hyllades, ifall den plats reformsinnad, vilket tilltalade Gustav III.

Ekonomisk liberalism

Handeln såsom vuxit fram beneath samt talen ägde gjort delar från Europa rikt. för tillfället växte industrialismen fram samt skapade nya förutsättningar på grund av ekonomin.

En från dem inflytelserik ekonomiska tänkarna blev engelsmannen Adam Smith.

Smith menade för att all köp skulle existera fri samt utan hinder samt plats därför många väsentlig mot merkantilismen. han menade för att samtliga tullar samt liknande skulle tas försvunnen samt ersättas från frihandel.

För Smith skulle kurera ekonomin existera fri samt staten skulle ej lägga sig inom. Regleringar skulle avskaffas samt produkter samt tjänster flyta fritt vid ett handelsplats.

Tanken fanns för att den fria ekonomin skulle gynna samtliga samt för att ekonomin då skulle växa, något såsom kallas på grund av tillväxt.

Smith utgick ifrån för att staten inom grunden plats något som är mer än nödvändigt; överflödigt eftersom människan plats klok, upplyst samt inom slutändan ville sitt eget bästa. ifall samtliga bara gjorde vad likt fanns bäst på grund av dem själva skulle detta inom längden leda mot detta bästa på grund av bota landet.

problem att diskutera angående kostnader alternativt resurser mot produkter skulle styras från marknaden egen. enstaka osynlig grabb (marknaden själv) skulle åtgärda både dessa bekymmer samt saker liksom arbetslöshet, fattigdom samt prissättning.

Den politiska tankesystem likt växte fram liksom enstaka resultat från Adam Smtihs idéer kallas till liberalism efter detta engelska termen på grund av frihet.

Marxism

Som enstaka motreaktion mot liberalismen samt den fria ekonomin växte marxismen fram.

frihet inom ekonomin ägde lett mot framväxten från ett fattig arbetarklass, orättvisor samt sociala problem.

talets socialister såg detta liksom en stort bekymmer. dem menade för att dem liksom ägde företagen blev rika vid andras sysselsättning, medan dem såsom arbetade slet hårt på grund av låga löner.

Socialisterna kämpade till för att utveckla arbetarnas villkor.

Filosofen Karl Marx grundlade ett finansiell teori likt tog sin utgångspunkt inom detta denne kallade till klasskamp.

Marx menade för att varenda samhällen inom historien ägde präglats från enstaka kamp mellan olika klasser, angående kontrollen ovan produktionen samt dess fördelning. Oavsett ifall detta fanns mellan slavar samt slavägare alternativt detta moderna industrisamhällets kamp mellan dem likt ägde; kapitalister samt dem liksom arbetade; arbetarklassen.

I enstaka marxistisk finans blir alltså detta viktiga för att minska utsugningen från arbetarklassen.

Detta skulle ske genom för att ta övervakning ovan produktionen. Ekonomin skulle regleras, fackföreningar stöttas, olika skatter införas. Genom detta skulle man flytta kraft samt valuta ifrån dem vilket ägde mot dem såsom arbetade. inom vissa länder, vilket inom Ryssland, skedde detta genom väpnad revolution medan andra länder valde politiken.

Idag existerar detta ett fåtal länder såsom existerar marxistiska, även ifall flera existerar påverkade från tänkandet.

Istället på grund av för att fokusera vid detta enskilda landet brukar dem moderna marxisterna istället mena för att klassamhället idag existerar internationellt dock kapitalismen inom grunden existerar densamma.

Keynesianism

En från talets maximalt inflytelserika ekonomer hette John Maynard Keynes.

Keynes plats inom grunden frikostig dock menade inom likhet tillsammans marxisterna för att total finansiell frihet skapade bekymmer. Därför menade han för att staten plats tvungen för att ta ansvar var marknadsekonomin ej klarade från för att utföra det.

Staten skulle gripa in inom ekonomin genom bidrag samt skatter, till för att vid därför sätt stötta alternativt reglera marknaden då detta behövdes.

En betydelsefull fråga till Keynes plats arbetslösheten.

Keynes ägde sett effekterna från den stora depressionen samt tillsammans detta bildat sig enstaka klar perception angående arbetslöshetens effekter. han menade för att marknadsekonomin ej klarade från för att åtgärda arbetslösheten vid personlig hand.

Om fler kom inom jobb skulle ekonomin växa. Då skulle efterfrågan vid produkter samt tjänster öka.

Genom ökad efterfrågan skulle fler ett fåtal jobb vilket inom sin tur skulle leda mot ännu högre efterfrågan, enstaka positiv spiral. inom dem länder såsom påverkas från Keynes äger man därför ofta slutfört stora statliga arbetsuppgift på grund av för att bekämpa arbetslösheten.

Genom för att satsa skulle man ett fåtal enstaka multiplikatoreffekt. Detta innebar för att varenda satsad topp inom förlängningen skulle flera olika effekter, ej bara den man satsade vid.

Därför skulle statliga satsningar existera ytterligare effektiva.

Keynes menade även för att detta fanns viktigt för att bekämpa konjunkturernas svängningar.

Genom för att spara valuta inom högkonjunktur skulle en nation ett fåtal valuta ovan likt kunde satsas inom lågkonjunktur. vid sålunda vis skulle detta snabbare vandra för att ta sig ur en uselt ekonomiskt tillstånd.

Monetarism

Ekonomen Milton Friedman existerar den vilket ligger på baksidan den andra från talets stora ekonomiska inriktningar; monetarism.

Friedman plats klart inspirerad från den klassiska liberalismen samt hans idéer besitter sin bas var. Ibland kallas hans idéer därför på grund av nyliberalism.

I denna teori ses inflationen vilket en från ekonomins främsta bekymmer. Därför blev inflationsbekämpning ett från den ekonomiska politikens viktigaste data. Inflationen bidrog mot för att förhindra tillväxt vilket gjorde för att ekonomin ej fungerade.

Genom energisk penningpolitik skulle kvantiteten valuta inom omlopp behållas nere. Genom räntepolitik skulle inflationen styras samt genom åtstramningspolitik skulle statens utgifter kontrolleras. inom övrigt skulle staten låta ekonomin sköta sig egen tillsammans således erhålla regleringar likt möjligt.

En ytterligare från monetarismens viktigaste idéer plats för att all arbetslöshet existerar frivillig.

Egentligen fanns detta arbetsuppgifter mot samtliga. Ibland nedsänkt arbeten till långt borta, alternativt därför existera lönerna till låga. ifall människor bara fanns beredda för att flytta, alternativt jobba till lägre löner ägde dem sluppit artikel arbetslösa.

Därför borde regler till lägstalöner tas försvunnen. ifall människor bara plats tvingade för att ta dem arbete vilket fanns tillgängliga skulle arbetslösheten upphöra.

LÄS MER:Ekonomi samt handel

LÄS MER:Samhällsekonomi

LÄS MER:Internationell vetenskapen om resurserhandel och finans samt handel

LÄS MER:Ekonomisk historia

PODCAST:Ekonomiska teorier

PODCAST:Ekonomiska system

Arbetarklass: Innefattar merparten från samtliga person som arbetar samt syftar inom marxistisk teori vid dem lönearbetare såsom ej äger något direkt effekt ovan sitt arbete.

Arbetsgivare: Den likt äger sysselsättning för att tillhandahålla alternativt anställer, exempelvis staten, ett samhälle alternativt en företag.

Arbetskraft: De arbetsföra inom ett viss befolkning alternativt den arbete eller position inom en organisation vilket enstaka arbetare säljer mot enstaka arbetsgivare vid enstaka arbetsmarknad.

Arbetstagare: Den liksom tar en sysselsättning såsom erbjuds från enstaka arbetsgivare.

Den stora depressionen: En långvarig lågkonjunktur såsom följde efter den stora vägg Street-kraschen inom New York inom USA

Export: Utförsel samt salg från produkter utanför en lands gränser.

Fackförening: Medlemsorganisation på grund av arbetstagare såsom driver arbetstagarnas intressefrågor (om löner, arbetstider o.s.v.) gentemot arbetsgivarnas organisationer.

Frihandel: köp såsom ej regleras samt förhindras från tullar alternativt andra handelshinder.

Handelsbalans: Summan från export samt import.

en nation liksom exporterar mer än detta importerar får ett positiv handelsbalans samt vice versa.

Hushålla: för att erhålla dem tillgångar man besitter för att räcka till.

Import: Köp samt införsel från produkter ovan ett tullgräns, exempelvis ifrån en annat land.

Inflation: Pengarna blir mindre värda vilket utför samtliga produkter samt tjänster dyrare samtidigt vilket köpkraften minskar.

Kapital: Tillgångar inom struktur från valuta, egendomar, maskiner samt skepp.

Kapitalism: en ekonomiskt struktur var produktionsmedlen befinner sig inom privat ägo samt var produktionen styrs från marknadskrafterna.

Klasskamp: Kampen mellan numeriskt värde samhällsklasser: arbetsgivare alternativt kapitalister samt person som arbetar (arbetarklassen).

Förenklat handlar detta angående för att arbetarna önskar äga högre inkomst samt förbättrad arbetsvillkor medan kapitalisterna önskar hålla nere liknande kostnader.

Låg- samt högkonjunktur: Konjunktur existerar en term likt syftar vid detta rådande ekonomiska tillståndet inom enstaka finans.

ett lågkonjunktur innebär för att produktionen från produkter samt tjänster reducerar. Motsatsen existerar ett högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten existerar större.

Lägstalön: En i enlighet med kollektivavtal exponerad nedre gräns på grund av löner såsom arbetsgivare betalar mot arbetstagare.

Marknad: En område var köpare samt handelsman träffas.

enstaka handelsplats är kapabel därför artikel summan från flera aktörers agerande, inom enstaka viss bransch alternativt inom internationell handel.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Teorier: Antaganden samt vetenskapligt underbyggda påståenden såsom redogör en problem.

Tillgång samt efterfrågan alternativt utbud samt efterfrågan, handlar ifall förhållandet mellan priset vid enstaka existera alternativt arbete eller position inom en organisation samt den kvantitet likt köpare samt handelsman från varan alternativt tjänsten existerar villiga för att handla tillsammans vid enstaka handelsplats.

Läs mer >

Tillväxt: Ökning från BNP (bruttonationalprodukten) ovan enstaka viss period. tillsammans BNP menas värdet från samtliga produkter samt tjänster såsom produceras inom en nation beneath enstaka period.

Tull: En avgift (avgift) liksom måste blir betald till vissa produkter likt införs inom en nation, ort alternativt annat område.

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Förklara kortfattat vilket nationalekonomi handlar om.
    
2. Vad menas tillsammans med självhushållning?

   Ge modell vid samhällen genom historien likt baserat ekonomin vid självhushållning.
    

3. Vilka stora fördelar äger penningekonomi jämfört tillsammans självhushållning?
    
4. Vad menas tillsammans med merkantilism?
    
5. Varför fanns Adam Smith väsentlig mot merkantilismens lära?
   Dess mest betydande teoretiker var Adam Smith, David Ricardo, Thomas Malthus och John Stuart Mill

   Använd dig bl.a. från begreppet "frihandel" inom ditt svar.
    

6. Vad menade egentligen Adam Smith tillsammans för att "en osynlig hand" skulle åtgärda samtliga bekymmer vid marknaden?
    
7. Hur samt varför uppkom marxismen samt vad går läran ut på?
    
8. Vad plats detta till samhällsproblem likt fick ekonomen John Maynard Keynes för att producera enstaka fräsch finansiell teori (keynesianism)?
    
9. Vad existerar den största skillnaden mellan keynesianism samt finansiell liberalism?
    
10. Enligt ekonomen Milton Friedman, monetarismens grundare, existerar statens viktigaste arbetsuppgift inom ekonomin för att motarbeta inflationen.

    Förklara kortfattat hur.
     

11. Inom monetarismen (nyliberalismen) hävdas bland annat för att arbetslöshet existerar frivilligt samt egentligen skulle existera enkel för att åtgärda. Förklara vilket liksom menas samt tänka vid vilka fördelar samt nackdelar detta medför både på grund av staten samt på grund av den enskilde individen.

Diskutera:

1. Dela in klassen parvis alternativt inom mindre grupper såsom samtalar om fördelar respektive nackdelar gällande dem nationalekonomiska teorierna.

   Alternativt angående varenda lag väljer ett teori liksom sedan redovisas inom helklass.
    

Litteratur:
Robert W Grubbström, Ekonomisk teori, Academia adacta,
Bo Sandelin , Det ekonomiska tänkandets historia, SNS Förlag,
Harry Landreth samt David C Colander, History of economic thought, South-Western College,

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare
Texten inom faktarutan existerar skriven från Torbjörn Nilsson, professor inom historia

Webbplats:
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni är kapabel förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans med lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras ett klar samt nytänkande modell till användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans med dem fyra SO-ämnena.. tillsammans med utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet förmå äga nytta från boken.

Den äger enstaka klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven på grund av för att passa varenda liksom jobbar tillsammans SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot gymnasiets ämnesplaner på grund av Samhällskunskap 2 samt Internationell ekonomi.

Avsnitt ( min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni förmå lära dig mer ifall nationalekonomiska teorier.

Genom historien besitter olika nationalekonomiska teorier avlöst varandra. inom detta denna plats avsnittet redogör oss dem ledande nationalekonomiska teorier vilket äger avlöst varandra ifrån talet fram mot idag.

ifrån merkantilism, mot klassisk liberalism, marxism, keynesianism samt monetarism mot ekologisk finans samt beteendeekonomi.

Om följd Samhällskunskap förklarad: inom kärnfulla segment, liksom inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer.

Innehållet existerar avstämt tillsammans med verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Genomgång ( min) var SO-läraren "magister Wendin" redogör olika nationalekonomiska teorier.

Introduktion
Merkantilism - Historisk kontext
Merkantilism - Kännetecken
finansiell liberalism - Historisk kontext
finansiell liberalism - Kännetecken
Den osynliga handen
Lagen angående komparativa fördelar
Marxism - Historisk kontext
Marxism - Kännetecken
Den materialistiska historieuppfattningen
Keynesianism - Historisk kontext
Keynesianism - Kännetecken
Kontracyklisk finanspolitik
Multiplikatoreffekten
Varför Keynesianism?
Monetarism