Hur man bedöma av studiebesöket i kapellet

Sedan tidigare finns studier från Lars Näslund likt just redovisar samt samtalar om elevers sammanträde tillsammans trosrepresentanter inom klassrumsundervisning. Ämnesdidaktiska klassrumsstudier existerar dock ej särskilt vanliga. Thérèse Halvarson Brittons forskning tillsammans med titeln Studiebesök inom religionskunskapsundervisningen.

Elevers anförande ifall islam, före, beneath samt efter en moskébesök () existerar därför en välkommet bidrag. Hennes granskning visar vid komplexiteten inom hur studiebesök tas emot från eleverna.

Intresse, engagemang samt nyfikenhet

Halvarson Britton äger inom sin lärande följt enstaka undervisningssekvens hos en pedagog och en assemblage studenter såsom arbetar tillsammans islam såsom tro samt tradition samt var klassen beneath detta arbetsområde förbereder, genomför samt efterarbetar en studiebesök inom enstaka moské.

Halvarson Britton följer således utbildning inom religionskunskapsämnet inom enstaka gymnasieklass kalenderår 2 inom samhällsvetarprogrammet samt studien är kapabel beskrivas såsom enstaka fallstudie var syftet existerar för att undersöka en studiebesöks religionsdidaktiska möjligheter samt utmaningar genom elevers yttranden.

Gymnasieklassen beskrivs likt intresserad samt engagerad inom religionskunskapsundervisning; eleverna äger flera åsikter ifall tro samt tradition.

dem existerar även nyfikna vid varandras erfarenheter samt synsätt.

Elevernas egna erfarenheter agerar massiv roll

Inledningsvis diskuteras den informella gruppindelning såsom finns inom klassen tillsammans olika egna positioneringar mot tro samt livsåskådning, likt kommer för att äga innebörd inom dem tolkningar ungdomarna fullfölja beneath moskébesöket.

Halvarson Brittons studie visar att det blir olika reaktioner och gensvar från olika grupper av elever på studiebesöket

Elevernas egna erfarenheter agerar ett central roll på grund av undersökningens påverkan, vilket möjligen ej existerar förvånande, dock liksom framträda inom uppsatsen vid en intressant samt klart sätt.

Det teoretiska ramverk liksom Halvarson Britton använder sig från hämtar denna ifrån Robert Jackson samt hans förklarande ansats (”interpretive approach”, ) samt Michael Bachtins dialogteori ().

Båda teorierna förmå placeras beneath en större socialkonstruktionistisk ”paraply” (se t ex Berger & Luckmann, ) var varenda yttrande förstås likt innehållande genklanger ifrån ett omgivande kontext. Därför blir term liksom representation, tolkning samt reflexivitet viktiga analysverktyg inom Halvarson Brittons studie.

Mediabilden dominerar elevernas uppfattningar

Det empiriska ämne likt ligger mot bas till analyser inom uppsatsen existerar loggböcker vilket eleverna på grund av beneath undervisningssekvensen, fältanteckningar ifrån deltagande observationer samt intervjuutskrifter.

detta existerar således en rikt empiriskt ämne Halvarson Britton går igenom samt utvärderar till sin artikel resultat.

Före moskébesöket ger eleverna huvudsakligen enstaka foto från islam såsom en relativt slutet samt homogent struktur tillsammans stränga regler samt lagar, ej minimalt till kvinnor. en fåtal studenter ger modell vid synsätt var islam även rymmer enstaka inre variation.

Orkestern består främst av studenter och anställda vid Uppsala universitet, men arbetet kring orkestern och konsertproduktionerna drivs av fyra anställda vid universitetet

Halvarson Britton konstaterar för att den foto liksom framträder från islam sannolikt existerar präglad från ledande mediabilder samt omgivande samhällsdiskurser.

Uppfattning både förstärks samt förändras

Under besöket inom moskén möter eleverna enstaka trosrepresentant liksom tar emot samt samtalar om tro samt tradition inom islam tillsammans med eleverna.

Studien visar hur olika studenter förstår samt relaterar mot detta kontext vilket dem befinner sig inom utifrån olika tidigare erfarenheter från tro samt tradition samt för att en studiebesök således ej är kapabel sammanfattas vid en enkelt samt entydigt sätt. denna plats framträda vid en fascinerande sätt hur komplext samt varierande utbildning är; studenter förstår, tolkar samt förhåller sig mot vad likt sägs relativt olika (lärande existerar emellertid en term såsom Halvarson Britton ej använder inom sin studie).

Halvarson Brittons forskning visar för att detta blir olika reaktioner samt gensvar ifrån olika grupper från studenter vid studiebesöket.

ett inledande lag studenter inom klassen existerar redan före besöket positiva mot islam samt denna lag förstärks inom sin positiva inställning.

Syftet med studien är att presentera en nytolkning av Michelangelos målning Yttersta domen () i Sixtinska kapellet

enstaka andra lag studenter existerar kritiska mot islam före besöket samt förstärks även inom denna ögonkontakt beneath besöket.

Bland annat ifrågasätts trosrepresentanten likt dem möter samt likt på grund av konversation tillsammans eleverna, eftersom denna mer kritiska team ej upplever honom såsom enstaka pålitlig representant på grund av islam.

ett tredjeplats lag studenter existerar kritiska före besöket, dock mer positiva mot islam likt tro samt tradition direkt efter besöket. Denna uppskattande inställning mot islam avtar emellertid efter ett period samt eleverna blir återigen mer kritiska.

Svårt för att fjärma sig ifrån ”rätt samt fel”

I en avslutande avsnitt samtalar om Halvarson Britton dem religionsdidaktiska möjligheter samt utmaningar studien resulterar inom.

Bland annat problematiseras problem att diskutera angående hur islam förmå representeras inom undervisning: bör läraren lägga enstaka tyngdpunkt vid tänkesätt samt lära samt inom därför fall vilken tänkesätt samt lära, alternativt bör tyngdpunkten läggas vid ”levd islam” samt vad förmå detta inom sålunda fall vara?

Eleverna samtalar om återkommande tankefiguren ”rätt islam” vilket blir problematiskt eftersom uppfattningar varierar samt skiftar.

Vem är kapabel uppfattas omfatta ett tolkning från ”rätt islam”?

Sedan leds Akademiska kapellet av Stefan Karpe

existerar trosrepresentantens tolkning ”rätt islam”? Uppsatsen väcker således problem att diskutera angående hur trosrepresentanter bör betraktas vilket källa, vilket ej existerar enstaka lätt, dock intressant fråga.

Denna leder inom sin tur vidare mot enstaka mer omfattande angelägenhet inom utbildningssammanhang: vilka bilder från omvärlden konstrueras inom undervisning?

Utifrån vilka ståndpunkter samt ifrån vilka perspektiv? på denna plats finns inga enkla samt raka svar, dock diskussionen bör ständigt föras. detta existerar tydligen även, inom varenda fall inom undervisningssammanhang, svårt på grund av studenter för att fjärma sig ifrån en tänkande från korrekt samt fel.

Thérèse Halvarson Brittons lärande rekommenderas såsom läsning på grund av pedagog inom religionskunskap, dock även inom vidare didaktiska samt pedagogiska kontext.

Varför ej strukturera enstaka studiecirkel tillsammans licentiatuppsatsen såsom grund? på denna plats uppkommer problem att diskutera ifall utbildning, utbildning samt ämnesperspektiv vid en tankeväckande sätt samt visar ej minimalt vid undervisningens komplexitet tillsammans med ämnet religionskunskap inom fokus. dock studien existerar även nödvändig på grund av konstruktioner från andra, framför allt samhällsvetenskapliga ämnesfält.

Text: Kerstin von Brömssen

Källor:

Licentiatuppsatsen Studiebesök inom religionskunskapsundervisningen.

Elevers anförande ifall islam före, beneath samt efter en moskébesök Länk mot ytterligare webbplats.

Bachtin, Michael () Svar vid enstaka fråga ifrån Novyj mir 1: detta dialogiska ordet. 3:e uppl.().

Formatet är närmast kolossalt och saknar dessutom ramverk eller tydlig rumslighet

Gråbo. Anthropos.

Berger, Peter & Luckmann, Thomas (). The social construction of reality. A treatise in the sociology of knowledge. London: Penguin Books.

Jackson, Robert () Religious Education. An Interpretive Approach.

Kungliga Akademiska kapellet är en av Europas äldsta symfoniorkestrar och är idag större och mer dynamisk än någonsin

London: Hodder & Stoughton.

Naeslund, Lars (a) Faces of Faith: Reflections on Examples of Plurality in a Swedish RE Classroom. British Journal of Religious Education, 31, No 3, s.

Naeslund, Lars (b) When the task fryst vatten to ask- Students’ Voices on Putting Questions to Invited Visitors in the Classroom. Stockholm: Department of Didactic Science and Early Childhood Education, Stockholms Universitet.