Är träaska surt eller alkaliskt
Aska
| Aska |
|---|
|
- För andra betydelser, titta rester efter förbränning (olika betydelser).
Aska kallas dem fasta oorganiska restprodukterna efter förbränning från organiska ämnen.
Sammansättningen existerar beroende från utgångsmaterialet samt består oftast från fosfater, karbonater, klorider, silikater samt sulfater från kalcium, magnesium, kalium samt natrium. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar inom regel rödbrun, grå alternativt ljus. ett rödfärgad rester efter förbränning tyder vid upphöjd järnhalt.
Aska skiljer sig ifrån detta fasta organiska ämne liksom förmå bli återstod nära förbränning, detta önskar yttra oförbränt organiskt ämne, även angående rester efter förbränning även kunna innehålla kol. ett organisk återstod vilket följer tillsammans rökgaserna kallas istället svart beläggning från rök medan enstaka organisk bottenåterstod kallas kol alternativt koks.
Vulkanisk rester efter förbränning existerar även en etablerat term, trots för att detta ej rör sig angående ett återstod efter förbränning.
Olika typer från aska
[redigera | redigera wikitext]Några vanliga asktyper:
Vedaska
[redigera | redigera wikitext]Ett stort antal forskningsstudier besitter genomförts beträffande den kemiska sammansättningen från vedaska, alternativt träaska.
Resultaten varierar stort, eftersom en flertal faktorer, vilket tidigare nämnts, påverkar sammansättning. inom vissa studier existerar kalciumkarbonat (kolsyrad kalk, CaCO3) ett betydelsefull beståndsdel[2], inom andra studier förekommer ytterst lite kalciumkarbonat, däremot stora mängder kalciumoxid (bränd kalk, CaO).[3] Reaktionen CaCO3 → CO2 + CaO sker långsamt (ca enstaka timme) nära °C dock relativt snabbt (några minuter) nära °C.
Kalium inom rester efter förbränning förekommer främst inom form eller gestalt från kaliumkarbonat.
pH är ett mått på hur sur eller basisk en vattenlösning ärLövträdsaska fanns till utgångsmaterial till tillverkning från kaliumkarbonat(pottaska). Kalcium finns inom lövträdsaska främst inom form eller gestalt från kalciumfosfat, inom barrträdsaska inom struktur från kalciumoxid alternativt kalciumkarbonat beroende vid förbränningstemperaturen.
Några studier påvisar således höga halter liksom 12&#;% från järnoxider[3] medan andra ej påvisar några halter alls[4], samt järnoxider ofta existerar resultatet från föroreningar, dvs.
föroreningsaska.
Innehållet från tungmetaller beror huvudsakligen vid trädens ståndort. Energiskog (Salix) likt kultiveras vid jordbruksmark ger ofta rester efter förbränning tillsammans med förhöjda halter från grundämne samt zink.
grundämne finns naturligt inom marken. ett sektion härrör ifrån kadmiumhaltiga gödselmedel vilket tidigare tillförts jordbruksmarken.
I träaska är kapabel även radionuklider inträffa, kalium samt cesium(en). Kalium förekommer naturligt medan cesium härrör ifrån kärnvapensprängningar samt Tjernobylolyckan ().
Förutom den effekt trädslag, trädets ålder, växtplats samt genetiska faktorer förmå äga, äger även nästa faktorer innebörd på grund av träaskans sammansättning:
- Flygaska: då större mängder flygaska uppstår, förändras sammansättningen från den bottenaska liksom blir kvar.
- Förbränningstemperaturen[6] leder mot numeriskt värde direkta effekter:
- Dissociation: nära högre temperatur förbränns karbonater, sulfider m.m.
mot oxider. ett sektion metalloxider, kvicksilveroxid är kapabel mot samt tillsammans med delas upp inom sina beståndsdelar samt därefter omvandlas till ånga fullständigt.
- Förångning: då flygaskan ej mäts, kommer ett sektion beståndsdelar för att saknas inom summeringen.
- Dissociation: nära högre temperatur förbränns karbonater, sulfider m.m.
- Experimentmiljön: då askan utsätts på grund av miljöpåverkan mellan förbränning samt granskning är kapabel beståndsdelar inom träaskan hinna reagera tillsammans med luftens koldioxid.
Växtnäringsämne inom vedaska
[redigera | redigera wikitext]En djupgående lärande tillsammans med träaska ifrån en antal olika trädarter genomfördes vid talet från den tyske lantbrukskemisten Emil von Wolff.[7]
| ämne | bok | ek | björk | tall | gran |
|---|---|---|---|---|---|
| kalium | 17–25 | 21–29 | 12–17 | ca 11 | 10–17 |
| fosfor | 3–6 | 5–9 | 3–5 | 3 | ca 1 |
| kalcium | 18–28 | 13–18 | 14–21 | ca 32 | ca 18 |
| magnesium | ca 6 | ca 10 | ca 8 | ca 5 | ca 5 |
Kolaska
[redigera | redigera wikitext]Vid kolets förbränning bildar dem oorganiska huvudkomponenterna oxider, sulfater samt silikater.
detta existerar framför allt aluminium, järn, kalcium, kisel samt magnesium samt dem primära beståndsdelarna existerar således Al2O3, Fe2O3, CaO, SiO2, samt MgO. Dessutom förekommer oxider från kalium, natrium samt svavel (SO3).
Torvaska
[redigera | redigera wikitext]Torvaska innehåller framför allt oxider från aluminium, järn, kalcium samt kisel.
Den innehåller även lägre halter från fosfor, kalium, magnesium, natrium, svavel, titan samt olika spårämnen. Den uppvisar stora likheter tillsammans kolaska. detta vilket skiljer torvaskans sammansättning ifrån träaska existerar högre halter från järn samt lägre halter från mangan samt kalium.
Gräsaskor
[redigera | redigera wikitext]Aska från eldat växttäcke äger massiv variation även inom enstaka samt identisk art, beroende vid växtförhållanden.
en god modell existerar rörflen liksom besitter upphöjd utdelning samt därför existerar intressant liksom energigröda. detta besitter ingått inom flera forskningsstudier. Askhalten varierar många beroende vid plats rörflenen odlats. dem lägsta askhalterna, 2&#;%, besitter växttäcke vid mullhaltig mark, medan halterna till rörflen såsom planta vid stärka lerjordar kunna existera därför höga liksom 10&#;%.
Rörflen existerar intressant såsom bränsle eftersom dess rester efter förbränning besitter enstaka relativt upphöjd asksmältpunkt, vilket reducerar problemen tillsammans med sintring inom värmepannan.
Rörflen innehåller påtagligt högre halter från svavel, kväve samt klor än vedbränsle. Askan består framför allt från kisel dock den innehåller även kalium, kalcium, magnesium, fosfor samt spårämnen.
Dess flygaska innehåller höga halter från tungmetaller.[10]
Benaska
[redigera | redigera wikitext]Benaska existerar den rester efter förbränning vilket återstår efter förbränning från ben. Den består från ungefär 85&#;% kalciumfosfater, framför allt trikalciumdifosfat, en krydda från kalcium samt fosforsyra tillsammans formeln Ca3(PO4)2, samt 12&#;% kalciumkarbonat (CaO).[11][12]
uppmärksammades höga metallhalter inom kremeringsaska, cirka 20 ton per kalenderår, bland annat titan ifrån operationer.[13][14]
Benaska användes tidigare på grund av skildring från fosfor samt fosforsyra, mjölkglas, glasyrer, keramiskt ämne inom drivugnar samt muffelugnar samt vilket polerings- samt putsmedel.[12]
Komponenter
[redigera | redigera wikitext]Askan är kapabel delas in inom numeriskt värde komponenter: rester efter förbränning ifrån bränslets naturliga obrännbara mineraler samt föroreningsaska.[15]
Naturlig aska
[redigera | redigera wikitext]Den naturliga askan består från mineralämnen vilket träden äger tagit upp ur marken samt ifrån regnvattnet likt tagits upp från barr samt löv.
Mineralerna finns främst inom bastbarken samt inom barr samt löv, dvs inom dem delar var trädens livsfunktioner existerar. på denna plats finns mer än hälften från mängderna kalcium, fosfor, kalium samt kväve samt även magnesium samt kisel. Askhalten varierar starkt beroende vid trädslag, trädets ålder samt växtplats, dock även vid genetiska faktorer.
Generellt äger svenska skogsträd ett naturlig askhalt inom stamved från 0,4–0,7&#;%, var gran besitter högst askhalt. Tallbarr äger 2,5&#;% askhalt, granbarr samt löv 5–6&#;%. Björk- samt tallbark innehåller 1,5–2,5&#;% rester efter förbränning samt granbark upp mot 4&#;%.[16]
Föroreningsaska
[redigera | redigera wikitext]Vedhanteringen besitter enstaka kritisk innebörd på grund av hur många föroreningsaska bränslet får.
Bränsle är kapabel förorenas vid bas från släpning alternativt lunning. Ibland följer metallföremål tillsammans med ifrån avverkningen, verktyg.
pH sträcker sig vanligtvis från 0 (surt) till 14 (basiskt)nära transporten mot virkesterminal kunna oorganiskt damm öka den kommande föroreningsaskan. enstaka från dem viktigaste orsakerna mot föroreningsaska existerar dock oasfalterade lagringsytor. Bark ifrån oasfalterade ytor förmå innehålla 10–15&#;% rester efter förbränning. Lagring från bränsle bör tillsammans andra mening ständigt ske vid asfalt- alternativt betongytor, alternativt åtminstone vid ett hårdgjord yta tillsammans flis alternativt bark vilket bädd.[17]
Behandlat virke, mot modell då byggavfall, returträflis, lastpallar, formvirke, möbler, emballage eldas är kapabel innehålla höga halter från även dem oorganiska ämnena arsenik, bly samt koppar.[17]
Föroreningsaska inom bränslet utgör ett barlast samt deltar ej inom förbränningen.
Negativa effekter från denna rester efter förbränning existerar bland annat för att den:[15]
- minskar energiinnehållet per massenhet bränsle
- sliter vid mekaniska transportanordningar
- kan medföra slaggningsproblem
- ökar transport-, hanterings- samt deponikostnaderna
Askhalter
[redigera | redigera wikitext]Askhalter inom träd
[redigera | redigera wikitext]Askhalten anges inom andel från bränslets torra massa.
Askhaltsbestämningarna är kapabel göras i enlighet med Svensk Standard SS 18 71 [1]
Den uppmätta andelen rester efter förbränning inom ved ifrån olika trädarter varierar ifrån 0,43&#;%–1,82&#;%. från praktiska skäl beräknar man ofta tillsammans genomsnittsvärdet 1&#;%. likt jämförelse äger antracitkol en askinnehåll ifall 10–20&#;%.[18]
| Askhalt inom procent[19] | |||
|---|---|---|---|
| Del från träd | Björk | Tall | Gran |
| Stamved | 0,4 | 0,4 | 0,6 |
| Bark | 2,2 | 2,6 | 3,2 |
| Grenar | 1,2 | 1,0 | 1,9 |
| Barr samt löv | 5,5 | 2,4 | 5,1 |
| Hela träd tillsammans med barr/löv | 1,0 | 0,9 | 1,6 |
| Hela växt utan barr/löv | 0,8 | 0,8 | 1,3 |
Om askhalterna bör anges inom kg/m3 flis bör ovanstående värden multipliceras tillsammans fyra.
enstaka kubikmeter helträdsflis inom gran tillsammans med barr innehåller drygt 6 kg aska.[16]
Askhalter inom kol samt olja
[redigera | redigera wikitext]Generellt sett äger kol höga askhalter samt olja låga. Stenkol äger ett genomsnittlig askhalt från 10&#;% samt råolja 0,&#;%.[20]
Användningsområden till aska
[redigera | redigera wikitext]Aska användes på grund av olika ändamål.
Benaska till skildring från fosfor samt fosforsyra.
Tångaska vilket gödningsmedel samt på grund av beskrivning från jod samt alkalisalter.
Träaska särskilt rester efter förbränning ifrån läsning (som existerar många rik vid kalium) användes tidigare på grund av tillverkning från pottaska (kaliumkarbonat), likt förr fanns ett betydande råvara till skildring från såpa, kopp, krut, färgämnen, samt läkemedel.[21] Liksom rengöringsmedel existerar rester efter förbränning en alkaliskt desinfektionsmedel.[22]
Stenkolsaska besitter inom Hyllinge använts till beskrivning från tegel (40&#;% stenkolsaska samt 60&#;% lera) samt äger inom Höganäs använts på grund av tillverkning från asksten (fem delar stenkolsaska samt ett sektion släckt kalk).[23]
Växtaska äger vid bas från sin halt från växtnäringsämnen inom lättlöslig form eller gestalt tidigare tillvaratagits inom jordbruket på grund av gödsling.[24]Svedjebruk plats förr enstaka teknik för att driva växtodling var askan användes likt gödselmedel.
Världshälsoorganisationen (WHO) att föreslå eller råda något rester efter förbränning alternativt småsten likt alternativ då rengöringsmedel ej existerar tillgängligt.[25]
Vedaska såsom gödningsmedel
[redigera | redigera wikitext]Vedaska, framför allt ifrån lövträ, existerar rik vid kalium samt kalcium samt innehåller litet fosfor samt mikronäringsämnen samt enstaka sektion mineraler liksom jorden behöver.
[22]rester efter förbränning ifrån tall existerar sämre eftersom tallen tillsammans med sin pålrot suger upp ämnen ifrån större djup än gran samt björk. Tallaskan kunna dock användas likt gödsel mot växter vilket ej äts.[26]
Vedaskan innehåller inget kväve, därför den behöver kompletteras tillsammans en kväverikt gödselmedel – mot modell välbrunnen stallgödsel alternativt färskt gräs klipp.
Kompletteringsgödningen bör dock ej ske samtidigt. Askans alkalisk attribut medför nämligen för att gödselmedlets kväve omvandlas mot ammoniak samt försvinner upp inom luften.
Därmed försvinner även ett massiv sektion från gödselverkan. Därför bör askas ursprunglig beneath vintern samt senare, vid våren, förmå kompletteringsgödning genomföras.[26]
Vedaska såsom glasyr
[redigera | redigera wikitext]Vedaska ifrån läsning kunna användas vilket glasyr till ler- samt stengods.
Ensamt alternativt blandat tillsammans med kvarts samt fältspat.
Vedaska på grund av glasframställning
[redigera | redigera wikitext]Lövträdsaska besitter förr använts på grund av glastillverkning inom landet tillsammans tillsammans kvartssand. Den tillför glaset både kalium samt kalcium. vid bas från den höga halten från järn samt mangan blir glaset färgat.
Produktion samt användning från aska
[redigera | redigera wikitext]År bildades totalt cirka 1,5 miljon ton askor inom landet vilket inkluderar både flygaska samt bottenaska ifrån olika typer från förbränningsanläggningar. Den största kvantiteten rester efter förbränning gick mot konstruktionsmaterial vid deponier (60&#;%).
från återstående deponerades 5%, 8% användes mot vägbyggnadsmaterial samt 2% återfördes mot skogsområde samt mark.[27]
Lagring från aska
[redigera | redigera wikitext]För rester efter förbränning såsom ej kunna komma mot direkt användning finns flera metoder på grund av lagring. dem fabriksrelaterade metoderna existerar inom huvudsak härdning samt sintring.
Härdning
[redigera | redigera wikitext]Många typer från rester efter förbränning härdar nära tillsättning från dricksvatten samt ett mer stadig vara erhålls.
Olika bindemedel, exempelvis cement, förmå tillsättas till för att nå ett snabbare härdning samt på grund av för att göra stabil rester efter förbränning likt äger dåliga bindningsegenskaper.
Några viktiga komponenter:
- CaO bildar nära hydratisering Ca(OH)2, vilket sedan omvandlas mot CaCO3 tillsammans tillsammans luftens CO2.
- CaSiO4 bildar tillsammans vätska en nästan fast gel.
- Ca3Al2O6 bildar tillsammans med dricksvatten olika fasta hydrater.
- CaSO4 bildar tillsammans tillsammans med Ca3Al2O6 samt dricksvatten ettringit[a] såsom bildar ett fast dock porös gel.
Faktorer vilket påverkar härdningen[29]
[redigera | redigera wikitext]Faktorer liksom påverkar härdning från rester efter förbränning är:
- Kolinnehåll: Hur väl utbränd askan existerar, detta önskar yttra hur många kol likt återstår påverkar härdningen.
Ju mer organiskt kol desto sämre härdning.
Undvik giftig askaOptimal härdning sker nära 2–3&#;%.
- Saltinnehåll: Vilka typer från salter liksom ingår påverkar härdningen inom positiv samt negativ grad.
- Vattenhalt: enstaka upphöjd vattenhalt underlättar härdningen.
- Temperatur: Varmt samt torrt härdar enstaka väl utbränd rester efter förbränning vid några veckor, medan svalt samt fuktigt kräver månader alternativt förhindrar härdningen.
- Koldioxid: Utbytet från koldioxid besitter innebörd på grund av karbonatbildning beneath härdningen.
Därför sker härdningen bäst nära ytan inom ett askhög, var utbytet tillsammans luftens koldioxid existerar god. Ytskiktet kunna därför hårdna samt hindra koldioxidutbytet tillsammans kärnan från askhögen.
- Kompaktering: Närheten mellan askpartiklarna. Sammanpressad, fuktig rester efter förbränning härdar snabbare.
Metoder till härdning[29]
[redigera | redigera wikitext]Förutom självhärdning inom upphöjd alternativt vilket spridningsaska förekommer nästa metoder till härdning:
- Granulering
- Kompaktering
- Pelletering
Vanlig existerar även för att tillsätta bindemedel på grund av för att underlätta härdningen.
Bland bindemedlen förmå nämnas: vätska, kalk, dolomit, grönlutslam, rötslam, stärkelse, lignosulfat, mesakalk samt cement.
Sintring
[redigera | redigera wikitext]Om askpulver får rekristallisera, leder kristallbildningen nära kontaktytorna mellan kornen mot för att dessa binds mer alternativt mindre starkt mot varandra – askan sintrar.
existerar pulvret ifrån start sammanpressat, förmå sintring nära ett tillräcklig temperatur ge en många hållbart ämne. Träaska innehåller mer kalium samt natrium än kolaska från olika typer. nära sintring ger sådan rester efter förbränning alkalisilikater såsom ger en lättlösligt glas.
Smältpunkt
[redigera | redigera wikitext]Askans smältpunkt existerar ibland nödvändig.
nära eldning inom stora ugnar förmå askan smälta fast inom eldstaden.
Måttfullhet med träaskaEtymologi
[redigera | redigera wikitext]Sedan fornnordiskanaska, ifrån urgermanska*askōn samt därmed tillsammans identisk ursprung liksom till engelskaash, frisiskajiske, nederländskaas samt tyskaAsche.
Det kunna existera ett avledning ifrån den indoeuropeiska roten as, "vara het",[31] liksom förekommer inom ässja.[32]
Har även spårats mot urindoeuropeiska*h2éhxōs – hettitiskaḫašša 'pottaska, aska', klassisk grekiskaáxa 'torr jord', armeniskaačiwn 'aska', sanskritāsa 'aska, damm'.[33]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^Med summaformeln Ca6Al2(SO4)3(OH)12 · 26 H2O
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”Karaktärisering från utlakning ifrån bottenaska; lysimeter- samt modelleringsstudie”.
Svenska EnergiAskor. 6 juli Arkiverad ifrån originalet den 5 mars ://%20jul%_karaktarisering%20av%20utlakning%20fran% Läst 5 mars
&#; - ^E. Hume (11 april ). ”Wood Ashes: How to use them in the Garden” (på engelska). Ed Hume Seeds. Arkiverad ifrån originalet den 5 femte månaden i året :// Läst 6 mars &#;
- ^ [ab] Tarun R.
Naik, Rudolph N. Kraus, Rakesh Kumar () (på engelska). Wood Ash: A New Source of Pozzolanic Material.
Träaska höjer också pH-värdet, men ska användas med försiktighetDepartment of Civil Engineering and Mechanics, College of Engineering and Applied Science, The University of Wisconsin – Milwaukee
&#; - ^L. Etiegni, A. G. Campbell (). ”Physical and kemikalie characteristics of wood ash” (på engelska). Bioresource Technology 37 (2): sid.&#; doi/(91)Z.&#;
- ^M.
K. Misra, K. W. Ragland, A. J. Baker (). ”Wood Ash Composition as a Function of Furnace Temperature” (på engelska). Biomass and Bioenergy 4 (2): sid.&#; doi/(93)Y. Läst 6 mars
&#; - ^Wolff, Emil () (på tyska). Aschen-Analysen. Wiegandt und Hempel, Berlin&#;
- ^”Förbränning från rörflen”. Bioenergiportalen.
JTI – Institutet till jordbruks- samt miljöteknik. Arkiverad ifrån originalet den 9 mars ://?p= Läst 8 mars
&#; - ^benaska inom Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 mars
- ^ [ab] Carlquist , s.&#;
- ^”Metaller inom kremeringsaska utreds”. Svenska Dagbladet.
28 femte månaden i året Läst 7 mars
&#; - ^P O Lindström (28 femte månaden i året ). ”Kremeringsaska förmå artikel miljöhot”. Läst 7 mars &#;
- ^ [ab] Lehtikangas , s.&#;
- ^ [ab] Lehtikangas , s.&#;
- ^ [ab] Lehtikangas , s.&#;
- ^Thurkettle , s.&#;
- ^Hakkila
- ^”Bioenergihandboken”. Bioenergitidskriften (Svenska Bioenergiföreningen): sid.&#;4.
Läst 9 mars
&#; - ^Meyers varulexikon, Forum,
- ^Guy Howard, Claus Bogh, Annette Prüss, Greg Goldstein, Rod Shaw, Joy Morgan, Joanna Teuton (). ”8 anställda, domestic and community hygiene” (på engelska). Healthy Villages A guide for communities and community health workers. WHO. ISBN Läst 5 mars &#;
- ^Skånes jord- samt stenindustri
- ^Juhlin-Dannfelt , s.&#;
- ^”WHO vatten Sanitation Health.
How can anställda hygiene be maintained in difficult circumstances?” (på engelska). Läst 5 mars
&#; - ^ [ab] ”Vedaska likt gödselmedel”. . Läst 7 mars &#;
- ^Daniel Olsson (). ”Användning från slaggrus ifrån avfallsförbränning inom anläggningskonstruktioner”. Examensarbete.
Lunds tekniska högre utbildning, avdelningen till teknik samt samhälle. ?func=downloadFile&recordOId=&fileOId= Läst 3 augusti
&#; - ^ [ab] Aska - innehåll samt härdning. Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland. sid.&#; Arkiverad ifrån originalet den 13 oktober ://%20till%20skog%20och%20mark/ Läst 9 mars &#;
- ^aska inom Elof Hellquist, Svensk språkhistorisk ordbok (första upplagan, )
- ^aska SAOB ()
- ^”Ash”. Your Dictionary.
Läst 8 mars
&#;