Hur blir man tjock av socker

Tidigare publicerat inom skandinavisk Nutrition nr ,

Rapportreferat

Socker existerar en omdebatterat livsmedel – ett argumentation likt tidvis existerar onyanserad samt bygger vid legender samt faktafel. förståelse ifall hur sötningsmedel metaboliseras existerar primär till för att behärska bedöma olika påståenden ifall samband mellan sötningsmedel samt hälsa.

>> text: Susanne Bryngelsson*, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.

 

I saliven samt inom tunntarmen finns enzym (amylas) liksom bryter ner vanlig stärkelse mot mindre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något.

inom tunntarmen finns även andra enzym vilket fortsätter nedbrytningen från dessa mindre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något samt disackarider (exempelvis sackaros, laktos) mot monosackarider.

Man blir dock tjock av att äta för mycket, inte av kolhydrater

Endast inom form eller gestalt från monosackarider är kapabel kolhydrater sedan tas upp mot blodet ifrån tunntarmen.

Laktos samt fruktos

Om något från dem enzym, exempelvis laktas samt glukoamylas, vilket bryter ner disackarider saknas alternativt äger nedsänkt handling passerar motsvarande socker mot tjocktarmen.

Sockerarter vilket når tjocktarmen kunna ge mag-tarmproblem dels genom för att binda en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt därmed orsaka diarré, dels genom gasbildning då dem fermenteras från tarmbakterierna. liknande symptom förmå uppstå mot modell hos individer likt äger nedsänkt laktasaktivitet samt därmed begränsad förmåga för att spjälka laktos.

nedsänkt laktasaktivitet existerar vanligt hos dem flesta vuxna utom nordeuropéer samt deras ättlingar.

Beroende vid bland annat konsumtionsmängd samt vana för att förbruka laktos varierar graden från symptom många mellan olika individer.

Blir man tjock av sötsaker, godis och läsk? Finns sockerberoende? Och vad ska man tänka på om man vill minska på sockret? Dietisten Sara Ask har svaren

dem flesta personer är kapabel genom för att successivt anpassa tarmfloran nära laktos förbruka motsvarande enstaka mot numeriskt värde deciliter mejeriprodukt per ljus, flera tål även betydligt mer.

Vissa individer besitter enstaka begränsad fruktosabsorption, vilket medför för att en högt intag från fruktos kunna orsaka mag-tarmproblem då fruktos når tjocktarmen.

Detta existerar dock ej en bekymmer ifall man samtidigt äter glukos. Efter absorption ifrån tunntarmen transporteras dem enkla sockerarterna mot levern via portådern. inom levern omvandlas största andelen från intagen fruktos samt galaktos mot glukos (blodsocker), varav enstaka sektion transporteras vidare via blodet mot kroppens övriga celler.

Insulin stimulerar absorption inom celler

Insulin existerar en kemisk budbärare i kroppen liksom stimulerar cellerna för att ta upp glukos, vilket existerar nödvändigt på grund av för att motarbeta ett på grund av upphöjd nivå från glukos inom blodet efter måltid.

då oss äter föda frisätts insulin inledningsvis via den sålunda kallade inkretineffekten, likt stimuleras från mag-tarmhormon (inkretiner). Därefter frisätts insulin vid bas från den ökade nivå av socker i blodet. Den fortsatta metabolismen från glukos efter absorption inom cellen existerar komplex, samt varierar beroende bland annat vid cellens behov från energi samt närvaro från andra näringsämnen (figur 1).

Glukos förbränns före fett

Kolhydrater, huvudsakligen tillgängliga likt glukos, existerar kroppens huvudsakliga energikälla.

detta önskar yttra glukos förbränns före fett samt protein. då syre finns tillgängligt kunna glukos förbrännas fullständigt mot energi, koldioxid samt vätska. nära bristande vid syre, mot modell nära kraftig muskelansträngning, blir förbränningen ofullständig samt mindre energi frigörs än ifall syre finns närvarande. Då bildas även mjölksyra.

Om cellen ej existerar inom akut behov från energi, alternativt nära en överskott från glukos, är kapabel lever- samt muskelceller istället omvandla glukos mot glykogen, vilket utgör kroppens huvudsakliga energireserv.

då cellerna existerar inom behov från energi samt nivå av socker i blodet existerar nedsänkt, mot modell mellan måltider, frigörs glukos ifrån glykogen innan fettväv används vilket energi.

Mycket små nybildning från fett

Förmågan för att lagra glukos såsom glykogen inom lever samt muskler existerar begränsad mot cirka gram (4). nära en överskott från glukos samt resurs mot syre kunna lever- samt fettceller istället nyttja pyruvat på grund av nybildning från fett (de novo-lipogenesen) (figur 1).

Detta sker dock inom princip endast då kosten existerar extremt fettfattig samt kolhydrater ges inom överskott inom förhållande mot detta totala energibehovet.

nära energibalans omvandlar kroppen endast många små mängder (ett mot numeriskt värde gram per dag) sockerarter mot fett (5). Den ledande andelen lagrat kroppsfett kommer ifrån fettet inom kosten (5, 6).

Figur 1. Schematisk redogörelse från glukosmetabolismen

Hjärnan beroende från glukos

Till skillnad ifrån dem flesta övriga celler förmå hjärnceller samt andra nervceller ej lagra energi, varken såsom glykogen alternativt fett.

I folkmun blev detta att kolhydraterna gör dig fet

Dessa celler existerar beroende från ständig tillförsel från glukos ifrån blodet. Totalt behöver hjärnan cirka – gram glukos per ljus (7). till för att säkerställa energitillförseln mot hjärnan kompenseras en sjunkande blodsocker inom inledande grabb genom frisättning från glukos ifrån leverglykogen. Glykogen såsom finns inom musklerna används huvudsakligen till för att tillgodose den egna cellen tillsammans med energi.

När leverns glykogen existerar slut kunna aminosyror användas på grund av för att forma färsk glukos.

Detta existerar dock ofördelaktigt angående aminosyrorna måste tas ifrån kroppsegna proteiner, detta önskar yttra musklerna.

Glukos behövs till fettförbränning

Vid måttlig bristande vid kolhydrater kunna kroppen omvandla fett mot energi (men ej inom någon avgörande grad mot glukos).

Här följer ett översatt gästinlägg av dr Jason Fung, kanadensisk njurspecialist och världsledande expert på periodisk fasta och LCHF: Ett intuitivt faktum inom näringslära är att om man äter mycket socker blir man tjock

nära extrem bristande vid kolhydrater begränsas dock fettförbränningen samt detta sker enstaka ansamling från acetyl-CoA (figur 1). Acetyl-CoA-molekylerna binder då istället mot varandra samt detta bildas därför kallade ketonkroppar. nära ett förhöjd nivå från ketonkroppar inom blodet (ketos) förändras inom inledande grabb muskelceller mot för att nyttja dessa såsom energikälla, istället till glukos.

vid således vis sparas glukos mot hjärnan.

Även hjärnan förmå successivt övergå mot för att nyttja ketonkroppar liksom ett kompletterande, dock ej enda, energikälla. Denna mekanism reducerar nödvändigheten från för att nyttja mot modell aminosyror till syntes från glukos, vilket förmå existera från massiv innebörd på grund av för att skydda kroppens muskler nära svält.

Sockerarterna kan i sin tur delas in i monosackarider (enkla sockerarter) och disackarider (bestående av två enkla sockerarter), se tabell nedan

nära okontrollerad diabetes kunna detta uppstå ett allt på grund av upphöjd blodnivå från ketonkroppar (ketoacidosis), vilket existerar en livshotande tillåtelse. Detta status uppkommer dock ej nära lågt kolhydratintag hos friska individer.

Sockerarter ger olika blodsockersvar

Socker innehåller lika många energi per viktsenhet liksom varenda andra digererbara kolhydrater, detta önskar yttra ungefär fyra kilokalorier per gram (tabell 1).

Liksom varenda digererbara kolhydrater existerar sötningsmedel även glykemiskt, detta önskar yttra bidrar mot för att höja nivån från glukos inom blodet efter måltid.

Som en mått vid olika kolhydraters inverkan vid glukosnivån inom blodet efter måltid används ofta glykemiskt index (GI). GI rangordnar kolhydratrika livsmedels effekter vid blodsockerhöjning inom förhållande mot motsvarande mängd tillgängliga/digererbara kolhydrater, jämfört tillsammans ett referensprodukt (oftast rent glukos alternativt vitt vetebröd).

dem olika sockerarterna ger olika blodsockersvar samt kunna utifrån sin glykemiska resultat rangordnas enlig följande: glukos > sackaros > fruktos.

Det förhållandevis låga blodsockersvaret ifrån fruktos förmå förklaras genom sen absorption, detta önskar yttra inom tarmens nedre sektion, samt genom för att fruktos inledningsvis måste omvandlas mot glukos inom levern.

Fruktos påverkar ej heller insulinproduktionen, eftersom detta tas upp från kroppens celler utan närvaro från insulin. Skillnaderna mellan glukos samt fruktos ur den på denna plats aspekten besitter dock begränsad praktisk innebörd då nästan samtliga livsmedel såsom innehåller fruktos även innehåller glukos, likt ökar nivå av socker i blodet samt stimulerar produktionen från insulin inom bukspottskörteln.

Insulin stimuleras även genom frisättning från gastrointestinala hormoner mot blodet inom samband tillsammans med måltid.

Tabell 1. Energiinnehåll inom makronäringsämnen, alkohol samt sockeralkoholer

kJ = kilojoule, kcal = kilokalorier. Exakta energivärden: glukos/fruktos: 15,7 kJ (3,75 kcal); sackaros: 16,5 kJ (3,95 kcal); stärkelse 17,4 kJ (4,15 kcal)

Stärkelse liksom glukos

För stärkelse (glukoskedjor) varierar den blodsockerhöjande effekten beroende vid exempelvis stärkelsens fysikaliska struktur.

inom flera fall ger dock stärkelse lika högt blodsockersvar likt fri glukos, eftersom den ofta spjälkas snabbt samt fullständigt inom tarmen. Blodsockerstegringen efter intag från vitt bakverk existerar därför ofta högre jämfört tillsammans med svaret efter intag från motsvarande mängd kolhydrat inom form eller gestalt från vanligt sötningsmedel (sackaros).

Sockeralkoholer ger betydligt lägre blodsockersvar jämfört tillsammans sin motsvarande sockerart.

Vilket blodsockersvar ett viss sammansatt vara ger beror vid flera faktorer samt måste bestämmas inom studier vid människa tillsammans med den aktuella produkten.

Annan mekanism till fruktos

Omsättningen från fruktos mot energi inom kroppens celler sker huvudsakligen genom identisk processer vilket glukos. Jämfört tillsammans glukos är kapabel dock fruktos bidra mot ett mer tydlig nybildning från fettsyror, eftersom fruktos kunna omsättas mot pyruvat via enstaka ytterligare samt snabbare mekanism än glukos.

Detta leder inom sin tur mot reducerad fettförbränning samt därmed ökad mängd fettsyror likt kunna bidra mot leverns produktion från triglycerider (10).

I en längre perspektiv kunna detta bidra mot ogynnsamma metabola effekter från fruktos, mot modell nedgången blodfettsprofil samt sänkt insulinkänslighet, vilket äger bekräftats inom en flertal djurstudier (11).

Även inom enstaka humanstudie (tio veckor) tillsammans personer tillsammans övervikt alternativt fetma fann man för att en högt intag från fruktos, motsvarande cirka 25 andel från detta totala energiintaget, gav ett ökad nybildning från fettsyror (12). Effekten plats dock ej lika tydlig vilket inom djurstudierna.

I sammanhanget bör man beakta för att detta ej existerar möjligt för att tillsammans med vanlig kost åstadkomma en därför högt intag från fruktos likt användes inom studien.

till för att nå upp inom denna mängd behövs för att fruktos konsumeras inom struktur från enstaka koncentrerad svar.

Kan man bli beroende av socker? Det finns många åsikter om detta, men det finns inte något vetenskaplig stöd för att man skulle bli beroende av socker på samma sätt som ex av tobak och knark

dem ogynnsamma metabola effekterna uppstår även endast då energiintaget existerar högre än förbrukning (positiv energibalans), detta gäller både människor samt djur.

Studier vid intag från fruktos samt kroppsvikt äger ej kunnat bekräfta för att fruktos ökar vikten mer än glukos, nära enstaka positiv energibalans.

Fruktos ger fettlever?

Eftersom fruktos omsätts inom levern vid en sätt liksom gynnar nybildning från fett uppstår frågan angående fruktos bidrar mot därför kallad fettlever (leversteatos) (13).

Fettlever definieras vilket för att mer än fem andel från levern består från fett. Den vanligaste orsaken mot fettlever existerar fetma samt upphöjd samt regelbunden konsumtion från alkohol. inom ett sexmånaders lärande fann man för att dagligt intag från ett liter sockersötad läskedryck ökade kvantiteten bukfett, samt fett inom lever samt muskel jämfört identisk mängd från mellanmjölk, aspartamsötad läskedryck samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (14).

Studien äger dock vissa svagheter, den existerar mot modell utförd tillsammans ett fåtal deltagare (n=47, fördelat vid fyra grupper) samt detta fanns väsentliga skillnader avseende kvantiteten leverfett mellan grupperna nära studiens start. Man är kapabel därför ej utifrån endast denna forskning dra några säkra slutsatser avseende olika sockerarters innebörd till fettinlagring inom levern.

Observationsstudier ifall regelbundet intag från sockersötade drycker visar dock samstämmigt ogynnsamma effekter vid vikt, riskfaktorer till sjukdom samt ökad fara för att insjukna inom flera vanligt förekommande sjukdomar såsom typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom samt stroke (16–19).

ifall dessa effekter förmå skyllas fruktos, sackaros alternativt dryckens påverkan vid detta totala energiintaget agerar inom praktiken ingen roll. •

Definition från socker

I vanligt språkbruk används termen sötningsmedel både då man avser sackaros (”vanligt socker”) särskilt samt på grund av sötsmakande kolhydrater alternativt sockerarter (inklusive mono- samt disackarider) inom allmänhet.

Sammanhanget får att fatta beslut eller bestämma något vilken innebörd likt avses. inom den detta denna plats temanumrets föremål eller textstycken avser termen ”socker” sötningsmedel sötsmakande kolhydrater inom allmänhet. inom annat fall används mer exakta beskrivningar, mot modell sackaros, monosackarider, samt disackaradier.

Referenser

* Artikeln baseras vid rapporten ”Socker – uppgifter samt hälsomässiga aspekter” likt sammanställts från SNF tillsammans hjälp från en antal svenska vetenskapsman (se sidan 4).

Numreringen från referenserna inom artikeln motsvarar den vilket används inom originalrapporten. Rapporten finns tillgänglig vid SNF:s hemsida: SNF:s sockerrapport

Kemisk samt näringsmässig indelning från kolhydrater:

Baserat vid deras kemiska struktur delas kolhydrater in inom sockerarter, oligosackarider samt polysackarider.

Sockerarterna kunna inom sin tur delas in inom monosackarider (enkla sockerarter) samt disackarider (bestående från numeriskt värde enkla sockerarter), titta tabell nedan.

Baserat på deras kemiska struktur delas kolhydrater in i sockerarter, oligosackarider och polysackarider

Även sockeralkoholer (till modell mannitol, sorbitol samt xylitol) klassas likt kolhydrater. Oligosackarider samt polysackarider existerar länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från enkla sockerarter, var kedjorna består från respektive ≥10 sockerenheter. Stärkelse existerar enstaka polysackarid uppbyggd från endast glukos.

Stärkelsekedjorna förmå existera ogrenade (amylos) alternativt grenade (amylopektin).

Näringsmässigt förmå kolhydrater delas upp inom numeriskt värde kategorier: digererbara (tillgängliga) kolhydrater liksom spjälkas samt tas upp vilket enkla sockerarter inom tunntarmen, respektive odigererbara (icke tillgängliga) kolhydrater (fiber) såsom passerar mot grovtarmen samt ger näring åt tarmbakterierna via fermentering (förjäsning), titta figur nedan.

Sockerarter samt vanlig stärkelse tillhör allmänt sett dem digererbara kolhydraterna. enstaka viss typ från stärkelse, sålunda kallat resistent stärkelse, motstår dock nedbrytande process inom tunntarmen.

Genom att inte äta kolhydrater, så får man inget insulinpåslag och därmed mindre fettinlagring

Sockeralkoholer tas upp långsamt samt inkomplett inom tunntarmen samt kunna därmed äga ett viss ”fibereffekt”. dem kunna mot modell verka medel som laxerar då ökad koncentration från dessa föreningar samt deras nedbrytningsprodukter bidrar mot för att vätska hålls kvar inom tarmen. Odigererbara kolhydrater utgörs dock huvudsakligen från ickestärkelse-polysackarider (till modell cellulosa, hemicellulosa samt pektin) samt odigererbara oligosackarider.

Figur. Näringsmässig indelning från kolhydrater.

GI= glykemiskt index

Tabell. Indelning, naturlig förekomst samt användning från dem inom livsmedel ledande sockerarterna

a tillsammans undantag till små mängder inom fermenterade mjölkprodukter förekommer galaktos inom princip ej inom fri form eller gestalt inom livsmedel.

Mer läsning:

Sockerrapport vid SNF Swedish Nutrition Foundations hemsida >>